Hoppa till huvudinnehåll
Unionen

Unionen: "För få kompetenssatsningar"

Unionen vill se mer konkreta och snabbare åtgärder för att underlätta kompetensutveckling för de som har jobb. Till exempel genom högre bidrag i studiemedelssystemet. Det är Unionens främst invändning mot regeringens vårproposition.
Linnea Andersson Publicerad 15 april 2015, kl 09:40

Enligt Unionen krävs det att privata tjänstemän kontinuerligt kan uppdatera sin kompetens för att möta de strukturförändringar som sker i allt snabbare takt på den globala arbetsmarknaden. Kompetensutvecklingen för yrkesverksamma är helt avgörande för att skapa fler jobb och en förutsättning för att bevara svensk konkurrenskraft. Lars Jagrén, Unionens chefsekonom, säger att varslen på arbetsmarknaden i allt högre grad berör tjänstemän.

– Med de prioriteringar regeringen i dag presenterar skjuts kompetensutveckling för yrkesverksamma fortsatt på framtiden. De senaste varslen på Sony Mobile i Lund och på Ericsson är en allvarlig påminnelse om att dagens lösningar inte är tillräckliga i en globaliserad ekonomi. Till exempel måste regeringens kunskapslyft även inkludera yrkesverksammas behov av kompetensutveckling, säger Lars Jagrén.

På Unionen är man positiv till flera av regeringens förslag, även om många av förslagen var kända sedan innan. Lars Jagrén tycker att det är bra med en höjning av a-kassan, underhållet av järnvägen, mer pengar till arbetsmiljö samt satsningarna på export och innovation.  

– En annan positiv sak är trepartssamtalen om snabbspår in på arbetsmarknaden för nyanlända. Det kostar ingenting men är en bra grej. Vi måste få integrationen att funka snabbare.

Att arbetsgivaravgiften för unga höjs riskerar, enligt Jagrén, att inledningsvis få en negativ effekt på arbetsmarknaden. Därför är det viktigt att man gör det gradvis.

Vad gäller regeringens bedömning av det ekonomiska läget menar Lars Jagrén att regeringen gör både en mer optimistisk och en mindre optimistisk bedömning än tidigare. Han tycker att propositionen i stort sett är balanserad men att regeringen är överdrivet optimistisk när det gäller att minska arbetslösheten.

För att bevara svensk konkurrenskraft vill Unionen bland annat att studiemedelssystemet ska förändras så att det blir lättare att vidarutbilda sig även senare i livet. För att det ska vara möjligt att byta bana mitt i ett yrkesliv krävs statens stöd.

– Varken staten eller parterna kan på egen hand lösa frågan om yrkesverksammas kompetensutveckling. Det krävs att arbetsgivarna, staten och individen gemensamt bidrar till finansieringen. Unionen är beredd att ta sitt ansvar för att få en kompetensstiftelse i hamn, men då behöver staten bidra genom att anpassa studiemedelssystemet efter yrkesverksammas behov, säger Lars Jagrén. 

Unionen vill se följande förändringar i studiemedelssystemet:

  • en bidragsdel motsvarande 2/3 av studiemedelsbeloppet för yrkesverksamma som fyllt 35 år och jobbat i 5 år
  • en rätt till 60 nya veckor med studiemedel, efter tio år i arbetslivet
  • en höjning av åldersgränserna i studiemedelssystemet
  • en uppjustering av fribeloppet.
Unionen

Förhandlingar med Klarna har brutit samman

Förhandlingarna om kollektivavtal på Klarna har brutit samman.
– Det krävs två för att ha något att förhandla om, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef.
David Österberg, Ola Rennstam Publicerad 23 oktober 2023, kl 12:41
Till vänster, Klarnas huvudkontor. Till höger Martin Wästfelt, Unionen.
Unionen frånträder förhandlingarna med Klarna, det stod klart under måndagen. Foto: Simon Rehnström/TT/Claudio Bresciani/TT.

Efter åtta månaders förhandling står det klart: Unionen och Klarna står för långt ifrån varandra i frågan om kollektivavtal. Under måndagen valde förbundet att avsluta förhandlingarna.

–  Vi har kommit till ett läge där det inte finns några frågor kvar att diskutera och har landat i att vi var tvungna att frånträda förhandlingarna. Vårt krav på kollektivavtal kvarstår, men det finns inget mer att prata om. Det krävs två för att ha något att förhandla om, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef.

Den stora stötestenen har, enligt Unionen, varit frågan om medarbetarnas inflytande på arbetsplatsen.

– Klarnas besked är att de, av för oss obegripliga skäl, inte vill teckna avtal. De tycker att ett kollektivavtal försvårar medarbetarinflytande, vår ingång är precis tvärtom.

Hur skulle du vilja sammanfatta förhandlingarna?

– Det har inte varit tvärstopp, vi har haft genomgångar av substans gällande till exempel pensionsfrågorna, men det har funnits en vilja att förhala processen från Klarnas sida.

Vad händer nu? Kommer ni ta till konfliktvapnet?

– Det är vår yttersta åtgärd och ett viktigt medel. Men exakt vad som blir vårt nästa steg svarar vi inte på nu. Det är inget mål för oss att gå i konflikt utan ett nödvändigt medel – om så krävs.

Unionen har försökt få Klarna att teckna kollektivavtal flera gånger de senaste åren, men utan resultat. Frågan fick nytt liv sommaren 2022 när Klarna meddelade att tio procent av personalstyrkan skulle sägas upp. Enligt Unionenklubben hade företaget fattat beslutet utan att informera eller förhandla med dem.

Stämdes för brott mot mbl

Unionen stämde sedan Klarna på 1,3 miljoner kronor för brott mot mbl, medbestämmandelagen. Förhandlingarna i Arbetsdomstolen, AD, inleds i början av november.

– AD-processen handlar om medlemsinflytande när det är som allra viktigast, nämligen när ett företag ska göra neddragningar och säga upp folk. Frågan är viktig att pröva och vår uppfattning är att Klarna gick över gränsen, säger Martin Wästfelt.

Klarna har även fått kritik från Arbetsmiljöverket. Företaget lät flera av sina medarbetare arbeta natt trots avsaknaden av ett kollektivavtal som reglerade arbetstiden.

– Det är inte tillåtet att arbeta natt i Sverige utan att ha kollektivavtal som medger undantag, eller en dispens från Arbetsmiljöverket, sa Jenny Bengtsson, inspektör på Arbetsmiljöverket, i september förra året.

Klarnas vd twittrade om kollektivavtal

Bankens vd, Sebastian Siemiatkowski, skrev om kollektivavtal på X, tidigare Twitter, förra helgen:

”Spenderat helgen med att läsa det första utkastet till kollektivavtal som facken skickade för 1 vecka sedan. Det och Star Wars med barnen. Spännande att faktiskt se ett riktigt i detaljerna. Läste ju om Saltsjöbadsavtalen i skolan och sen på Handels. Men aldrig fått chansen att läsa det i detaljerna på det här sättet. Intressant och mycket att fundera på kring det och hur det är tänkt att funka.”

När Kollega ber Klarna om en kommentar till de avbrutna förhandlingarna får vi ett mejl på engelska som vd:n skickade till alla anställda i fredags. Enligt det är Sebastian Siemiatkowski besviken på att fackförbunden avslutade förhandlingarna. Han medger att förhandlingarna gått långsamt, men förstår inte varför facken inte ville fortsätta:

"Med mina goda avsikter och tro på svensk pragmatism och samarbetsanda kan jag inte förstå varför de inte skulle vilja ta denna möjlighet att utforska en bra väg framåt!", skriver han.

Enligt vd:n är flera anställda skeptiska till kollektivavtal och vill hellre företräda sig själva. 

Sebastian Siemiatkowski skriver också att villkoren på Klarna är mycket bättre än villkoren i det föreslagna kollektivavtalet. Dessutom är han tveksam till om kollektivavtal passar Klarna eftersom banken är internationell med en unik affärsmodell och arbetsplatskultur.

Han avslutar dock med att skriva att han inte utesluter ett kollektivavtal på Klarna, men att han vill analysera frågorna kring ett avtal ytterligare. 

Det här innebär kollektivavtal

Ett kollektivavtal är ett skriftligt avtal mellan en arbetsgivare eller arbetsgivarorganisation och ett fackförbund. Avtalet reglerar villkoren för lön, semester och arbetstid. Det innefattar också försäkringar för exempelvis sjukdom och avtal om tjänstepension.

Kollektivavtalet gäller alla på arbetsplatsen, oavsett om man är med i ett fackförbund eller inte. Villkoren i kollektivavtalet är miniminivåer.