Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Unionen förlorade mål om lönepotter

Det är fritt fram för arbetsgivare inom teknikområdet att ge hela lönepotten till anställda på en viss arbetsplats. Det står klart efter en dom i Arbetsdomstolen, där Unionen förlorade ett principiellt viktigt mål mot Teknikarbetsgivarna.
Johanna Rovira Publicerad
Arbetsdomstolens skylt.
Foto: Claudio Bresciani/TT

Anställda på större företag som finns på flera orter har hittills kunnat räkna med att varje arbetsplats har sin egen lönepott att dela på. Men efter domen i AD står det arbetsgivarna inom teknikområdet i princip fritt att klumpa ihop alla anställdas löner från företagets samtliga arbetsplatser, göra en stor gemensam pott och ge rubbet (utöver garantibeloppet) till anställda på en enda arbetsplats.

Anledningen till att de kan göra så är att AD nu förklarat att orden ”vid företaget” i teknikavtalet ska tolkas som Teknikarbetsgivarna vill och inte som det faktiskt har fungerat.

Två av domstolens ledamöter gick dock på Unionens linje och ansåg att orden ”vid företaget” syftar på företaget som helhet bara i undantagsfall - när det funnits en klar praxis eller en lokal överenskommelse om att räkna företaget som en helhet.

- Frågan har varit känd i tre avtalsrörelser utan att vi nått fram till någon lösning, och vi tyckte att den var så pass viktig att vi ville pröva den i AD, säger Niklas Hjert, förhandlingschef på Unionen.

AD:s beslut innebär att en arbetsgivare skulle kunna använda större delen av arbetsplatsernas samtliga lönepotter till att höja lönerna på de ställen där det är svårast att behålla folk. Niklas Hjert är dock ganska hoppfull om att domen inte kommer att leda till någon större förändring för förbundets medlemmar.

- De flesta arbetsgivare vill ändå hålla löneprocessen på lokal nivå och vi tror så klart att det är på arbetsplatsnivå man kan föra meningsfulla diskussioner. Men vi har ändå förberett en strategi för hur vi lokalt ska kunna bemöta de arbetsgivare som vill använda sig av möjligheten som domen öppnat för, säger Niklas Hjert.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Jobbade jour utan ersättning – Unionen kräver bolag på miljoner

Tre driftledare tog jouren kvällar, nätter och helger – och höll igång verksamheten när det krisade. Men enligt Unionen fick de aldrig betalt. Nu stäms arbetsgivaren på över 1,9 miljoner kronor.
Ola Rennstam Publicerad 7 augusti 2026, kl 06:02
De tre driftledarna arbetade kvällar, nätter och helger i åratal - utan att få ersättning för jour och övertid. Nu kräver Unionen ett stort skadestånd för brott mot arbetstidsregler. Foto: Colourbox

Tre medlemmar i Unionen kräver sin arbetsgivare – ett företag som sköter färdtjänst, sjukresor och skolskjuts i Skåne – på stora summor i Arbetsdomstolen efter en tvist om jour och övertid. 

Två av driftledarna hade ansvar för en jourfunktion utanför ordinarie arbetstid – kvällar, nätter och helger. Dit kom akuta ärenden som behövde hanteras direkt för att undvika störningar i trafiken. Trots det fick de varken ersättning för att stå i beredskap eller för arbetet som utfördes under kvälls- och helgpassen. Allvarligt, menar Unionen, som nu stämt företaget i Arbetsdomstolen.

– Det här har pågått under en lång tid och vi vet att medarbetare har påtalat den omfattande arbetsbördan för chefer utan att det skett någon förbättring. Så mot bakgrund av det har vi svårt att se att det skulle kunna vara ett misstag från arbetsgivarens sida, säger Annika Melin Koeppel, förbundsjurist på Unionen som företräder medlemmarna.

2,5 timmars övertid varje dag – utan betalning

Samtidigt ska en tredje anställd ha arbetat långa dagar med ansvar för skoltrafikens drift. Hans arbetsdag började tidigt och slutade sent – i praktiken omkring 2,5 timmars övertid varje vardag, enligt Unionens stämningsansökan. Inte heller det arbetet ska ha ersatts.

Reglerna i avtalet är tydliga: om en arbetsgivare kräver att en anställd ska stå till förfogande och arbeta utanför ordinarie arbetstid, då har man också rätt till ersättning, säger Annika Melin Koeppel.

Kräver bolaget på miljoner

Facket menar att det rör sig om systematiska avsteg från kollektivavtalet under en längre tid. Totalt kräver Unionen drygt 800000 kronor för en av medlemmarna och 270000 kronor för en annan för utebliven beredskaps- och övertidsersättning. För den tredje medlemmen kräver Unionen närmare 90000 kronor i övertidsersättning. 

Summorna talar sitt tydliga språk om hur mycket kvälls- och helgarbete som har utförts, säger Annika Melin Koeppel. 

Brott mot viloregler påverkar privatliv

Utöver det yrkar Unionen på 325 000 kronor i skadestånd för de tre medlemmarna samt 450000 kronor till förbundet för brott mot arbetstidsregler och kollektivavtal. Sammanlagt landar alltså Unionens krav på över 1,9 miljoner kronor.

Hur allvarligt är det att en arbetsgivare bryter mot viloreglerna?

De här reglerna finns av en anledning – det ska ges möjlighet till återhämtning från arbetet för att man ska kunna utföra ett bra jobb. Jobbar man som medlemmarna gjort i det här fallet påverkas både privatlivet och arbetslivet.

Fotnot: Arbetsgivaren har avböjt att kommentera tvisten.

Skillnaden mellan övertid, jourtid och beredskap

  • Övertid: Du får arbeta max 150 timmar allmän övertid per kalenderår. Maxgränsen är 50 timmar under en kalendermånad. Ersättningen är antingen pengar eller betald ledighet (kompensationsledighet). 
     
  • Jourtid: Du är på arbetsplatsen och väntar på att eventuellt arbeta. Detta räknas inte som ordinarie arbetstid. Du får särskild jourersättning.
  • Beredskap: Du är tillgänglig hemma men måste kunna rycka in. Ersättningen för detta är lägre än vid vanlig jour.

    Källa: Unionen