Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Tyska bolag ska könskvotera

Från och med 2016 ska 30 procent av styrelsestolarna i Tysklands största börsbolag vikas åt kvinnor. Lagförslaget är en överenskommelse mellan regeringspartierna. Den tyska arbetsgivarorganisationen BDI är dock kritisk.
Linnea Andersson Publicerad 26 november 2014, kl 13:57
Dåvarande tyska arbetsmarknadsministern Ursula von der Leyen, gratuleras efter omröstningen i Bundestag för kvotering av kvinnor till tyska bolagssstyrelser, Berlin, den 18 april 2013.

I dag utgörs den tyska regeringen av 40 procent kvinnor. I näringslivet ser det dock betydligt sämre ut. Knappt 25 procent av styrelseposterna i de största bolagsstyrelserna var besatta av kvinnor i juni i år. En siffra som koalitionsregeringen vill ha upp med minst fem procentenheter, rapporterar TT.

Regeringen bestämde redan vid bildandet 2013 att införa könskvotering till bolagsstyrelserna, och det färdiga lagförslaget är beräknat att läggas fram inom ett par veckor.

Kvoteringslagen är en kompromiss mellan förbundskansler Angela Merkels Kristdemokrater (CDU/CSU) och Socialdemokraterna (SPD). Angela Merkel har tidigare varit kritisk till att könskvotera men stödjer nu lagförslaget, som dock har drivits fram av SPD.

Frankrike, Italien, Nederländerna, Spanien och Norge är några av de europeiska länder som redan har infört kvoteringslagar för bolagsstyrelser.

Jämställdhet

Kvinnor missgynnas under föräldraledighet

Var tredje kvinna har känt sig missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. Det visar en undersökning som Unionen har låtit göra.
Publicerad 8 mars 2024, kl 06:01
Till vänster en hög med mynt, till höger en föräldraledig mamma med sitt barn.
Jämställt var det - inte - här. Var tredje kvinna upplever lönemässig diskriminering i samband med föräldraledighet. Det visar en undersökning från Unionen och Novus. Foto: Colourbox/Martina Holmberg/TT.

Vad krävs egentligen för att ett arbetsliv ska vara föräldravänligt? Den frågan har Unionen, med hjälp av Novus, ställt till drygt 1 000 tjänstemän i privat sektor som har barn mellan 0–11 år. Svaren visar att det mest avgörande för att arbetslivet ska fungera med att vara förälder är en chef som har förståelse och en positiv inställning till föräldraskap och arbetsliv.

Undersökningen visar att jämställdheten på svensk arbetsmarknad har en bit kvar. Var tredje kvinnlig tjänsteman uppger att hon på något sätt ha blivit missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. 
Många anser vidare att de inte fått tillräcklig kompetensutveckling, att de gått miste om chans till befordran eller att man blivit tilldelad sämre arbetsuppgifter på grund av sin föräldraledighet. 

Lönekartläggning nyckel till jämställdhet

Svaren visar även att många av de tillfrågade kvinnorna inte ingått i den årliga lönerevisionen. Det är allvarligt, anser Unionens förbundsordförande Peter Hellberg.

− Vi har haft ett förbud mot missgynnande av föräldralediga i snart 20 år, men fortfarande är det här något som drabbar tjänstemän, det är inte okej, säger han och fortsätter:

− Många känner sig missgynnade lönemässigt, att man har halkat efter i löneutvecklingen I många av våra kollektivavtalsskrivningar är det bestämt att man ska ingå i lönerevisionen. Om det är under ett sådant avtal, då bryter man mot det,

Enligt Unionens är de årliga lönekartläggningarna en viktig nyckel för att komma till rätta med oskäliga löneskillnader.

− Det är alldeles för många arbetsgivare som inte gör de här årliga lönekartläggningarna som det faktiskt finns lagkrav på. En tredjedel av lönekartläggningarna visar på osakliga löneskillnader som då rättas till. Vår erfarenhet visar att när man väl upptäcker löneskillnaderna och får diskutera det så brukar det faktiskt rättas till. Lönekartläggningar gör verkligen skillnad, säger Peter Hellberg.

Unionen arbetar aktivt för att det måste bli tydligare konsekvenser för företag som inte genomför lönekartläggningar.

− Idag är uppföljningen från myndigheter och Diskrimineringsombudsmannen för sällan förekommande, och sanktionerna för små. Då blir det inte några incitament för arbetsgivarna att följa lagen som vi ser det, och det måste det bli en förändring på, säger Peter Hellberg.

Text: Sylvester Löfström