Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Unionen förlorade mål om lönepotter

Det är fritt fram för arbetsgivare inom teknikområdet att ge hela lönepotten till anställda på en viss arbetsplats. Det står klart efter en dom i Arbetsdomstolen, där Unionen förlorade ett principiellt viktigt mål mot Teknikarbetsgivarna.
Johanna Rovira Publicerad
Arbetsdomstolens skylt.
Foto: Claudio Bresciani/TT

Anställda på större företag som finns på flera orter har hittills kunnat räkna med att varje arbetsplats har sin egen lönepott att dela på. Men efter domen i AD står det arbetsgivarna inom teknikområdet i princip fritt att klumpa ihop alla anställdas löner från företagets samtliga arbetsplatser, göra en stor gemensam pott och ge rubbet (utöver garantibeloppet) till anställda på en enda arbetsplats.

Anledningen till att de kan göra så är att AD nu förklarat att orden ”vid företaget” i teknikavtalet ska tolkas som Teknikarbetsgivarna vill och inte som det faktiskt har fungerat.

Två av domstolens ledamöter gick dock på Unionens linje och ansåg att orden ”vid företaget” syftar på företaget som helhet bara i undantagsfall - när det funnits en klar praxis eller en lokal överenskommelse om att räkna företaget som en helhet.

- Frågan har varit känd i tre avtalsrörelser utan att vi nått fram till någon lösning, och vi tyckte att den var så pass viktig att vi ville pröva den i AD, säger Niklas Hjert, förhandlingschef på Unionen.

AD:s beslut innebär att en arbetsgivare skulle kunna använda större delen av arbetsplatsernas samtliga lönepotter till att höja lönerna på de ställen där det är svårast att behålla folk. Niklas Hjert är dock ganska hoppfull om att domen inte kommer att leda till någon större förändring för förbundets medlemmar.

- De flesta arbetsgivare vill ändå hålla löneprocessen på lokal nivå och vi tror så klart att det är på arbetsplatsnivå man kan föra meningsfulla diskussioner. Men vi har ändå förberett en strategi för hur vi lokalt ska kunna bemöta de arbetsgivare som vill använda sig av möjligheten som domen öppnat för, säger Niklas Hjert.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Köpte möbler med rabatt – avskedades för illojalitet

Tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till kraftig rabatt. Möbelköpen på en mässa fick arbetsgivaren att anklaga en anställd för illojalitet och avskeda honom. Nu får han 460 000 kronor efter en förlikning.
Ola Rennstam Publicerad 16 november 2026, kl 06:00
Bildmontage med ett blått vitrinskåp, en grön soffa och en turkos fåtölj i tre olika rum
Möbelköpen ledde till avsked. Unionen drev butikssäljarens fall till domstol och nu får mannen 460 000 kronor efter en förlikning. Foto: Englesson/Colourbox

Mannen hade arbetat som butikssäljare på ett möbelföretag i Västsverige i drygt åtta år när han förra hösten besökte en branschmässa. Där köpte han tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till 40 procents rabatt.

Köpen fick arbetsgivaren att reagera. Enligt bolaget deltog mannen på mässan i tjänsten och representerade därmed företaget. Ledningen menar att han utnyttjade sin ställning och företagets leverantörskontakter för privata affärer. 
Arbetsgivaren misstänkte nämligen att möblerna skulle säljas vidare. Att medarbetaren köpte tre likadana vitrinskåp i olika färger tyder, enligt arbetsgivaren, på att möblerna inte enbart var avsedda för eget bruk.

Swishbetalningen ökade misstankarna

Även betalningen väckte misstankar. Pengarna för bäddsoffan och fåtöljen swishades till säljarens privata konto. Arbetsgivaren ansåg att medarbetaren hade agerat illojalt och valde kort därpå att avskeda honom. Mässköpen var inte den första incidenten. Enligt företaget hade man några år tidigare reagerat på mannens privata inköp av bland annat ett stort antal plädar och lampor. Arbetsgivaren hänvisade också till medarbetarens privata affärer på Blocket.

Mannen förnekar illojalitet – möblerna var för privat bruk

Men mannen ger en helt annan bild. Han förnekar att han gjort något fel och hävdar att han besökte mässan på sin fritid och köpte möblerna för privat bruk. 
Han bestrider också att möblerna var avsedda för vidareförsäljning. Rabatten på 40 procent var en generell rabatt på utställningsexemplar och inget han hade förhandlat sig till genom sin anställning. Swishbetalningen gjordes, enligt mannen, enligt instruktioner från säljaren.

Unionen tog strid – mannen får 460 000 kronor

Unionen tog strid för mannen och drev tvisten vidare till domstol. Facket ansåg att det saknades grund för avskedandet och pekade också på att de tidigare inköpen låg för långt tillbaka i tiden för att ha betydelse i målet.

Men innan ärendet hann prövas i domstol gjorde parterna upp. Förlikningen innebär att mannen får 460 000 kronor från arbetsgivaren och att anställningen avslutas.

Unionen har avböjt att kommentera uppgörelsen. Kollega har sökt arbetsgivaren.