Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Unionen stämmer SVT om Facebook-inlägg

En programledare på SVT:s Östnytt har blivit omplacerad och fått en skriftlig varning efter att ha inlett en diskussion med sina vänner på sin privata Facebook-sida. Nu stämmer Unionen SVT till Arbetsdomstolen för brott mot kollektivavtalet. – Även en privatanställd journalist på SVT har rätt till en åsikt på fritiden, säger förbundsjurist Lars Åström.
Sandra Lund Publicerad
Henrik Montgomery/TT
Även en privatanställd journalist på SVT har rätt till en åsikt, säger Unionens förbundsjurist Lars Åström. Henrik Montgomery/TT

I början av november förra året kallas programledaren och reportern Mikael Wadström på SVT:s regionala nyhetsprogram Östnytt in till chefen. Hon låter honom veta att en diskussion han har haft på sin privata Facebook-sida strider mot bolagets policy om sociala medier, och att han därmed misskött sig.

- Jag blev chockad. Jag hade ju inte haft en partipolitisk åsikt eller något sådant. Som samhällsmedborgare och privatperson måste jag få ha en åsikt i en regional fråga på fritiden som rör Norrköping där jag bor.

Bara några minuter efter samtalet tar Mikael Wadström bort diskussionstråden från sin Facebook-sida, där han då har 33 vänner. Han åker iväg en vecka och tror att saken är utagerad. Men väl tillbaka får han en skriftlig varning där det står att han kommer att förlora jobbet om han gör något liknande igen. Dessutom blir han omplacerad. Han får inte längre vara programledare. Och han får inte göra politiska inslag som reporter.

- Jag får åka ut på cykehjälmsreportage och sådana saker.

Varken han, eller Unionens jurist som nu tar fallet till Arbetsdomstolen, vill berätta vad själva diskussionen på Facebook handlade om. Annat än att det rör sig om en regional fråga.

- Orsaken är att SVT anser att det skadar bolagets trovärdighet. Då vill inte vi sprida sakfrågan vidare eftersom vi inte vill vara med och skada bolaget. Och heller inte Mikael Wadströms relation till bolaget där han fortfarande är anställd, säger förbundsjuristen Lars Åström.

Enligt Lars Åström har diskussionsämnet inte varit vare sig stötande, kontroversiellt eller så pass infekterat att det inte går att diskutera.

- Även en privatanställd journalist på SVT har rätt till en åsikt. Man ska inte riskera att bli hotad med att bli av med jobbet. Det är väldigt allvarligt. Så kan man inte uppträda som arbetsgivare, säger Lars Åström.

Därför stämmer han SVT för brott mot kollektivavtalet. Enligt Lars Åström är SVT genom sitt agerande i det här fallet illojalt mot den anställde, vilket det finns skrivningar om att ingen av parterna får vara. Han kräver 75 000 kronor till förbundet. Och lika mycket till Mikael Wadström i allmänt skadestånd, dessutom ekonomiskt skadestånd till Mikael eftersom han gått miste om ob-ersättning sedan omplaceringen.

Sten Lycke på Almega Medieföretagen är den som förhandlat fallet på central nivå. Enligt honom är det klart att Mikael Wadström brutit mot SVT:s policy om hur anställda ska agera och hantera sociala medier. Att bolaget fortsatte med en skriftlig varning och omplacering efter att Mikael Wadström kallats in till chefen och självmant tagit bort hela diskussionstråden anser han vara en ”förstärkning av det man uttryckte muntligen”.

- Det är medlet man har att tillgå för att med skärpa tydliggöra var gränsen går. Det ska inte gå att missförstå att företaget inte vill att att han ska bete sig så här.

Mikael Wadström säger att han inte ångrar det han gjorde. Förutom just i början när allt kändes obehagligt.

- Men sedan blev jag förbannad för att företaget tar för givet att man äger mig på min fritid. Frågan är fortfarande om och hur jag skadat företaget? Jag har inte fått svar. Det här gäller ju inte bara mig. Och det är den principiella frågan som nu är viktig. Jag vill verkligen få ett svar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Anställd eller inte – vad gäller?

Du får ett jobberbjudande och tackar ja, men något anställningsavtal har du inte skrivit på. Är du ändå anställd? Ja, det kan du vara. Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter förklarar när ett anställningsavtal blir bindande och när ett misstag kan få betydelse.
Lina Björk Publicerad 28 oktober 2026, kl 05:59
Två personer skakar hand, den ena håller ett dokument
Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan också ingås muntligen. Men vid en tvist kan det bli svårare att bevisa vad parterna har kommit överens om. Foto: Colourbox

Ali Alshihan, 26, från Älmhult sökte flera jobb på Ikea och kallades till en videointervju. Kort därefter fick han ett jobberbjudande, men erbjudandet drogs tillbaka. Enligt Ikea hade mejlet skickats till fel person.

Men när blir ett jobberbjudande egentligen ett bindande anställningsavtal? Och måste anställningsavtalet vara skriftligt för att gälla? Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter vill inte uttala sig om det enskilda Ikea-fallet, men förklarar vad som gäller generellt.

När blir ett anställningsavtal bindande?

Viktor Anesäter

– För att ett avtal ska gälla behöver parterna vara överens om de viktigaste villkoren. Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan träffas muntligen. Ofta utfärdar dock arbetsgivaren någon form av anställningsbevis eller skriftlig bekräftelse. Det beror bl.a. på att en arbetsgivare är skyldig enligt lag att lämna skriftlig information till arbetstagaren om alla villkor som är av väsentlig betydelse för anställningsförhållandet.

Om du och arbetsgivaren är oense om anställningen, hur gör man då? 

– Den som säger att ett anställningsavtal har ingåtts behöver kunna visa att det är så. Oftast är det därför arbetstagaren som måste bevisa att hen faktiskt har blivit anställd. Mot den bakgrunden är det mycket viktigt att en arbetstagare ser till att de villkor man kommit överens om med arbetsgivaren också framgår skriftligen eftersom det annars kan vara svårt att bevisa.

Spelar det någon roll om den som söker jobbet missförstår situationen? 

– Den som gjort ett förklaringsmisstag inte är bunden av misstaget om den som mottagit förklaringen insåg eller borde ha insett att det rörde sig om ett missförstånd. Även det motsatta gäller, en person som är i god tro och inte hade någon anledning att misstänka att det var ett misstag, och som har accepterat anbudet under den förutsättningen kan ofta göra gällande att ett avtal har ingåtts.