Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Unionen vann strid om allmän visstid

Får man använda anställningsformen allmän visstid? Nej, inte enligt ett kollektivavtal för tjänstemän i mediabranschen. Det slår Arbetsdomstolen fast i en dom som kan få betydelse för hundratals anställda i medieföretag.
Lina Björk Publicerad
Kollega
Arbetsdomstolen har beslutat att ett tidningsförlag i Umeå ska betala skadestånd till en reporter som varit visstidsanställd tre gånger på raken, samt till Unionen för brott mot kollektivavtalet. Kollega

Unionen kommer nu att gå ut brett till alla sina klubbar och fråga dem om de har medlemmar med allmän visstidsanställning. Om så är fallet ska man begära att de ses som tillsvidareanställningar.

- Om du är osäker på vilken typ av anställning du har eller om du berörs av det här kollektivavtalet ska du titta i ditt anställningsavtal. Har du inget ska du fråga efter ett, det har du rätt till. Om det visar sig att du har den här anställningsformen så ska du vända dig till ditt regionkontor eller klubb för att få hjälp, säger Elin Svensson, som är central ombudsman på Unionen.

Man vet inte exakt hur många medlemmar som har anställningsformen allmän visstid och berörs av domen. Men Unionen förbereder redan nu klubbar och regionkontor på frågor som kan komma.

- Huvudregeln är att medlemmarna ska få en tillsvidareanställning och att begränsa användandet av visstidsanställningar av flera anledningar: det finns ett bättre anställningsskydd, du kan planera din framtid och låna pengar på banken, men har också rätt till omställningsskydd om du blir av med jobbet. Vi är väldigt glada över den här domen eftersom den visar att vi hade rätt i vår tolkning.

Domen handlar om en reporter som anställdes på ett tidningsförlag i Umeå tre gånger med anställningsformen allmän visstid. Arbetsgivare kan stapla visstidsanställningar på varandra och inte ange skäl till varför anställningen måste vara begränsad. Men lagen är dispositiv, vilket innebär att fack och arbetsgivare kan välja andra anställningsformer i kollektivavtal.

Reportern gick på Unionens avtal, som inte tillåter anställningsformen. Nu har Arbetsdomstolen satt kollektivavtalets regler framför lagen, vilket tvingar tidningsförlaget att betala 40 000 kronor till reportern och 80 000 kronor till Unionen i skadestånd för kollektivavtalsbrott.

- Domen visar att kollektivavtalet är ett viktigt regleringsinstrument på arbetsmarknaden med kraft att påverka anställningsvillkor för medlemmarna, säger David Hellman, som är förbundsjurist på Unionen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Vrålande vd skrämde säljare till uppsägning

När företagets vd vrålade att han var ”jävligt trött” på medarbetaren agerade hon i affekt. Unionen köper inte företagets tolkning att kvinnan sagt upp sig sig på egen begäran och har nu stämt arbetsgivaren.
Ola Rennstam Publicerad 18 augusti 2025, kl 06:01
Kan man ta tillbaka en uppsägning som man inte menat under en upprörd diskussion? Det är vad en rättstvist mellan ett Göteborgsföretag och Unionen handlar om. Foto: Colourbox

Säljaren på ett företag i Göteborg hade problem med astma och upplevde att hennes besvär förvärrades markant när hon vistades på arbetsplatsen. Trots att hon påtalat det för företagets vd vid upprepade tillfällen tog han inte problemen på allvar. 
En dag i april tidigare i år hade hon svårt att få luft och berättade för sina närmaste chefer på kontoret att hon kände sig uppgiven över sina hälsoproblem. Hon sa bland annat att hon kunde tvingas säga sig upp sig om hennes arbetsmiljö inte förbättrades.

När säljaren några dagar senare var på väg in på ett möte med ledningsgruppen möttes hon av företagets vd som vrålade att han var ”jävligt trött” på henne, varpå han bad henne att lämna mötesrummet. Kvinnan reagerade i affekt och svarade ”då blir du väl glad om jag säger upp mig på en gång?”.

Förnekade uppsägning omedelbart

Starkt påverkad av det som hänt lämnade hon arbetsplatsen och åkte hem. När säljaren senare på eftermiddagen ringde till jobbet för att sjukskriva sig fick hon beskedet att det redan gått ut information till personalen om att hon sagt upp sig. Hon hade även fått ett mejl från vd:n med en bekräftelse på hennes uppsägning. Säljaren svarade omedelbart att hon inte haft någon avsikt att säga upp sig men hamnat i chock på mötet och agerat i affekt. Hon fick inget svar från arbetsgivaren men ett par dagar senare fick hon ett mejl där hon ombads lämna in sina arbetsredskap.

Unionen anser att arbetsgivarens agerande är jämställa med ett avskedande och har nu stämt bolaget. Förbundet kräver 125 000 kronor i skadestånd till medlemmen.

En uppsägning är bindande

Huvudregeln på svensk arbetsmarknad är att en uppsägning på egen begäran är bindande. Det finns dock några undantag från den regeln med praxis från äldre rättsfall. Till exempel om arbetstagaren sagt upp sig förhastat i samband med ett meningsutbyte och sedan efter kort tid tagit tillbaka uppsägningen. Det kan också vara om arbetsgivaren anses ha provocerat eller tvingat fram en uppsägning från medarbetaren.

Kollega har sökt arbetsgivaren för en kommentar.