Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Unionen vann strid om allmän visstid

Får man använda anställningsformen allmän visstid? Nej, inte enligt ett kollektivavtal för tjänstemän i mediabranschen. Det slår Arbetsdomstolen fast i en dom som kan få betydelse för hundratals anställda i medieföretag.
Lina Björk Publicerad
Kollega
Arbetsdomstolen har beslutat att ett tidningsförlag i Umeå ska betala skadestånd till en reporter som varit visstidsanställd tre gånger på raken, samt till Unionen för brott mot kollektivavtalet. Kollega

Unionen kommer nu att gå ut brett till alla sina klubbar och fråga dem om de har medlemmar med allmän visstidsanställning. Om så är fallet ska man begära att de ses som tillsvidareanställningar.

- Om du är osäker på vilken typ av anställning du har eller om du berörs av det här kollektivavtalet ska du titta i ditt anställningsavtal. Har du inget ska du fråga efter ett, det har du rätt till. Om det visar sig att du har den här anställningsformen så ska du vända dig till ditt regionkontor eller klubb för att få hjälp, säger Elin Svensson, som är central ombudsman på Unionen.

Man vet inte exakt hur många medlemmar som har anställningsformen allmän visstid och berörs av domen. Men Unionen förbereder redan nu klubbar och regionkontor på frågor som kan komma.

- Huvudregeln är att medlemmarna ska få en tillsvidareanställning och att begränsa användandet av visstidsanställningar av flera anledningar: det finns ett bättre anställningsskydd, du kan planera din framtid och låna pengar på banken, men har också rätt till omställningsskydd om du blir av med jobbet. Vi är väldigt glada över den här domen eftersom den visar att vi hade rätt i vår tolkning.

Domen handlar om en reporter som anställdes på ett tidningsförlag i Umeå tre gånger med anställningsformen allmän visstid. Arbetsgivare kan stapla visstidsanställningar på varandra och inte ange skäl till varför anställningen måste vara begränsad. Men lagen är dispositiv, vilket innebär att fack och arbetsgivare kan välja andra anställningsformer i kollektivavtal.

Reportern gick på Unionens avtal, som inte tillåter anställningsformen. Nu har Arbetsdomstolen satt kollektivavtalets regler framför lagen, vilket tvingar tidningsförlaget att betala 40 000 kronor till reportern och 80 000 kronor till Unionen i skadestånd för kollektivavtalsbrott.

- Domen visar att kollektivavtalet är ett viktigt regleringsinstrument på arbetsmarknaden med kraft att påverka anställningsvillkor för medlemmarna, säger David Hellman, som är förbundsjurist på Unionen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Jobbade jour utan ersättning – Unionen kräver bolag på miljoner

Tre driftledare tog jouren kvällar, nätter och helger – och höll igång verksamheten när det krisade. Men enligt Unionen fick de aldrig betalt. Nu stäms arbetsgivaren på över 1,9 miljoner kronor.
Ola Rennstam Publicerad 7 augusti 2026, kl 06:02
De tre driftledarna arbetade kvällar, nätter och helger i åratal - utan att få ersättning för jour och övertid. Nu kräver Unionen ett stort skadestånd för brott mot arbetstidsregler. Foto: Colourbox

Tre medlemmar i Unionen kräver sin arbetsgivare – ett företag som sköter färdtjänst, sjukresor och skolskjuts i Skåne – på stora summor i Arbetsdomstolen efter en tvist om jour och övertid. 

Två av driftledarna hade ansvar för en jourfunktion utanför ordinarie arbetstid – kvällar, nätter och helger. Dit kom akuta ärenden som behövde hanteras direkt för att undvika störningar i trafiken. Trots det fick de varken ersättning för att stå i beredskap eller för arbetet som utfördes under kvälls- och helgpassen. Allvarligt, menar Unionen, som nu stämt företaget i Arbetsdomstolen.

– Det här har pågått under en lång tid och vi vet att medarbetare har påtalat den omfattande arbetsbördan för chefer utan att det skett någon förbättring. Så mot bakgrund av det har vi svårt att se att det skulle kunna vara ett misstag från arbetsgivarens sida, säger Annika Melin Koeppel, förbundsjurist på Unionen som företräder medlemmarna.

2,5 timmars övertid varje dag – utan betalning

Samtidigt ska en tredje anställd ha arbetat långa dagar med ansvar för skoltrafikens drift. Hans arbetsdag började tidigt och slutade sent – i praktiken omkring 2,5 timmars övertid varje vardag, enligt Unionens stämningsansökan. Inte heller det arbetet ska ha ersatts.

Reglerna i avtalet är tydliga: om en arbetsgivare kräver att en anställd ska stå till förfogande och arbeta utanför ordinarie arbetstid, då har man också rätt till ersättning, säger Annika Melin Koeppel.

Kräver bolaget på miljoner

Facket menar att det rör sig om systematiska avsteg från kollektivavtalet under en längre tid. Totalt kräver Unionen drygt 800000 kronor för en av medlemmarna och 270000 kronor för en annan för utebliven beredskaps- och övertidsersättning. För den tredje medlemmen kräver Unionen närmare 90000 kronor i övertidsersättning. 

Summorna talar sitt tydliga språk om hur mycket kvälls- och helgarbete som har utförts, säger Annika Melin Koeppel. 

Brott mot viloregler påverkar privatliv

Utöver det yrkar Unionen på 325 000 kronor i skadestånd för de tre medlemmarna samt 450000 kronor till förbundet för brott mot arbetstidsregler och kollektivavtal. Sammanlagt landar alltså Unionens krav på över 1,9 miljoner kronor.

Hur allvarligt är det att en arbetsgivare bryter mot viloreglerna?

De här reglerna finns av en anledning – det ska ges möjlighet till återhämtning från arbetet för att man ska kunna utföra ett bra jobb. Jobbar man som medlemmarna gjort i det här fallet påverkas både privatlivet och arbetslivet.

Fotnot: Arbetsgivaren har avböjt att kommentera tvisten.

Skillnaden mellan övertid, jourtid och beredskap

  • Övertid: Du får arbeta max 150 timmar allmän övertid per kalenderår. Maxgränsen är 50 timmar under en kalendermånad. Ersättningen är antingen pengar eller betald ledighet (kompensationsledighet). 
     
  • Jourtid: Du är på arbetsplatsen och väntar på att eventuellt arbeta. Detta räknas inte som ordinarie arbetstid. Du får särskild jourersättning.
  • Beredskap: Du är tillgänglig hemma men måste kunna rycka in. Ersättningen för detta är lägre än vid vanlig jour.

    Källa: Unionen