Så många som sex procent av de unga deltagarna i rapporten "Generation Jobb" uppger att de är beredda att offra sin fysiska hälsa för ett bra jobb. Colourbox
Bilden av dagens ungdomar som lata, självcentrerade hoppjerkor är högst överdriven. Enligt rapporten ”Generation jobb” som tagits fram på beställning av bland annat Arbetsmiljöverket och TCO, är det istället trygghet som står i fokus för den yngre generationen.
Totalt har 1 000 ungdomar intervjuats om sina funderingar kring arbete. Resultatet visar att åtta av tio föredrar en fast anställning framför projektarbeten och vikariat. En majoritet är villig att flytta till en annan stad om det behövs och över hälften,uppger att de till och med kan tänka sig att flytta utomlands för att jobba.
Enligt rapporten vill ungdomarna också, inte helt överraskande, ha en bra lön och en bra arbetsmiljö. Men samtidigt är sex procent villiga att offra sin fysiska hälsa för ett bra jobb. Runt hälften kan även tänka sig att jobba övertid och helger.
Avtalen som hindrar dig att byta jobb – Sverige sticker ut
Omkring var tredje privatanställd har ett särskilt avtal som gör det svårare att byta jobb. Många vet inte om det själva. Det visar OECD:s nya mätning av konkurrensklausuler – där Sverige ligger i topp.
Sverige toppar OECD:s lista över användningen av konkurrensklausuler i anställningsavtal. Det ger lägre löner och sämre förhandlingsläge, enligt organisationen, som också säger att många som skriver på inte har några företagshemligheter. Fredrik Sandberg/TT, skärmdump
Omkring var tredje privatanställd har skrivit under ett avtal som gör det svårare att söka nytt jobb eller att starta eget företag. Det visar nya siffror från den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD. Sverige toppar listan över användningen av så kallade konkurrensklausuler.
Det är avtal som begränsar hur anställda får ta med sig kunskap, information och personliga kontakter till en ny arbetsgivare. De finns till för att skydda företagshemligheter, men enligt OECD är det vanligt att de överanvänds. Det leder till lägre löner och sämre förhandlingsläge för anställda, enligt organisationen.
Anställda har skrivit under konkurrensklausuler utan att veta om det
OECD har mätt hur vanligt det är med konkurrensklausuler i totalt 15 länder. Först har de frågat företagsledare om deras anställda har sådana avtal. I Sverige har omkring en tredjedel av cheferna svarat tydligt ja.
Det skiljer sig mot vad anställda har uppfattat. Endast 16 procent är säkra på att de har ingått ett avtal. 20 procent uppger att de ”förmodligen” har det.
Enligt OECD tyder det på att anställda har begränsad kunskap om hur avtalen används och om de själva omfattas.
Checklista: Detta ska du undvika
Har du fått ett anställningsavtal med en konkurrensklausul i? Här är några röda flaggor, enligt Unionens förbundsjurist Karl Hägg.
Skadeståndet är för högt. Reglerna i kollektivavtalet säger att det normalt inte ska vara högre än sex månadslöner.
Löptiden är för lång. Sex månader bör normalt vara utgångspunkten, enligt facket.
Din roll är för junior. Kollektivavtalet om konkurrensklausuler säger att de bara ska användas för anställda som känner till företagshemligheter och har möjlighet att använda dem hos en konkurrent.
Avtal med konkurrensklausuler kan bryta mot reglerna
OECD menar också att många avtal skrivs på ett sätt som inte följer lagar och kollektivavtal. Runt åtta av tio avtal skulle sannolikt ha svårt att klara en rättslig prövning, enligt organisationen.
En fjärdedel av de arbetsgivare som använder konkurrensklausuler svarar att de används brett, på alla anställda.
Karl Hägg, förbundsjurist på Unionen.
Karl Hägg är förbundsjurist på Unionen. Han förvånas över OECD:s siffror. Särskilt att åtta av tio konkurrensklausuler skulle falla om de prövades.
– Det är en otroligt överraskande siffra. Jag är tveksam till om den kan stämma, säger han och fortsätter:
– Men vi ser en del problem med konkurrensklausuler som är för långtgående.
Fackets linje: Konkurrensklausuler ska ge ersättning
De flesta sådana fall finns i små företag som saknar kollektivavtal, säger Karl Hägg. Normalt sett ska konkurrensklausuler ge rätt till ekonomisk ersättning, som kompensation för att den som skriver under får svårare att byta jobb. När Unionen tar strid handlar det ofta om att det saknas sådan ersättning.
Hägg känner också igen att företag använder konkurrensklausuler för anställda som inte har någon hemlig företagsinformation.
Finns det någon situation där man aldrig ska acceptera ett sådant här avtal?
– Man bör inte acceptera det om man inte har en så kvalificerad eller hög roll. Om man är vanlig handläggare eller något sådant.
Svenskt Näringsliv ifrågasätter OECD
Svenskt Näringsliv ifrågasätter trovärdigheten i OECD:s undersökning. Arbetsrättsjurist Niklas Beckman skriver i ett mejl till Kollega:
”Vi bedömer att resultatet av deras undersökning är osäkert och överskattar användningen av konkurrensklausuler i Sverige.”
Han ser inte heller några andra tecken på att klausulerna överanvänds och skriver att det är ovanligt att sådana konflikter hamnar i domstol.
Samtidigt konstaterar han att Sverige ligger ”mycket långt fram inom innovation och forskning” och att svenska företag därför kan ha ”ett större behov av att skydda företagshemligheter än företag i en del andra länder”.
Kollektivavtal om konkurrensklausuler – detta gäller
Företag som har kollektivavtal måste följa ett särskilt, mindre kollektivavtal om just konkurrensklausuler. Här är några av avtalets punkter:
Konkurrensklausuler ska bara användas för anställda som faktiskt känner till viktiga företagshemligheter.
Den som skriver under en konkurrensklausul ska få ekonomisk ersättning för det.
En person som sägs upp på grund av arbetsbrist ska normalt inte omfattas av en konkurrensklausul.
Unionens förbundsjurist Karl Hägg berättar att facken just nu ser över avtalet. Utvärderingen väntas vara klar innan året är slut.
På företag som saknar kollektivavtal gäller avtalslagen, som bland annat säger att en konkurrensklausul ska vara ”skälig”. Facket menar dock att kollektivavtalet om konkurrensklausuler är normerande för alla företag.
Om rapporten
Siffrorna i artikeln kommer från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och dess rapport ”Employment Outlook 2026”.
Organisationen har jämfört hur vanligt det är med konkurrensklausuler och andra liknande avtal i 15 länder. De flesta av de studerade länderna ligger i Europa.
