Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Tydligt ledarskap motverkar ofrivillig vobbning

Många vobbar trots att de inte vill. Lösningen är tydlighet från arbetsgivaren, tror Susanna Reppling, Sverigechef på telekomföretaget Interoute. "Om man inte kan jobba ska arbetsuppgifter plockas bort", säger hon.
David Österberg Publicerad
Gorm Kallestad / NTB Scanpix / TT
Många känner en press att vara tillgängliga för jobb trots att de egentligen vill ägna sig helt åt sitt sjuka barn. Gorm Kallestad / NTB Scanpix / TT

Tidigare i veckan presenterade Unionen sin årliga undersökning om vobbning. Enligt den jobbar sju av tio tjänstemän ibland hemifrån samtidigt som de vårdar sjukt barn. Majoriteten av dem uppskattar det flexibla arbetslivet, men fyra av tio svarar att de helst skulle slippa vobba. Att de ändå gör det beror bland annat på att de annars skulle ha svårt att hinna med sina arbetsuppgifter.

Telekomföretaget Interoute säljer tjänster och produkter som gör det möjligt att arbeta från andra platser än kontoret. Men att de tekniska lösningarna finns innebär inte att hemarbete ska ses som en självklarhet när en anställd vårdar sjukt barn, säger Susanna Reppling som är Sverigechef.

– Det är till stor del en ledarskapsfråga. Som arbetsgivare måste vi vara tydliga med vilka förväntningar vi har på medarbetarna. Annars finns risken att en anställd upplever att det finns ett krav på att ständigt vara tillgänglig, trots att det inte är så.

När en anställd arbetar hemifrån måste arbetsinsatsen mätas i resultat, inte fysisk närvaro på kontoret. Och då måste också arbetsuppgifter plockas bort när någon arbetar deltid, är sjukskriven eller vårdar sjukt barn, säger Susanna Reppling.

– Det handlar om kommunikation. Vad av det jag förväntades leverera den här veckan plockas bort när jag inte kan jobba? Det ska vara tydligt vem medarbetaren ska ha den diskussionen med. Syftet med tekniken är ju att de anställda ska ha större flexibilitet, inte känna sig stressade av den.

Unionen har en liknande lösning på det ofrivilliga vobbandet.

– I dagens slimmade organisationer finns sällan någon kollega att lämna över arbetsuppgifter till om man inte kan vara på jobbet. Då gäller det för chefer och ledare att hjälpa till med prioriteringen så att den som inte vill vobba inte behöver det. Det är också viktigt att man ibland kan välja att vobba och ibland inte. Det beror bland annat på hur ens arbetsuppgifter ser ut för tillfället och på hur det sjuka barnet mår, säger Marina Åman, andra vice ordförande i Unionen.

Vad kan facket göra?
– Det är viktigt att man har en dialog på arbetsplatsen kring de här frågorna. Där kan de lokala fackliga representanterna spela en viktig roll. Och om man upplever att arbetsgivaren har orealistiska förväntningar på en kan man alltid vända sig till Unionen för att få råd och stöd eller förhandlingshjälp.

Regeringen vill slopa vab-anmälan

Den som vabbar måste anmäla det till Försäkringskassan under barnets första sjukdag. Men den regeln vill regeringen slopa, enligt Ekot. I stället ska anmälan skickas in när barnet är friskt igen.

Regeringen väntas lägga fram sitt förslag till riksdagen under våren.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Klocka och Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef
Arbetsgivarna gick med på att korta arbetstiden i förra avtalsrörelsen - men några av dem tog sedan bort arbetstidsförkortningar som införts tidigare. Det visar på vikten av att ha arbetstidsförkortning i kollektivavtal, enligt Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef. Colourbox och Peter Jönsson

I avtalsrörelsen 2025 fick Unionen igenom arbetstidsförkortning i samtliga kollektivavtal. Medlemmarna avstod 0,5 procent av löneutrymmet för att få en extra ledig dag per år.

Men på vissa arbetsplatser innebar uppgörelsen ändå inte mer ledighet totalt. Arbetsgivarorganisationen Almega informerade sina medlemsföretag om att de kunde ta bort arbetstidsförkortningar som redan fanns lokalt, exempelvis klämdagar och halvdagar.

Några företag valde också att göra det.

– Det exakta antalet vet jag inte, men det rör sig om en klar minoritet. På de företag som ville ta bort redan beslutad arbetstidsförkortning kallade vi till central förhandling. På några ställen backade arbetsgivarna, men på några ställen blev det tyvärr så att man återtog hela eller delar av arbetstidsförkortningen, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef.

Lokalt avtal kunde skydda de lediga dagarna

På en del företag fanns arbetstidsförkortningen i ett lokalt avtal mellan klubb och arbetsgivare. Om klubben kunde visa att medlemmarna avstått något för att få förkortningen var den lättare att behålla. På andra företag rörde det sig om en ensidig utfästelse (se fotnot) från arbetsgivaren och då blev förhandlingen svårare.

– Det här visar varför det är så viktigt att ha arbetstidsförkortning i centrala kollektivavtal. Då kan vi skydda värdet. Lokala avtal kan sägas upp och ensidiga utfästelser kan arbetsgivaren förändra efter en MBL-förhandling. Stödet hos våra medlemmar för arbetstidsförkortning i centrala kollektivavtal ökar när arbetsgivare beter sig på det här sättet.

Vad tycker du om argumentet att det är rimligt att ta bort en lokal överenskommelse om det kommer en central överenskommelse om samma sak?

– Det beror helt på hur den lokala överenskommelsen har tillkommit. Men att arbetsgivare argumenterar så visar på vikten av att ha arbetstidsförkortningen i ett centralt kollektivavtal.

Unionen vill ha mer arbetstidsförkortning 2027

I nästa års avtalsrörelse ska Unionen fortsätta att arbeta för kortare arbetstid. Hur mycket kortare arbetstiden ska bli, och hur mycket förkortningen får kosta i form av löneutrymme, är inte bestämt.

– Det återstår att bedöma utifrån bland annat lönenivå och avtalslängd. Det viktiga är att vi har ett väldigt starkt medlemstryck på att vi ska ha ytterligare avsättningar till de system som vi fick 2025 eller som vi hade tidigare.

Arbetsgivare tycker alltid illa 
om arbetstidsförkortning 

Är arbetsgivarna lika hårda motståndare till arbetstidsförkortning nu som vid förra avtalsförhandlingen?

– Arbetsgivare tycker alltid illa om arbetstidsförkortning och har alltid gjort det. Kortare arbetstid innebär färre timmar att göra vinst på. Vår utgångspunkt är att medlemmarna, när de blir mer produktiva, ska ha sin andel av produktivitetsökningen. En del av den andelen vill de ha som arbetstidsförkortning.

Fotnot: En ensidig utfästelse innebär att arbetsgivaren har lovat de anställda en viss förmån utan att den har skrivits in i exempelvis anställningsavtal eller kollektivavtal.

Unionens krav i avtalsrörelsen 2027

Inför nästa års avtalsrörelse har Unionen frågat 21 000 medlemmar vad de anser att förbundet ska prioritera i förhandlingarna. Svaren ger riktningen för avtalsrörelsen 2027. Unionen kräver:

  • Ett löneutrymme som ger reallöneutveckling över tid. Avtalens lägstalöner ska höjas i samma takt.
  • Att fackliga representanter ska få insyn i lönestrukturen och inflytande över lönesättningen vid nyanställningar och befordringar.
  • Ytterligare avsättningar till arbetstidsförkortning.
  • Att fackligt förtroendevalda får bättre förutsättningar att genomföra sina uppdrag.
  • Ökad jämställdhet genom mer föräldravänliga villkor.