Hoppa till huvudinnehåll
Politik

Tjänstemännen får betala jobbsatsningar

Regeringen och Vänsterpartiet har kommit överens om att frysa brytpunkten för statlig inkomstskatt. En dålig idé, tycker Unionens chefsekonom Lars Jagrén, som hellre skulle se mer av lånefinansierade investeringar än fler höjda skatter för tjänstemännen.
Gabriella Westberg Publicerad 7 september 2015, kl 13:08
Magnus Hjalmarson Neideman / TT
För en dryg vecka sedan samlades ministrarna, Mehmet Kaplan, Mikael Damberg, Stefan Löfven och Magdalena Andersson i Barkaby för att presentera regeringens jobbpaket. Därefter har finansieringen stegvis aviserats. Magnus Hjalmarson Neideman / TT

Vecka för vecka under sensommaren har regeringen presenterat delar av den budgetproposition som ska lämnas till riksdagen inom kort. Flera stora satsningar för de som står långt ifrån arbetsmarknaden har aviserats, för att nå målet om att ha lägst arbetslöshet i Europa till 2020. Satsningar som kostar, och det ser ut som att det blir tjänstemännen som får betala.

- Det är ingen tjänstemannavänlig budget som föreslås. Regeringen har alldeles för lite fokus på till exempel kompetensutveckling för yrkesarbetande tjänstemän, och det är ändå i den gruppen som stora delar av förnyelsen på arbetsmarknaden sker, säger Unionens chefsekonom Lars Jagrén.

Han tycker att det är dags att lämna krona för krona-modellen och att regeringen istället borde våga lånefinansiera stora infrastrukturinvesteringar. Det skulle dels skapa utrymme för reformer, dels minska trycket på skatteökningar som i hög grad drabbar tjänstemännen.

Även LO:s ekonomer har i en rapport som presenterades i fredags, Vägen till full sysselsättning och rättvisare löner, föreslagit en större lånefinansering, för att ”kickstarta” den svenska ekonomin, vilket skulle ge en slags högtrycksekonomi som i förlängningen också skulle underlätta för de som i dag står långt ifrån arbetsmarknaden att etablera sig.

Brytpunkten för statlig skatt ligger för närvarande35 800 kronor i månaden. Vanligtvis räknas den upp med cirka två procent per år, men i en överenskommelse med Vänsterpartiet har regeringen valt att frysa brytpunkten. Det innebär att ytterligare cirka 58 000 löntagare får betala statlig skatt 2016, vilket ska ge ökade skatteintäkter på 1,67 miljarder kronor.

Det riskerar att sänka incitamenten för att vidareutbilda sig och ta på sig större ansvar, menar TCO:s samhällspolitiske chef Samuel Engblom.

- För hög marginalskatt i för låga inkomstlägen gör att människor tvekar att utbilda sig, tvekar att gå upp som chef, tvekar att ta mer ansvar på jobbet och det är inte bra, säger han till TV4.

Saco:s ordförande Göran Arrius går ett steg längre och säger att regeringens politik är rent ut sagt "jobbfientlig".

- Det är väldigt många som det här slår emot. Man kan inte ens med sin bästa vilja i världen påstå att det bara är höginkomsttagare som drabbas, säger han i en kommentar.

En förändring av brytpunkten var på väg redan förra hösten, vilket då kritiserades av flera remissinstanser. Där föreslogs en sänkning av brytpunkten, vilket alltså inte är aktuellt den här gången, men istället fryser man gränsen på samma nivå som i dag.

Utöver höjningen av den statliga skatten föreslås höjda marginalskatter för alla som tjänar över 50 000 kronor i månaden genom att jobbskatteavdragen trappas av. För de som tjänar över 51 300 kronor i månaden blir värnskatten omkring 61 procent.

- Det behövs en rejäl, bred, blocköverskridande skatteöversyn. I dag är det väldigt mycket av ett lapptäcke. Man går steg för steg ifrån de enkla, tydliga regler som fanns tidigare. Att inte räkna upp brytpunkten på statlig skatt är ytterligare en aspekt i det. Vi behöver en översyn för att bli av med lapptäcket, säger Lars Jagrén.

Skattehöjningar för tjänstemän

Fryst brytpunkt för statlig inkomstskatt
Den nedre skiktgränsen för statlig inkomstskatt 2016 räknas inte upp. Det ska ge ökade skatteintäkter med 1,67 miljarder kronor 2016. För 2017 föreslås uppräkning knytas till konsumentprisindex plus en procentenhet.

Jobbskatteavdraget
Jobbskatteavdraget trappas av för löner över 50 000 kronor i månaden och är helt avtrappat för inkomster över cirka 123 300 kronor i månaden vid genomsnittlig kommunalsats.
Det ska ge ökade skatteintäkter med 2,71 miljarder kronor 2016.

RUT
Matlagning och bartendertjänster ska inte omfattas av RUT-avdrag. Städarbete och annan rengöringsarbete ska endast omfatta enklare arbete och flyttstädning – inte tjänster som till exempel rengöring av swimmingpool. Taket för RUT-avdraget halveras till 25 000 kronor per person och år för dem som inte har fyllt 65 år vid årets ingång. Det ska ge ökade skatteintäkter med 0,09 miljarder kronor 2016.

ROT
Vid köp av ROT-tjänster från företag och när en anställd får ROT-tjänster som förmån blir subventionsgraden 30 procent 2016 istället för dagens 50 procent. Det ska ge ökade skatteintäkter med 5,57 miljarder kronor 2016.

Se hela listan med regeringens föreslagna förändringar på skatteområdet i budgetpropositionen för 2016.

Ska DU betala statlig inkomstskatt? Det här gäller.  

Regeringen

Politik

7 nya lagar och regler 2024 - för dig som jobbar

Från den 1 januari 2024 införs nya lagar och regler. Flera av dem rör arbetslivet och är bra att ha koll på. Bland annat gällande etableringsjobb, mer kvar av lönen och komposthink i jobbköket.
Elisabeth Brising Publicerad 8 januari 2024, kl 06:00
En anslagstavla med siffrorna 2024 på.
Nytt år innebär nya lagar och regler. Här sammanställer vi 7 av de förändringar som sker från den 1 januari 2024. Foto: Colourbox.

År 2024 träder flera nya lagar och regler i kraft som kan vara bra att känna till. Kollega har listat några av de viktigaste som rör dig som arbetar. 

1. Skatten på inkomst sänks

1 januari utökas jobbskatteavdraget, främst för låg- och medelinkomsttagare. Arbetar du och tjänar till exempel 35 000 kronor i månaden sänks skatten med 410 kronor enligt Swedbanks beräkningar. Tjänar du 25 000 kronor minskar skatten med 223 kronor, medan den med en lön på 50 000 får 585 kronor mindre skatt. 

I genomsnitt minskar skatten med knappt 2 600 kronor per person år 2024 för den som arbetar heltid. Pensionärer får också sänkt skatt, men inte de med bidrag som sjuk- eller aktivitetsersättning. 

2. Gränsen för statlig inkomstskatt bromsas

Skiktgränsen för när anställda ska betala statlig inkomstskatt pausas under 2024 i stället för att räknas upp. Skiktgränsen uppgår till 598 500 kronor per år (drygt 53 000 kronor per månad). Om skiktgränsen skulle ha räknats upp som vanligt skulle den uppgå till 666 200 kronor (månadslön cirka 55 500 kronor). 

Den andel av befolkningen som har en månadslön över skiktgränsen kommer betala statlig skatt. Stoppet ger mer pengar till statskassan, omkring 12 miljarder kronor, motsvarande det utökade jobbskatteavdraget. 

3. Sänkt skatt på bensin och diesel

Kör du i arbetet? Energiskatten på bensin sänks med 1 krona och 31 öre per liter. Skatten på diesel sänks med 43 öre per liter. För den som har en bensindriven bil och kör 1 500 mil per år sänks bränslekostnaden enligt beräkningar cirka 1500–2000 kronor per år beroende på bränsleförbrukningen, enligt en beräkning från Swedbank. 

Regeringen har även sänkt skatten på diesel som används i arbetsmaskiner i yrkesmässiga jordbruk, skogsbruk och vattenbruk. 

4. Etableringsjobb för långtidsarbetslösa och nyanlända

Från 1 januari 2024 och fem år framåt kan företag nyanställa vissa personer med stöd av staten efter ett beslut och fackligt avtal om etableringsjobb. Förslaget gäller långtidsarbetslösa, inskrivna på arbetsförmedlingen sedan minst ett år, och arbetssökande som anlänt till Sverige för upp till tre år sedan. 

Den som anställs får en kombination av lön från arbetsgivaren och stöd från staten. Inkomsten ska motsvara lägstalönen i ordinarie fackliga kollektivavtal. Som längst ska anställningen kunna pågå två år och är tänkt att därefter gå över i en tillsvidareanställning. 

5. Höjt prisbasbelopp ger mer i föräldrabidrag och sjukpenning

Prisbasbeloppet höjs till 57 300 kronor. Prisbasbeloppet är ett mått som används för att beräkna bidrag från till exempel Försäkringskassan. Det höjs i januari varje år utifrån en beräkning av prisutvecklingen i samhället. I januari 2024 höjs pris­basbeloppet från 52 500 kronor till 57 300 kronor. Det innebär att många bidrag och ersättningar från Försäkringskassan automatiskt höjs vid årsskiftet. 

En ny myndighet, Utbetalningsmyndigheten, UB, startar 1 januari 2024. Den ska få kontrollera olika inlämnade uppgifter hos myndigheter så att färre fuskar eller gör misstag när de söker ekonomiskt stöd. Syftet är att stoppa organiserade välfärdsbrott och minska felaktiga utbetalningar.

6. Ändringar i jobbskatteavdrag för äldre 

1 januari införs en ny indexering i beräkningen av jobbaskatteavdrag för äldre, i stället för dagens fasta gränser. Åldersgränsen för att ta del av avdraget höjs från 65 till 66 år. Avdraget ska också stärkas för personer som fyllt 69 år den 1 januari 2024. 

Marginalskatten sänks för de som arbetar eller uppnått åldern för rådande pensionsnorm. Den avtrappning som görs vid högre inkomstnivåer i jobbskatteavdraget, jobbskatteavdraget för äldre och det förhöjda grundavdraget tas bort. Den sänkta arbetsgivaravgiften 15 till 18 år slopas också 1 januari 2024. 

7. Krav på insamling av matrester

Från 1 januari 2024 gäller EU:s miljökrav på separat insamling av bioavfall från hushåll och verksamheter. Bioavfall, som till exempel matrester, måste börja samlas in av alla kommuner. Kravet gäller till exempel dina rester från lunchen i personalmatsalen, restauranger, storkök och butiker. Bioavfall som matrester kan bli biogas, till exempel. 

Alla verksamheter som har bioavfall som inte är kommunalt avfall ansvarar själva för att det sorteras till återvinning.

 

Fotnot: Vissa av lagändringarna beror på om regeringens budget går igenom innan utgången av 2023. 

Källor: Regeringens budget, Swedbank, Naturvårdsverket, Unionen.