Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Unionen vann strid om allmän visstid

Får man använda anställningsformen allmän visstid? Nej, inte enligt ett kollektivavtal för tjänstemän i mediabranschen. Det slår Arbetsdomstolen fast i en dom som kan få betydelse för hundratals anställda i medieföretag.
Lina Björk Publicerad
Kollega
Arbetsdomstolen har beslutat att ett tidningsförlag i Umeå ska betala skadestånd till en reporter som varit visstidsanställd tre gånger på raken, samt till Unionen för brott mot kollektivavtalet. Kollega

Unionen kommer nu att gå ut brett till alla sina klubbar och fråga dem om de har medlemmar med allmän visstidsanställning. Om så är fallet ska man begära att de ses som tillsvidareanställningar.

- Om du är osäker på vilken typ av anställning du har eller om du berörs av det här kollektivavtalet ska du titta i ditt anställningsavtal. Har du inget ska du fråga efter ett, det har du rätt till. Om det visar sig att du har den här anställningsformen så ska du vända dig till ditt regionkontor eller klubb för att få hjälp, säger Elin Svensson, som är central ombudsman på Unionen.

Man vet inte exakt hur många medlemmar som har anställningsformen allmän visstid och berörs av domen. Men Unionen förbereder redan nu klubbar och regionkontor på frågor som kan komma.

- Huvudregeln är att medlemmarna ska få en tillsvidareanställning och att begränsa användandet av visstidsanställningar av flera anledningar: det finns ett bättre anställningsskydd, du kan planera din framtid och låna pengar på banken, men har också rätt till omställningsskydd om du blir av med jobbet. Vi är väldigt glada över den här domen eftersom den visar att vi hade rätt i vår tolkning.

Domen handlar om en reporter som anställdes på ett tidningsförlag i Umeå tre gånger med anställningsformen allmän visstid. Arbetsgivare kan stapla visstidsanställningar på varandra och inte ange skäl till varför anställningen måste vara begränsad. Men lagen är dispositiv, vilket innebär att fack och arbetsgivare kan välja andra anställningsformer i kollektivavtal.

Reportern gick på Unionens avtal, som inte tillåter anställningsformen. Nu har Arbetsdomstolen satt kollektivavtalets regler framför lagen, vilket tvingar tidningsförlaget att betala 40 000 kronor till reportern och 80 000 kronor till Unionen i skadestånd för kollektivavtalsbrott.

- Domen visar att kollektivavtalet är ett viktigt regleringsinstrument på arbetsmarknaden med kraft att påverka anställningsvillkor för medlemmarna, säger David Hellman, som är förbundsjurist på Unionen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen får pengar – inga fler mål ställs in

Inga fler inställda förhandlingar på Arbetsdomstolen. Det står klart efter att domstolen får de miljoner som behövs för att driva sitt myndighetsuppdrag.
Sandra Lund Publicerad 23 april 2026, kl 08:39
En skylt med texten "Arbetsdomstolen Dagens Förhandlingar" uppsatt på en vägg
Inga fler inställda mål på Arbetsdomstolen i Stockholm. Nu får domstolen de miljoner som behövs för att driva verksamheten. Foto: Claudio Bresciani / TT

Efter regeringens höstbudget stod det klart att Arbetsdomstolen inte skulle få de dryga sex miljoner kronor, som domstolen ansåg sig behöv för ökade kostnader för lokal, personal och nytt it-system. 

Något som ledde till att domstolen fick ställa in mål under flera månader.

Det drabbade bland andra Kim Beligantol som Kollega tidigare berättat om, vars oro bara växte eftersom processen redan pågått sedan 2023.

Såväl arbetsgivarorganisationer som fackförbund reagerade också starkt på att den domstol som är en sista instans för tvister som inte blir lösta på arbetsplatsen, skulle behöva ställa in mål.

Arbetsdomstolen ställer inte in fler mål efter beskedet

Men nu ska alltså inga fler mål ställas in, vilket Arbetet var först med att berätta.

Lars Dirke, säger till tidningen, att han inte fått svar från regeringen på varför domstolen inte fick pengarna från början.

– Vi är nöjda. Det har tagit tid att få fram, men det här är det beskedet vi hoppats på, säger Lars Dirke till Arbetet.