Hoppa till huvudinnehåll
Unionen

Unionen lägger locket på om Sverigedemokraterna

Flera anställda på Unionen reagerar starkt på att förbundet inte tar ställning mot SD. Eller tydliggör varför man inte gör det. Såväl partipolitisk obundenhet som respekt mångfald finns med i första paragrafen i förbundets stadgar. Men ledningen vägrar svara.
Sandra Lund Publicerad 15 april 2014, kl 11:27

Flera fackförbund har den senaste tiden aktivt tagit ställning mot Sverigedemokraterna (SD). Dock inte Unionen, vilket kollega.se skrev om för drygt två veckor sedan.

Då svarade Unionens presschef Louise Gerdemo Holmgren på frågorna å ledningens vägar. Enligt henne ska varje medlem stå upp för de värderingar som finns med i stadgarna, men förbundet ”respekterar ett demokratiskt val” och har inga synpunkter på partitillhörighet hos vare sig medlemmar eller förtroendevalda.

Uttalandet har väckt starka känslor bland många anställda och medlemmar inom Unionen.

– Jag är ganska härdad men blev faktiskt chockad när jag läste vad som sades. Jag trodde jag jobbade på ett ställe där jag skulle slippa läsa sådant. Man gömmer sig bakom stadgarna och jag kan bara hoppas på en kovändning, säger Paulina Viancos som är avtalshandläggare på förbundskontoret och medlem i förbundet.

Hon säger att förbundet måste hänga med i samtiden och prioritera den verklighet många medlemmar lever i.

– Det finns väl några procent där ute som är som jag och därför riskerar att drabbas av rasism och diskriminering. Det gör mig lite mörkrädd att jag har en passiv arbetsgivare. Man läser hela tiden om att vi är stora och starka. Men i de viktigaste frågorna vågar vi inte ta ställning.

I den första paragrafen i Unionens stadgar står att organisationen bygger på solidaritet och värderingar som värnar grundläggande demokratiska principer med respekt för jämställdhet, jämlikhet och mångfald samt alla människors lika värde. Men också att förbundet är partipolitiskt obundet.

– Nu blir det som att allt utom det partipolitiskt obundna är en liten parentes. För mig finns grundpunkten i all facklig verksamhet i begreppet solidaritet. Det rimmar väldigt illa med ett parti som gör skillnad på folk och folk, säger Jakob Engblom som är säljare på förbundskontoret.

Han trodde att det bara var en tidsfråga för Unionens del när Vision senast gick ut och tog ställning mot SD, trots att även Vision är partipolitiskt obundet. I stället tycker han att svaren som Unionen gav blev glidande och att förbundet är ute på en ”väldigt slirig bana”.

– Det är som att vi blivit för pragmatiska för att blidka så många som möjligt. Jag förstår inte problemet med att ta avstånd. Och jag vill som medarbetare och medlem ha ett förtydligande. Tystnad är acceptans.

Unionen har tecknat kollektivavtal med flera SD-kanslier. Det finns också förtroendevalda som är aktiva sverigedemokrater. Men till skillnad från till exempel Vision utesluter inte Unionen någon på grund av det. Däremot får man inte verka i Unionens namn på ett sätt som går emot stadgarna om alla människors lika värde. Det räcker inte anser många medlemmar och anställda som Kollega talat med.

– I dag är det SD, i morgon kanske Svenskarnas parti. När partier som vill söndra samhället väljs in är det allvar, och det är Unionens ansvar som tung aktör på arenan att  jobba mot en sådan utveckling. Om vi värnar demokratin så behöver vi ta avstånd från partier med en antidemokratisk agenda, oavsett hur folkvalda de är. Just eftersom vi värnar demokratin, säger Linda Madsen som är kommunikatör i Stockholm men vill poängtera att hon uttalar sig som medlem.

Enligt Jörgen Olsson, ordförande för facklig samverkan på Unionen – ett organ för samtliga klubbar som finns inom förbundet – är frågan inte aktuell rent fackligt.

– Hittills har jag inte stött på att det skulle vara problem för oss anställda att hantera förbundsstyrelsen och de kongressbeslut som finns i frågan. Men vi får se. Det är en komplex fråga, jag har tankar men de är inte helt klara.

Han anser att SD:s beslut att kalla papperslösa för illegala och inte ge dem rätt till akutvård strider mot stadgarna om alla människors lika värde. Men också att ledningen är tydlig med att partipolitisk obundenhet går före.

– Jag tycker inte att det finns brist på ställningstagande. Däremot har frågan inte ställts på sin spets. Och det är en förbundsstyrelsefråga. Vill man ha en annan ordning från medlemmarna får man hantera det på kongressen. Rent fackligt har vi har inget riktigt case här.

Linda Madsen tycker att Unionen ska fundera över vilket samhälle man vill vara med och utforma framöver.

– Unionen är i dag Sveriges största fackförbund och vi har i allra högsta grad inflytande över samhällsutvecklingen. Jag hoppas ledningen kommer med ett tydligt och kraftfullt uttalande om att Unionen självklart tar avstånd från SD:s främlingsfientliga politik och att den inte är förenlig med våra värderingar.

Men Unionens presschef Louise Gerdemo Holmgren säger till Kollega att hon, och ledningen, inte kommenterar detta ytterligare.

Ur SD:s principprogram

Om mångkulturalism:

Vårt alternativ till mångkulturalismen är en återgång till en gemensamhetsskapande assimilationspolitik liknande den som rådde i landet fram till år 1975, där målsättningen är att invandrare skall ta seden dit de kommer och på sikt överge sina ursprungliga kulturer och identiteter för att istället bli en del av den svenska nationen.

Om invandring:

Sverigedemokraterna motsätter sig inte invandring, men menar att invandringen måste hållas på en sådan nivå och vara av en sådan karaktär att den inte utgör ett hot mot vår nationella identitet eller mot vårt lands välfärd och trygghet.

Om familj och jämställdhet:

Det existerar medfödda skillnader mellan de flesta män och de flesta kvinnor som går bortom det som kan observeras med blotta ögat. Vi är av uppfattningen att de manliga och kvinnliga egenskaperna i många fall kompletterar varandra och av bland annat den orsaken anser vi att alla barn bör ha rätt till både en mor och en far i sitt liv.

Om nationen:

Det faktum att vi ser assimilering som möjlig och eftersträvansvärd är inte detsamma som att vi också ser den som okomplicerad. Assimileringsprocessen är ofta lång och problemfylld och historien visar att det ibland kan ta flera generationer innan den är slutförd och i vissa fall lyckas den inte överhuvudtaget, utan leder istället till uppkomsten av segregerade och särkulturella samhällen. Ju mer en invandrares ursprungliga identitet och kultur skiljer sig ifrån den svenska nationens och ju större gruppen av invandrare är, desto svårare blir assimileringsprocessen. Detta är en av de primära orsakerna till att Sverigedemokraterna förespråkar en långsiktigt ansvarstagande och begränsad invandring, i synnerhet ifrån länder där kulturen och värdegrunden starkt avviker ifrån den svenska.

Om demokrati:

Demokrati betyder folkstyre och Sverigedemokraternas uppfattning är att man inte helt kan förbigå ordet ”folk” i begreppet folkstyre och att folkstyret i längden riskerar att bli mycket problematiskt att upprätthålla i en stat som bebos av flera folk, där det inte råder konsensus kring vilka som skall räknas till folket och där det kanske inte ens förekommer en gemensam arena för debatt eftersom invånarna i staten inte talar samma språk.

Om nationalism:

Att kärleken till den egna nationen och viljan att befrämja dess intressen vid flera tillfällen i historien har vänts till hat och aggression mot andra nationer är ett beklagligt faktum. Att på dessa grunder avfärda alla former av nationalism och fosterlandskärlek är dock lika befängt som att avfärda den romantiska kärleken mellan två människor på basis av att den i vissa undantagsfall kan resultera i svartsjuka och svek som ibland slutar med våld.

Om kultur:

Kulturimpulser som utan att anpassas till svenska förhållanden inympas i det svenska samhället av makthavare eller grupper som inte själva ser sig som svenska betraktar vi dock inte som en del av den svenska kulturen utan snarare som en form av kulturimperialism.

Unionen

Förhandlingar med Klarna har brutit samman

Förhandlingarna om kollektivavtal på Klarna har brutit samman.
– Det krävs två för att ha något att förhandla om, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef.
David Österberg, Ola Rennstam Publicerad 23 oktober 2023, kl 12:41
Till vänster, Klarnas huvudkontor. Till höger Martin Wästfelt, Unionen.
Unionen frånträder förhandlingarna med Klarna, det stod klart under måndagen. Foto: Simon Rehnström/TT/Claudio Bresciani/TT.

Efter åtta månaders förhandling står det klart: Unionen och Klarna står för långt ifrån varandra i frågan om kollektivavtal. Under måndagen valde förbundet att avsluta förhandlingarna.

–  Vi har kommit till ett läge där det inte finns några frågor kvar att diskutera och har landat i att vi var tvungna att frånträda förhandlingarna. Vårt krav på kollektivavtal kvarstår, men det finns inget mer att prata om. Det krävs två för att ha något att förhandla om, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef.

Den stora stötestenen har, enligt Unionen, varit frågan om medarbetarnas inflytande på arbetsplatsen.

– Klarnas besked är att de, av för oss obegripliga skäl, inte vill teckna avtal. De tycker att ett kollektivavtal försvårar medarbetarinflytande, vår ingång är precis tvärtom.

Hur skulle du vilja sammanfatta förhandlingarna?

– Det har inte varit tvärstopp, vi har haft genomgångar av substans gällande till exempel pensionsfrågorna, men det har funnits en vilja att förhala processen från Klarnas sida.

Vad händer nu? Kommer ni ta till konfliktvapnet?

– Det är vår yttersta åtgärd och ett viktigt medel. Men exakt vad som blir vårt nästa steg svarar vi inte på nu. Det är inget mål för oss att gå i konflikt utan ett nödvändigt medel – om så krävs.

Unionen har försökt få Klarna att teckna kollektivavtal flera gånger de senaste åren, men utan resultat. Frågan fick nytt liv sommaren 2022 när Klarna meddelade att tio procent av personalstyrkan skulle sägas upp. Enligt Unionenklubben hade företaget fattat beslutet utan att informera eller förhandla med dem.

Stämdes för brott mot mbl

Unionen stämde sedan Klarna på 1,3 miljoner kronor för brott mot mbl, medbestämmandelagen. Förhandlingarna i Arbetsdomstolen, AD, inleds i början av november.

– AD-processen handlar om medlemsinflytande när det är som allra viktigast, nämligen när ett företag ska göra neddragningar och säga upp folk. Frågan är viktig att pröva och vår uppfattning är att Klarna gick över gränsen, säger Martin Wästfelt.

Klarna har även fått kritik från Arbetsmiljöverket. Företaget lät flera av sina medarbetare arbeta natt trots avsaknaden av ett kollektivavtal som reglerade arbetstiden.

– Det är inte tillåtet att arbeta natt i Sverige utan att ha kollektivavtal som medger undantag, eller en dispens från Arbetsmiljöverket, sa Jenny Bengtsson, inspektör på Arbetsmiljöverket, i september förra året.

Klarnas vd twittrade om kollektivavtal

Bankens vd, Sebastian Siemiatkowski, skrev om kollektivavtal på X, tidigare Twitter, förra helgen:

”Spenderat helgen med att läsa det första utkastet till kollektivavtal som facken skickade för 1 vecka sedan. Det och Star Wars med barnen. Spännande att faktiskt se ett riktigt i detaljerna. Läste ju om Saltsjöbadsavtalen i skolan och sen på Handels. Men aldrig fått chansen att läsa det i detaljerna på det här sättet. Intressant och mycket att fundera på kring det och hur det är tänkt att funka.”

När Kollega ber Klarna om en kommentar till de avbrutna förhandlingarna får vi ett mejl på engelska som vd:n skickade till alla anställda i fredags. Enligt det är Sebastian Siemiatkowski besviken på att fackförbunden avslutade förhandlingarna. Han medger att förhandlingarna gått långsamt, men förstår inte varför facken inte ville fortsätta:

"Med mina goda avsikter och tro på svensk pragmatism och samarbetsanda kan jag inte förstå varför de inte skulle vilja ta denna möjlighet att utforska en bra väg framåt!", skriver han.

Enligt vd:n är flera anställda skeptiska till kollektivavtal och vill hellre företräda sig själva. 

Sebastian Siemiatkowski skriver också att villkoren på Klarna är mycket bättre än villkoren i det föreslagna kollektivavtalet. Dessutom är han tveksam till om kollektivavtal passar Klarna eftersom banken är internationell med en unik affärsmodell och arbetsplatskultur.

Han avslutar dock med att skriva att han inte utesluter ett kollektivavtal på Klarna, men att han vill analysera frågorna kring ett avtal ytterligare. 

Det här innebär kollektivavtal

Ett kollektivavtal är ett skriftligt avtal mellan en arbetsgivare eller arbetsgivarorganisation och ett fackförbund. Avtalet reglerar villkoren för lön, semester och arbetstid. Det innefattar också försäkringar för exempelvis sjukdom och avtal om tjänstepension.

Kollektivavtalet gäller alla på arbetsplatsen, oavsett om man är med i ett fackförbund eller inte. Villkoren i kollektivavtalet är miniminivåer.