Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Unionen tar strid för lönehöjningar

Facket kan tappa möjligheten att påverka hur lönepotten fördelas i stora företag. Nu tar Unionen strid mot Teknikarbetsgivarna i Arbetsdomstolen, till försvar för en jämnt fördelad lönepott.
Anita Täpp Publicerad 15 augusti 2014, kl 10:55
TT
Entrén till Arbetsdomstolens lokaler i Stockholm. TT

Bakgrunden till stämningen i AD är att Unionen och Teknikarbetsgivarna är oense om vad som gäller i fråga om hur lönepotten ska fördelas när det gäller större företag som har verksamhet på flera arbetsställen eller driftsenheter.

Det har länge fungerat så att parterna på central nivå först kommit överens om att lönepotten exempelvis ska vara två procent av de löner som betalts ut på en arbetsplats. Lönepotten har sedan fördelats mellan de anställda på samma arbetsplats, efter förhandlingar mellan den lokala klubben och representanter för arbetsgivaren.

Men sedan en tid har Teknikarbetsgivarna hävdat att innebörden av löneavtalet är att storföretagens lönepott borde beräknas utifrån alla anställdas löner. Arbetsgivaren ska sedan, efter förhandlingar med facket, kunna fördela pengarna till anställda utan hänsyn till vilken arbetsplats de jobbar på.

- Frågan har funnits där ett tag vid våra förhandlingar men nu har saken drivits till sin spets. Vid lönerevisionen i våras tog Teknikarbetsgivarna upp frågan jättetydligt och förklarade att man skulle driva det här till domstol om vi inte la oss, vilket vi naturligtvis inte gjorde. Nu tar vi det här till AD för att få ett avgörande, säger C-G Hjort, tidigare biträdande förhandlingschef på Unionen, som varit med under processen.

...hela potten kan hamna i Stockholm.

Varför är den här frågan viktig för Unionen?
- Det finns väldigt många företag som har flera geografiskt spridda arbetsplatser fast det är samma juridiska person. Enligt vår uppfattning har vi sedan urminnes tider varit överens med arbetsgivarna om att det är på respektive arbetsställe som man ska räkna ut värdet av potten och sedan fördela den på samma arbetsställe.

- Om nu arbetsgivarna plötsligt skulle börja rucka på den här principen skulle i princip ett bolag som har tre arbetsställen exempelvis i Stockholm, Göteborg och Malmö kunna lägga ut hela potten i Stockholm medan de anställda vid de två andra arbetsplatserna inte får någonting.

Enligt C-G Hjort skulle en seger för arbetsgivarna i AD innebära att facket helt tappar möjligheten att påverka tillämpningen av löneavtalet.

- Då kan de göra precis som de vill. Visserligen är arbetsgivarna skyldiga att förhandla om lönepotten enligt löneavtalet. Men om de nu får rätt i AD så kan de alltså köra över fackklubben och ensidigt bestämma att hela lönepotten ska hamna på en arbetsplats i till exempel Stockholm, utan att det vore ett avtalsbrott.

Hoppas Teknikarbetsgivarna kunna spara pengar genom att använda lönepotten till att höja lönerna på arbetsplatser där det är svårast att behålla folk?
- Ja visst kan det vara så, säger C-G Hjort.

Skulle det inte också betyda att man skulle kunna få till en löneutjämning, om arbetsgivarna får rätt?
- Jo, så skulle det också kunna bli naturligtvis. Men vad vi är ute efter är att behålla den här viktiga principen och stadfästa att det är den som gäller. Annars förrycks de olika klubbarnas möjlighet till påverkan totalt. Då kommer arbetsgivarna att kunna göra precis som de vill sedan.

Enligt C-G Hjort har den här frågan hittills inte lett till särskilt många tvister.

- Men om arbetsgivarsidan tar hem det här spelet tror vi det kommer att leda till många tvister på arbetsplatserna, liksom en uppgivenhet över att vi liksom inte mäktar med att företräda medlemmarna på ett vettigt sätt, säger C-G Hjort.

Ordalydelsen är inte alldeles tydlig.

Martin Wästfelt, Unionens chefsjurist, som företräder förbundet i AD i det här fallet säger:

- Rent rättsligt anser vi att den ordningen vi har haft är den som följer avtalet. Även om ordalydelsen inte är alldeles tydlig så tycker vi att vi har stöd utifrån förhandlingarna när vi fick till avtalet och det sätt på vilket vi har fördelat lönepotten i kanske 25 år nu.

Är det till Unionens favör i Arbetsdomstolen?
- Ja, det kan man säga. För när AD ska pröva den här sortens tvister finns en slags hierarki i vad som styr när man ska tolka ett avtal och då är den gemensamma partsavsikten den främsta tolkningsdatan men i brist på det kan också praxis styra.

Frågan har hamnat riktigt på högkant.

Enligt Tomas Undin, biträdande förhandlingschef på Teknikarbetsgivarna, är anledningen till organisationens agerande en önskan från medlemsföretagen.

- Frågan har hamnat riktigt på högkant efter förhandlingar på ett av våra medlemsföretag.

Är inte syftet att försöka spara pengar genom att använda lönepotten till att höja lönen för de anställda som är svårast att behålla?
- Ja, det kan möjligen vara någons önskan, säger Tomas Undin.

Lönepotten

  • Lönepotten är den summa pengar som de lokala parterna vid varje lönerevision ska fördela mellan de anställda som omfattas av ett löneavtal, exempelvis tjänstemän som omfattas av Unionens avtal.
  • Lönepottens storlek brukar anges i procent av lönesumman. Med lönesumma menas summan av alla månadslöner för de tjänstemän som berörs av lönerevisionen.
  • Eftersom alla centrala löneavtal medger att potten kan vara större än vad man kommit överens om så säger pottens storlek inget om hur stora de individuella löneökningarna kan vara.
  • För att garantera att alla får en löneökning har de flesta centrala avtal någon form av individgaranti, som brukar anges i krontal.
Lön

7 korta utbildningar som ger hög lön

Kort utbildning, hög lön. Det finns flera utbildningar som är korta men som ändå ger hög lön. Både universitet och yrkeshögskolan erbjuder korta utbildningar som kan leda till jobb med hög lön.
David Österberg Publicerad 17 januari 2024, kl 06:01
6 studenter samlade vid datorskärmar, ser glada ut.
Hög lön och kort utbildning. Vi listar några yrken där det är bra betalt, utan många års studier Foto: Colourbox.

Vill du ha ett jobb med hög lön, men inte gå en lång utbildning? Här listar Kollega sju utbildningar som är korta – men ändå kan ge ett jobb med hög lön. Löneintervallen baseras på Unionens statistik över marknadslöner 2022. Lönerna gäller för personer som jobbat några år. Ingångslönerna är lägre.

 

  1. Inköpare

Lön: 35 000-44 000.

Gör: Analyserar marknaden. Har kontakt med leverantörer och letar efter nya leverantörer. Begär in offerter, förhandlar och tecknar avtal.

Utbildning: Två år på yrkeshögskola.

 

2. Systemutvecklare

Lön: 36 000-47 000, men kan vara betydligt högre.

Gör: Programmerar, testar program, utvecklar och förvaltar IT-projekt.

Utbildning: Två år på yrkeshögskola, men finns också treårig universitetsutbildning.

 

3. Säljare

Lön: 39 000-50 000, vanligt med provision.

Gör: Kontakt med nya och befintliga kunder. Utreder kundernas behov och föreslår lösningar. Förhandlar om priser och villkor och tecknar avtal.

Utbildning: Stort utbud av utbildning. Från en termin till två år.

 

4. Fastighetsmäklare

Lön: 40 000-62 000, vanligt med provision.

Gör: Visar och marknadsför bostäder, sköter förhandlingar och skriver kontrakt. 

Utbildning: Två års studier på högskola i ämnen som juridik, redovisning och byggnadsteknik.

 

5. Redovisningsekonom

Lön: 35 000-42 000

Gör: Kontrollerar in- och utbetalningar. Ser till att skatt, moms och arbetsgivaravgifter betalas in och sammanställer årsbokslut.

Utbildning: Två år på yrkeshögskola.

 

6. Spelutvecklare

Lön: 36 000-60 000

Gör: Programmerar och utvecklar spel och andra interaktiva medier.

Utbildning: Två år på yrkeshögskola eller tre år på universitet.

 

7. Drifttekniker

Lön: 35 000-46 000

Gör: Styr och övervakar anläggningar. Felsöker och åtgärdar driftstörningar.

Utbildning: Mellan ett och två år på yrkeshögskola, men finns också som universitetsutbildning.

 

På studera.nu hittar du information om utbildningar och kurser. På yrkeshogskolan.se kan du se Yrkeshögskolans utbud av utbildningar.