Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Tidsstölderna på jobbet ökar

Läser du månne detta på arbetstid? Fast du egentligen borde skriva en offert eller ringa ett säljsamtal? Du är inte ensam. Enligt en amerikansk studie slösar nio av tio anställda tiden på annat än arbete – oftast genom att surfa på nätet.
Johanna Rovira Publicerad 27 oktober 2014, kl 14:33
Jessica Gow/TT
Hallå där! Sitter du och surfar på icke arbetsrelaterade sajter nu igen? Nåja, du kan väl alltid kalla det omvärldsbevakning. Jessica Gow/TT

Tidsödandet på jobbet har ökat med 20 procent sedan förra året visar undersökningen som är gjord av sajten salary.com. En tredjedel av de tillfrågade nöjer sig med att pyssla med privata saker en halvtimme om dagen och lika många tar en timme till annat än arbetsuppgifterna, men två procent erkänner att de ägnar fem timmar av arbetsdagen - eller mer - åt annat än jobbet.

Mer än hälften av deltagarna i studien hävdar att de slösar arbetstid eftersom korta raster faktiskt ökar produktiviteten. En femtedel har tristess som förklaring till varför de sysslar med annat än jobbet och åtta procent menar att de helt enkelt inte har lust eller anledning att jobba. Sju procent gör det för att de är missnöjda med sina jobb och två procent för att deras lön suger, visar undersökningen.

Internet och de sociala medierna är de största tidstjuvarna på jobbet. Google står för 24 procent av tidsstölden med Facebook tätt i hälarna. Linkedin kommer trea med 14 procent följt av Yahoo (7%) samt Amazon, YouTube och sportsajten ESPN på två procent vardera.

Men all tid i cyberrymden är faktiskt inte tidsstöld. Att läsa Kollega kan till exempel betraktas som ren kompetensutveckling. 27 procent av de tillfrågade i den amerikanska studien uppgav att de använder de sociala medierna i sitt dagliga arbete.

Lika många har överhuvudtaget inte tillgång till icke-arbetsrelaterade websidor på jobbet eftersom deras arbetsgivare har blockerat dem.  Åtta procent av deltagarna menar att de skulle sluta på en arbetsplats där arbetsgivarna har rigida IT-policys som inte tillåter privatsurfning och nästan dubbelt så många skulle åtminstone tveka att ta jobb på en arbetsplats som blockerar websidor.

Arbetstid

Fler företag ska testa fyradagarsvecka

Till hösten inleds en stor studie om fyradagarsvecka. Studien är den första i Sverige. Initiativtagare är Anna-Carin Alderin, nationell representant för 4 Day Week Global.
– Det finns många fördelar med fyradagarsvecka: medarbetarna mår bättre, deras stressnivåer sänks och balansen mellan jobb och fritid blir bättre, säger hon.
David Österberg Publicerad 7 mars 2024, kl 06:02
Kvinna vid dator kollar sitt armbandsur.
Framtidens arbetsliv - fyra dagar arbete, tre dagar fritid? Nu ska forskare testa fyradagarsvecka i Sverige - något man menar kan bli verklighet för alla. Foto: Colourbox.

Intresset för förkortad arbetstid växer sig allt starkare. Flera stora studier i bland annat Storbritannien, USA och Australien har visat att fördelarna med fyradagarsvecka är så stora att nästan alla deltagande företag fortsätter med kortare arbetstid.

Studierna har tillkommit på initiativ av den ideella organisationen 4 Day Week Global. Organisationens representant i Sverige heter Anna-Carin Alderin och förra året såg hon till att även vi får en studie om effekterna av kortare arbetstid.

– Företag som är intresserade av att vara med kan anmäla sig fram till slutet av våren eller början av sommaren. Därefter kommer vi att ha en dialog med företagen om vilka förberedelser de behöver göra och till hösten inleds den sex månader långa studien. Den genomförs av Lena Lid Falkman som är knuten till Handelshögskolan i Stockholm och Karlstads universitet, säger Anna-Carin Alderin.

Kortare arbetstid med full lön

Anna-Carin Alderin.
Anna-Carin Alderin.

Medarbetarna på de deltagande företagen får arbetstiden sänkt till 80 procent av ordinarie tid, men behåller 100 procent av lönen. Studien ska bland annat ta reda på hur produktivitet och välmående påverkas av förändringen.  

Anna-Carin Alderin har nästan 20 års erfarenhet av olika chefsroller på Ikea, men driver numera eget företag. Hon är optimistisk till att fördelarna med kortare arbetstid är många.

– Jag är lite försiktig med att säga att det fungerar för alla bolag i Sverige för det vet vi inte, det är ju det som forskningsstudien ska ta reda på. Men samtidigt har jag ju sett vad som har hänt med bolag i andra länder. Ur arbetsgivarperspektiv blir det lättare att rekrytera och behålla talang på ett helt annat sätt än tidigare. Man kan också se att medarbetarna mår bättre, deras stressnivåer sänks och balansen mellan jobb och fritid blir bättre. Produktiviteten bibehålls eller går upp.

En förutsättning för att lyckas med fyradagarsvecka är noggranna förberedelser.

– Det viktigaste är att man funderar på hur man ska jobba och hur man kan jobba smartare.  På företag med många tjänstemän kan man till exempel ofta spara tid genom effektivare möten. Många får också mycket gjort genom att lägga in fokustid under dagen, där man blockar tid i kalendern. Gärna kollektivt, så att alla sitter fokuserat mellan exempelvis 9 och 10, säger Anna-Carin Alderin.

Arbetstiden har inte sänkts på 50 år

Arbetstiden sänktes successivt i Sverige under 1900-talet, men har legat still på 40 timmar i veckan sedan 1973. En förklaring, tror Anna-Carin Alderin, är att det är enklast att göra som man alltid har gjort.

– Man måste väcka tanken att det går att leva och arbeta på ett annat sätt. Jag hade själv inte reflekterat över det fram tills nyligen. Samtidigt har ju många tjänstemän redan i dag flexibla arbetstider och möjlighet att jobba på distans. Och jag tror att många i praktiken jobbar mindre än åtta timmar per dag, även om det kan vara dolt i dålig möteskultur eller att man sköter privata ärenden på arbetstid.

Har vi en annan syn på arbetstid om tio år?

– Jag tror absolut att vi kommer att arbeta färre timmar, bland annat när AI tar över en del av våra arbetsuppgifter. Jag tror att vi mår bra av lägga mer tid på våra barn, på träning, på våra äldre, på att vara i naturen. När vi arbetar färre timmar får vi dessutom större möjligheter att fatta fler hållbara beslut och det är bra för den planet vi bor på.