Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Tränare får inte söka nya jobb - riskerar straffavgift

Flera personliga tränare som har jobbat på en gymkedja är satta i karantän. Skulle någon av dem fortsätta med sitt yrke på annat håll tvingas de betala 25 000 kronor i månaden till sin gamla arbetsgivare. Skrämsel i anställningskontrakt blir allt vanligare, enligt Unionens chefsjurist Martin Wästfelt.
Sandra Lund Publicerad 1 juli 2014, kl 14:04
Vilhelm Stokstad
Flera personliga tränare har satts i karantän när de slutat på ett gym. Vilhelm Stokstad

- Det är rena skrämselkontraktet, säger en av de före detta anställda på gymkedjan Peoples Training som inte heller, enligt anställningsavtalet, får lämna ut sitt namn till SVT:s Västnytt som i sin tur tagit del av kontraktet.

Hen är inte ensam. Flera personer som slutat på gymmet, som har sin verksamhet på västkusten, vågar inte söka nya jobb. Orsaken är deras anställningsavtal med den före detta arbetsgivaren. I det står bland annat att anställda inte får ”vidta åtgärd eller driva verksamhet” som konkurrerar med företaget utan godkännande. Det gäller i tolv månader efter avslutad anställning. Den som bryter mot det riskerar en straffavgift på 25 000 kronor i månaden.

- För att vara helt ärlig har vi inte jättemånga exempel från den här branschen som vi än så länge inte lyckats organisera så bra. Men generellt på hela arbetsmarknaden har det skett en markant ökning av medlemmar som tvingas skriva på klausuler och riskerar att bli stämda på väldigt höga belopp, vilket kanske inte är håller rättsligt. Men som anställd kan man inte riskera att strunta i avtalet, det måste ju följas, säger Unionens chefsjurist Martin Wästfelt.

Han lägger till att facket också har ett stort ansvar här. Att man använder sig av skrivningar i kollektivavtal för att komma till bukt med problemet. För det kan finnas behov för sådana här klausuler. Det kan till exempel handla om företagshemligheter som en anställd som slutar inte omedelbart får sprida i konkurrerande syfte. Då kan ett kollektivavtal reglera hur länge karantänen ska vara, hur den före detta anställda ska kunna försörja sig under tiden och så vidare.

För industrin har Unionen redan ett avtal där det här regleras. Men inte för tjänstesektorn. Att konkurrensklausuler och liknande ökar tror Martin Wästfelt dels beror på att vi gått mot ett kunskapssamhälle. Dels mot ett konsultsamhälle. Båda gör att sådant som kunskap och nätverk allt mer finns hos individen, snarare än i maskiner och utrustning.

- Det här är ett växande problem. Det räcker inte att arbetstagare kan få det rättsligt prövat i efterhand. Arbetsgivare bör också tänka på vad det gör med rörligheten på arbetsmarknaden. Nu uppnår sådana här klausuler ett syfte, osäkerhet för den anställde och andra blir rädda, säger han.

Kollega har sökt företrädare för Peoples Training. Från företaget hänvisar man till styrelseordförande, som befinner sig utomlands. Vi uppdaterar denna text om han hör av sig.

Paragrafen som ger dig rätt att pröva ett kontrakt

38 § i lagen om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område.

Har någon för att förebygga konkurrens betingat sig av annan att denne icke skall bedriva verksamhet av visst slag eller icke taga anställning hos någon som bedriver sådan verksamhet, är den som gjort utfästelsen icke bunden därav i den mån utfästelsen sträcker sig längre än vad som kan anses skäligt.”

Arbetsrätt

Shoppade med företagets kort – fick sparken

Privata inköp med företagskortet och distansarbete från utlandet. Det ledde till att en hög chef på ett företag i energibranschen avskedades. Men enligt Unionen har mannen inte misskött sitt arbete och väljer nu att stämma arbetsgivaren.
Ola Rennstam Publicerad 18 mars 2024, kl 06:00
Till vänster kraftledningar utomhus, till höger en man med ett kreditkort i handen.
Chefen köpte säkerhetsutrustning på företagskortet och lade delar av arbetet utomlands. Det ledde till att han avskedades. Helt felaktigt, menar Unionen och pekar på brister i arbetsgivarens agerande. Foto: Colourbox.

Mannen var anställd som hög chef för ett bolag inom produktion och handel av el. 
Den 23 oktober förra året – samma dag han kom tillbaka till arbetet efter en fyra veckor lång semester – möttes han av beskedet att han blivit avskedad. Orsaken var att chefen, enligt arbetsgivaren, vid sex tillfällen använt företagskortet för privata inköp samt att han inte varit tillräckligt närvarande vid kontoret i Stockholm.

Mannen är utländsk medborgare och arbetade från sitt hemland en vecka varje månad. Ett år och fyra månader före avskedet tilldelades han en varning på grund av bristande närvaro i Stockholm. Vid tidpunkten hade hans pappa diagnosticerats med cancer och genomgick en prövande behandling i hemlandet.

Efter ett samtal med bolagets grundare kom man överens om att vår medlem kunde fortsätta att arbeta från utlandet på samma sätt som tidigare. Efter det samtalet tog arbetsgivaren aldrig upp ämnet igen och mannen tog för givet att allt var i sin ordning, säger Annika Melin Koeppel, förbundsjurist på Unionen som företräder mannen.

”Skyldighet att påtala brister”

Unionen anser att avskedandet saknar grund och har nu stämt bolaget i Stockholms tingsrätt. Enligt förbundet har mannens arbete från utlandet inte påverkat verksamheten i Sverige. Avstämningar och möten med teamet i Sverige skedde alltid digitalt och om mannens närvaro efterfrågades var han på plats.

Det är anmärkningsvärt att arbetsgivaren har låtit det gå så lång tid innan man agerat. Om de nu menar att vår medlem har gjort fel så har man en skyldighet att medvetandegöra och påtala detta. Man kan inte sitta still i båten i 1,5 år och plötsligt ta upp omständigheter man känt till så pass länge i en avskedshandling, säger Annika Melin Koeppel.

En arbetsgivare kan inte grunda ett avsked enbart på saker som denne känt till mer än två månader. Enligt Unionen gjordes fem av de sex inköpen med företagskortet längre tillbaka i tiden. Eftersom bolaget bör haft kännedom om inköpen genom sina månadsgranskningar kan köpen inte ligga till grund för avskedet. Annika Melin Koeppel påpekar att det sjätte inköpet gällde säkerhetsutrustning som bolaget uppmanat personalen att införskaffa och ha i sina bilar. Utrustningen lämnades tillbaka i samband med att anställningen upphörde.

− Arbetsgivaren påstår att det är cykelutrustning, men jag har väldigt svårt att förstå hur de kan få ett vattentätt skydd till mobilen och en resehandduk till cykelutrustning, säger hon.

Unionen begär högt skadestånd

Mannen hade en hög inkomst och var dessutom berättigad till bonus, som under 2021 och 2022 uppgick till sammanlagt 197 000 euro. Därför väljer Unionen att yrka på skadestånd till medlemmen som är betydligt högre än det normala. Förbundet kräver drygt 265 000 kronor i skadestånd per månad i utebliven lön och bonus från och med avskedet i höstas. Utöver det begär man 120 000 kronor i allmänt skadestånd.

Företaget är dotterbolag till en internationell koncern och mannens chef var baserad i ett annat europeiskt land. Men att han eventuellt saknade kunskap om svensk lagstiftning är ingen hållbar förklaring till agerandet, menar Unionens jurist.

Bedriver man verksamhet i Sverige har man en skyldighet att sätta sig in i de regler som gäller här. Man kan inte komma undan genom att säga vi kände inte tills svensk lag, säger Annika Melin Koeppel.