Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Unionen: ”Politikerna bör hålla fingrarna borta”

Unionen gör tummen ned för allianspartiernas hot om lagstiftning om lägre ingångslöner. Det är parterna som ska reglera den saken även i fortsättningen, anser Unionens förhandlingschef Niklas Hjert.
Niklas Hallstedt Publicerad
Vilhelm Stokstad / TT
Vilhelm Stokstad / TT

Förslaget som Alliansen presenterade under tisdagen går ut på att nyanlända och ungdomar under 23 år som inte har fullständig gymnasieutbildning ska kunna anställas för 70 procent av den avtalade ingångslönen i upp till tre år. Ett lönetak på 21 000 kronor i ingångslön innebär att det går att tjäna som mest 14 700 kronor.

Dessutom är Alliansen tydligt med att de vill driva igenom förslaget via lagstiftning om inte arbetsmarknadens parter kommer överens om hur man ska öppna arbetsmarknaden för nyanlända före valet nästa år.

Niklas Hjert, Unionens förhandlingschef, tycker att det är ett ”olyckligt” agerande av politikerna. Inte minst med tanke på att det redan pågår diskussioner och förhandlingar på flera håll mellan parterna. Bland annat sitter Unionen sedan en tid i diskussioner med Teknikföretagen. Även i det fallet handlar det om att den nyanställde i tre års tid ska kunna ha en lägre lön än avtalets lägstalön. Stödet ska vara enkelt utformat och gå direkt från staten till den anställde för att undvika krångel för företagen.

– Vi har en lång och framgångsrik tradition av att parterna reglerar anställningsvillkor och löner. Det finns ingen som helst anledning att frångå den principen, säger Niklas Hjert.

– Politikerna bör hålla fingrarna borta från de här frågorna. Det är mycket bättre att åstadkomma bra långsiktiga och hållbara lösningar som kan vara över flera mandatperioder, oavsett vilken politisk majoritet som styr landet.

Från Svenskt Näringsliv hörs däremot andra tongångar. I ett pressmeddelande i går sa vd:n Carola Lemne att man ser positivt på Alliansens förslag och inte utesluter lagstiftning. Om samtalen mellan parterna misslyckas ”är det rimligt att politiken griper in och lagstiftar utan parternas medverkan”, sade Lemne.

– Det är en väldigt kortsiktig inställning att jubla över en lagstiftning som går ens egen väg. Risken är att den förändras och går någon annans väg i stället. Det naturliga är att man vill ta ansvar och hitta lösningar i förhandlingar, anser Niklas Hjert som inte är beredd att uttala sig om innehållet i Alliansens förslag.

Enligt honom sätter dock inte utspelet extra press på parterna att nå snabba resultat.

– Nej, den stora drivkraften är inte vad politikerna gör och inte gör. Den riktiga pressen för oss handlar om att lösa utmaningen och hitta lösningar så att de som står långt från arbetsmarknaden kommer in på den.

När en eventuell överenskommelse med Teknikföretagen kan vara klar vill inte Niklas Hjert uttala sig om.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Lytens köp av Northvolt klart – 600 återanställs

Lytens köp av batterifabriken Northvolt är i hamn. Produktionen ska återupptas i år och bolaget räknar med att anställa 600 personer – ett besked som välkomnas av Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 27 februari 2026, kl 11:46
Den amerikanska batteritillverkaren Lyten har köpt konkursade Northvolts tillgångar. Här batterifabriken i Skellefteå. Foto: Jonas Westling/TT

Amerikanska Lyten har slutfört köpet av Northvolts svenska batteritillgångar till ett värde av närmare 5 miljarder dollar. Köpet omfattar Northvolt Ett i Skellefteå, och forskningscentret Northvolt Labs i Västerås.

Samtidigt kommer det att etableras ett nytt ”Lyten Industrial Hub” i Skellefteå, där batteritillverkning ska kombineras med ett datacenter.

Ska anställa 600 medarbetare

I ett pressmeddelande uppger Lyten att man inom kort kommer att återanställa personal – både i Skellefteå och i Västerås. Bolaget räknar med att man behöver rekrytera mer än 600 medarbetare under de kommande 12 månaderna.

– Nu när transaktionen är klar är vi glada över att kunna återuppta produktionen och inleda upptrappningen i Sverige, säger Matthias Arleth, VD för Lyten Sverige, i pressmeddelandet.

Beskedet om köpet välkomnas av Aksel Bäcklund, ombudsman på Unionen:

– Det är glädjande. Våra medlemmar som blev uppsagda i samband med konkursen har fortfarande sin återanställningsrätt och därför förtur på tjänster som Lyten ska anställa till, säger han i en skriftlig kommentar till Kollega.

Unionen: ”Risk att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig”

Unionen har uppskattningsvis 1 000 medlemmar med återanställningsrätt – både från konkursutbrottet och från massuppsägningarna för ett drygt år sedan. Många har dock redan fått ny anställning eller lämnat landet. Unionen har förhandlat med Lyten-bolagen sedan i höstas och har vissa farhågor inför framtiden.

– Nu inväntar vi besked om när det kan ske och när våra medlemmar kan få anställningserbjudanden. Vi ser en risk i att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig då så pass lång tid passerat sedan konkursutbrottet, säger Aksel Bäcklund.

Lyten vill lösa tvister i skiljedomstol – facken kritiska

I höstas gick det amerikanska bolaget med i Teknikarbetsgivarna och omfattas därmed av kollektivavtal. Facken har dock varit kritiska till att arbetsgivarens försök att föra in klausuler i anställningsavtalen som inte följer svensk praxis.

Det handlar bland annat om att skrivningar där tjänstemännen avsäger sig rätten att lösa tvister i Arbetsdomstolen eller tingsrätt. I stället ska alla tvister med Lyten lösas i så kallad skiljedomstol (se faktaruta).

– En stor fråga för Unionen är villkoren i Lytens anställningsavtal. Där har Unionen och Lyten haft väldigt olika uppfattning om hur de får utformas för att vara i linje med gällande kollektivavtal och normalt förfarande på svensk arbetsmarknad, säger Aksel Bäcklund.

Enligt Unionen är frågan om klausulerna fortfarande inte löst, men det pågår det fortsatta förhandlingar.

Skiljedomstol 

En privat domstol som avgör tvister som ett alternativ till till allmän domstol, som Arbetsdomstolen eller tingsrätt. Tvisten avgörs av en eller flera ”skiljemän” som utses av parterna. Beslut från en skiljedomstol går ofta snabbt och de går inte att överklaga. Eftersom domstolen är privat hålls hela processen hemlig och utan insyn.