Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Unionen: ”Politikerna bör hålla fingrarna borta”

Unionen gör tummen ned för allianspartiernas hot om lagstiftning om lägre ingångslöner. Det är parterna som ska reglera den saken även i fortsättningen, anser Unionens förhandlingschef Niklas Hjert.
Niklas Hallstedt Publicerad
Vilhelm Stokstad / TT
Vilhelm Stokstad / TT

Förslaget som Alliansen presenterade under tisdagen går ut på att nyanlända och ungdomar under 23 år som inte har fullständig gymnasieutbildning ska kunna anställas för 70 procent av den avtalade ingångslönen i upp till tre år. Ett lönetak på 21 000 kronor i ingångslön innebär att det går att tjäna som mest 14 700 kronor.

Dessutom är Alliansen tydligt med att de vill driva igenom förslaget via lagstiftning om inte arbetsmarknadens parter kommer överens om hur man ska öppna arbetsmarknaden för nyanlända före valet nästa år.

Niklas Hjert, Unionens förhandlingschef, tycker att det är ett ”olyckligt” agerande av politikerna. Inte minst med tanke på att det redan pågår diskussioner och förhandlingar på flera håll mellan parterna. Bland annat sitter Unionen sedan en tid i diskussioner med Teknikföretagen. Även i det fallet handlar det om att den nyanställde i tre års tid ska kunna ha en lägre lön än avtalets lägstalön. Stödet ska vara enkelt utformat och gå direkt från staten till den anställde för att undvika krångel för företagen.

– Vi har en lång och framgångsrik tradition av att parterna reglerar anställningsvillkor och löner. Det finns ingen som helst anledning att frångå den principen, säger Niklas Hjert.

– Politikerna bör hålla fingrarna borta från de här frågorna. Det är mycket bättre att åstadkomma bra långsiktiga och hållbara lösningar som kan vara över flera mandatperioder, oavsett vilken politisk majoritet som styr landet.

Från Svenskt Näringsliv hörs däremot andra tongångar. I ett pressmeddelande i går sa vd:n Carola Lemne att man ser positivt på Alliansens förslag och inte utesluter lagstiftning. Om samtalen mellan parterna misslyckas ”är det rimligt att politiken griper in och lagstiftar utan parternas medverkan”, sade Lemne.

– Det är en väldigt kortsiktig inställning att jubla över en lagstiftning som går ens egen väg. Risken är att den förändras och går någon annans väg i stället. Det naturliga är att man vill ta ansvar och hitta lösningar i förhandlingar, anser Niklas Hjert som inte är beredd att uttala sig om innehållet i Alliansens förslag.

Enligt honom sätter dock inte utspelet extra press på parterna att nå snabba resultat.

– Nej, den stora drivkraften är inte vad politikerna gör och inte gör. Den riktiga pressen för oss handlar om att lösa utmaningen och hitta lösningar så att de som står långt från arbetsmarknaden kommer in på den.

När en eventuell överenskommelse med Teknikföretagen kan vara klar vill inte Niklas Hjert uttala sig om.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Svårare att få jobb efter YH-utbildning

Färre studerande får jobb direkt efter examen från Yrkeshögskolan. Det visar nya siffror från SCB. Men mjukvaruutvecklaren Carl Broman ser ljust på framtiden. ”Man får hitta nya vägar till en marknad som är mer mättad än för tio år sedan” säger han.
Lina Björk Publicerad 18 december 2025, kl 10:23
Färre får jobb efter YH-utbildning
Enligt nya siffror från SCB har nyexaminerade från YH-utbildningar det tufft på arbetsmarknaden. Men Carl Broman, som snart ska ut på praktik som mjukvaruutvecklare ser både positivt på utbildningen och möjligheterna att få jobb i framtiden. Foto: Anders G. Warne/TT/Johan Nilsson

Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan kan vara ett snabbt sätt att få jobb efter en kort utbildning. Åtminstone har det varit så tidigare. Men de senaste åren har andelen studenter i arbete efter examen minskat och i år är inget undantag. 

Av de examinerade 2024 har 81 procent fått ett jobb i år, vilket är en minskning med tre procent jämfört med året innan. Även andelen som fått ett jobb som överensstämmer med utbildningen minskar. Lägst siffra har de som läst en IT-utbildning. Där har endast en tredjedel fått ett jobb som motsvarar utbildningen de läste på yrkeshögskolan.  

En av dem som har erfarenhet av yrkeshögskolan är Carl Broman, som läser ett tvåårigt program till mjukvaruutvecklare på Nackademin i Stockholm. Han har goda förhoppningar om ett jobb i framtiden, men är väl medveten om att branschen han ger sig in i har en viss mättnad. 

  Konkurrensen därute är stor och som junior-utvecklare så är praktiken jätteviktig. Rekryterare letar efter folk som är självgående. De vill gärna se att man gjort egna projekt, kan planera, genomföra och förklara en IT-lösning. 

De som inte är vana att ta första steget har haft det tufft

Några av hans kurskamrater har skickat 50 ansökningar om praktik utan att få svar. Carl Broman har fått napp. Han tror att det kan vara hans bakgrund som säljare som gett honom fördel. 

  Jag har legat på, tagit personlig kontakt och försökt att skapa en relation.  Det ligger lika mycket hårt jobb bakom kompetensen som att framföra den. De som inte är vana att ta första steget på det sättet har haft det tufft, säger han. 

Carl Broman mjukvaruutvecklare på YH-utbildning
Carl Broman har lagt mycket tid på egna projekt och att putsa upp sitt varumärke för att bli attraktiv på arbetsmarknaden när YH-utbildningen tar slut.

Foto: Anders G. Warne

Enligt SCB:s siffror har det blivit svårare för studerande inom två utbildningsområden att etablera sig på arbetsmarknaden. Ett av dem är Carl Bromans framtida bransch, IT/Data. De andra är ekonomi, administration och försäljning. Till de utbildningsinriktningar som hade allra högst andel i jobb hör bland annat specialistundersköterskor, säkerhetssamordnare, elkonstruktörer, kart- och mättekniker och ambulanssjukvårdare.

 

Lågkonjunktur en av orsakerna

Orsaken till att andelen studenter som får jobb efter YH- utbildningen minskar är flera. Lågkonjunkturen de senaste åren har inneburit en sämre arbetsmarknad i för alla. Carl Broman tror också att inom hans framtida bransch blir kunskap fort gammal.

 Min bransch utvecklas hela tiden, vilket gör att vi aldrig blir färdiglärda. Dessutom vill många företag ha seniora utvecklare. Att ta in en junior är en större risk eftersom de är som hantverkare och måste ha några lärlingsår innan de blir självgående. 

Vilket råd skulle du ge någon som funderar på en YH-utbildning?

–  Att tänka på att det är mycket eget ansvar att ta till sig de kunskaper man lär sig. Det går inte att bara lära sig teorin och sedan förvänta sig att få jobb. Du måste gräva vidare själv, vara nyfiken. Det är viktigt att man faktiskt gillar sitt yrke, säger Carl Broman.  

YH-utbildningar med flest andel i jobb 

  • Säkerhetstjänster: 94 procent
  • Transporttjänster: 91 procent
  • Lantbruk och djurvård: 91 procent
  • Hälso-och sjukvård: 91 procent
  • Friskvård och kroppsvård: 88 procent

YH-utbildningar med minst andel i jobb

  • Kultur och media: 64 procent
  • Data/IT: 69 procent
  • Journalistik och Information: 75 procent
  • Juridik: 75 procent
  • Samhällsbyggnad och byggteknik: 81 procent

Om undersökningen

Uppgifterna kommer från en årlig uppföljning av examinerade från yrkeshögskolan, som genomfördes av SCB under hösten 2025 bland de som examinerades 2024. Totalt omfattade undersökningen 22 900 personer och svarsfrekvensen var 42 procent.