Hoppa till huvudinnehåll
Unionen

Unionen satsar på ökad mångfald

I fjol hade 15 procent av Unionens medlemmar utrikes bakgrund och 11 procent av de förtroendevalda. Det visar siffror som SCB tagit fram på uppdrag av Unionen. Glädjande siffror, säger Cecilia Beskow, Unionens samhällspolitiska chef.
Gabriella Westberg Publicerad 2 oktober 2015, kl 15:29
Carola Andreasson
Cecilia Beskow, samhällspolitisk chef på Unionen. Carola Andreasson

Som första fackförbund i Sverige har Unionen låtit SCB undersöka hur stor andel av förbundets medlemmar som har utrikes bakgrund. Siffrorna visar att Unionens medlemmar i stort speglar samhället. Enligt SCB hade 16 procent av befolkningen utrikes bakgrund 2014.

- Det är glädjande att se och en bra utgångspunkt för att skapa en struktur för representativitet ända upp i toppen av organisationen, säger Cecilia Beskow, Unionens samhällspolitiska chef.

Om tolv dagar inleds Unionens tredje ordinarie kongress, i Göteborg. En av frågorna som ska diskuteras är hur förbundet ska verka för bättre integration på arbetsmarknaden. Enligt Cecilia Beskow är det därför man presenterar siffrorna över medlemmarnas bakgrund nu.

- Vi har skickat personuppgifter till SCB och fått tillbaka aggregerade data på gruppnivå. Vi har ingen insyn i var någon medlem är född på individnivå. Det vore helt otänkbart för oss.

Varför är det viktigt att veta hur medlemmars och förtroendevaldas bakgrund ser ut?

- Det ska vara representativt ända upp i topporganen. Det är jätteviktigt för en demokratisk organisation att det finns förutsättningar för alla att bli förtroendevalda. Det är något vi måste jobba med på alla plan. Inte minst valberedningen som har i uppdrag att skapa representativitet i alla våra organ. Nu har vi ett faktaunderlag att utgå ifrån.

Läs mer: Vita facktoppar inom industrin

Valberedningen har jobbat intensivt under våren och sommaren med att ta fram förslag på en ny styrelse, som kongressen har att ta ställning till om en dryg vecka. Hade valberedningen tillgång till SCB:s siffror när de gjorde sitt arbete?

- Nej, det här är nya siffror. Det är faktaunderlag ledamöterna har att utgå ifrån vid diskussionen om integration på arbetsmarknaden, säger Cecilia Beskow.

En av nycklarna till att få en bättre representativitet också högre upp i organisationen är att väcka uppmärksamhet kring mångfaldsfrågor i de regionala valberedningarna, menar den centrala valberedningens ordförande Anne Thelander.

- De regionala valberedningarna skulle behöva jobba med att bredda sig i processen med nomineringar till regionstyrelserna. Att bli mer observanta.

Arbetet måste börja på klubbarna, understryker hon, men sedan har såväl valberedningarna som region- och förbundsstyrelse att göra. 

- Du kan inte väljas till ett högre uppdrag utan att ha facklig erfarenhet. Det vi tittar på i valberedningen till förbundsstyrelsen är sammantagen kompetens och erfarenhet av fackliga förtroendeuppdrag. Det krävs att man har breddat sitt fackliga engagemang bortom klubben, i regionstyrelsen, i en branschdelegation eller kanske som kongressombud. Vi måste också generellt bli bättre på att fånga upp dem som vill engagera sig – även dem som kanske inte uttrycker sig precis som gamla fackrävar av min sort. Vi behöver vidga mallen.

Där ser hon att den nya förbundsstyrelsen får ett viktigt uppdrag.

- Till exempel i att styra vilka utbildningar som ges. Det har hittills varit mycket kurser i hur man förhandlar, men väldigt få i opinionsbildning, politik, demokrati och ledarskap. Kurser som tydliggör vad det är man ger sig in på men som också kan peppa människor att engagera sig mer.

- Den förbundsstyrelse vi har föreslagit har en ambition att utveckla demokratin och hitta nya arbetssätt inom förbundet. Det hoppas vi på i valberedningen, det är vad vi har letat efter. 

Fakta

Statistiken över medlemmar med utrikes bakgrund härrör från 2014.

Med utrikes bakgrund menas utrikes födda eller födda i Sverige där bägge föräldrarna är utrikes födda.

Enligt den definitionen hade närmare 15 procent av Unionens medlemmar utrikes bakgrund 2014, vilket var något högre än 2012 och jämfört med 16 procent i befolkningen som helhet.

Andelen är något högre för kvinnor än för män. Störst är andelen i region Stockholm (kvinnor 21,9 procent, män 20,5 procent) och därefter Östra Sörmland/Gotland (kvinnor 21,2, män 18,6) Mälardalen  (kvinnor 17,2, män 15,9) och Göteborg (kvinnor 16,9 kvinnor, män 15,1).

Bland medlemmar i åldersgruppen 25-34 år över hela landet har nära var femte medlem utrikes bakgrund.

Andelen förtroendevalda med utrikes bakgrund var 11 procent för 2014. Även där har Stockholm högst andel, följt av Mälardalen, Göteborg och Östra Sörmland/Gotland. 

SCB

Unionen

Förhandlingar med Klarna har brutit samman

Förhandlingarna om kollektivavtal på Klarna har brutit samman.
– Det krävs två för att ha något att förhandla om, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef.
David Österberg, Ola Rennstam Publicerad 23 oktober 2023, kl 12:41
Till vänster, Klarnas huvudkontor. Till höger Martin Wästfelt, Unionen.
Unionen frånträder förhandlingarna med Klarna, det stod klart under måndagen. Foto: Simon Rehnström/TT/Claudio Bresciani/TT.

Efter åtta månaders förhandling står det klart: Unionen och Klarna står för långt ifrån varandra i frågan om kollektivavtal. Under måndagen valde förbundet att avsluta förhandlingarna.

–  Vi har kommit till ett läge där det inte finns några frågor kvar att diskutera och har landat i att vi var tvungna att frånträda förhandlingarna. Vårt krav på kollektivavtal kvarstår, men det finns inget mer att prata om. Det krävs två för att ha något att förhandla om, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef.

Den stora stötestenen har, enligt Unionen, varit frågan om medarbetarnas inflytande på arbetsplatsen.

– Klarnas besked är att de, av för oss obegripliga skäl, inte vill teckna avtal. De tycker att ett kollektivavtal försvårar medarbetarinflytande, vår ingång är precis tvärtom.

Hur skulle du vilja sammanfatta förhandlingarna?

– Det har inte varit tvärstopp, vi har haft genomgångar av substans gällande till exempel pensionsfrågorna, men det har funnits en vilja att förhala processen från Klarnas sida.

Vad händer nu? Kommer ni ta till konfliktvapnet?

– Det är vår yttersta åtgärd och ett viktigt medel. Men exakt vad som blir vårt nästa steg svarar vi inte på nu. Det är inget mål för oss att gå i konflikt utan ett nödvändigt medel – om så krävs.

Unionen har försökt få Klarna att teckna kollektivavtal flera gånger de senaste åren, men utan resultat. Frågan fick nytt liv sommaren 2022 när Klarna meddelade att tio procent av personalstyrkan skulle sägas upp. Enligt Unionenklubben hade företaget fattat beslutet utan att informera eller förhandla med dem.

Stämdes för brott mot mbl

Unionen stämde sedan Klarna på 1,3 miljoner kronor för brott mot mbl, medbestämmandelagen. Förhandlingarna i Arbetsdomstolen, AD, inleds i början av november.

– AD-processen handlar om medlemsinflytande när det är som allra viktigast, nämligen när ett företag ska göra neddragningar och säga upp folk. Frågan är viktig att pröva och vår uppfattning är att Klarna gick över gränsen, säger Martin Wästfelt.

Klarna har även fått kritik från Arbetsmiljöverket. Företaget lät flera av sina medarbetare arbeta natt trots avsaknaden av ett kollektivavtal som reglerade arbetstiden.

– Det är inte tillåtet att arbeta natt i Sverige utan att ha kollektivavtal som medger undantag, eller en dispens från Arbetsmiljöverket, sa Jenny Bengtsson, inspektör på Arbetsmiljöverket, i september förra året.

Klarnas vd twittrade om kollektivavtal

Bankens vd, Sebastian Siemiatkowski, skrev om kollektivavtal på X, tidigare Twitter, förra helgen:

”Spenderat helgen med att läsa det första utkastet till kollektivavtal som facken skickade för 1 vecka sedan. Det och Star Wars med barnen. Spännande att faktiskt se ett riktigt i detaljerna. Läste ju om Saltsjöbadsavtalen i skolan och sen på Handels. Men aldrig fått chansen att läsa det i detaljerna på det här sättet. Intressant och mycket att fundera på kring det och hur det är tänkt att funka.”

När Kollega ber Klarna om en kommentar till de avbrutna förhandlingarna får vi ett mejl på engelska som vd:n skickade till alla anställda i fredags. Enligt det är Sebastian Siemiatkowski besviken på att fackförbunden avslutade förhandlingarna. Han medger att förhandlingarna gått långsamt, men förstår inte varför facken inte ville fortsätta:

"Med mina goda avsikter och tro på svensk pragmatism och samarbetsanda kan jag inte förstå varför de inte skulle vilja ta denna möjlighet att utforska en bra väg framåt!", skriver han.

Enligt vd:n är flera anställda skeptiska till kollektivavtal och vill hellre företräda sig själva. 

Sebastian Siemiatkowski skriver också att villkoren på Klarna är mycket bättre än villkoren i det föreslagna kollektivavtalet. Dessutom är han tveksam till om kollektivavtal passar Klarna eftersom banken är internationell med en unik affärsmodell och arbetsplatskultur.

Han avslutar dock med att skriva att han inte utesluter ett kollektivavtal på Klarna, men att han vill analysera frågorna kring ett avtal ytterligare. 

Det här innebär kollektivavtal

Ett kollektivavtal är ett skriftligt avtal mellan en arbetsgivare eller arbetsgivarorganisation och ett fackförbund. Avtalet reglerar villkoren för lön, semester och arbetstid. Det innefattar också försäkringar för exempelvis sjukdom och avtal om tjänstepension.

Kollektivavtalet gäller alla på arbetsplatsen, oavsett om man är med i ett fackförbund eller inte. Villkoren i kollektivavtalet är miniminivåer.