Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Unionen varslar om strejk på Norwegian

Fredag i nästa vecka kan det bli flygstrejk igen. Unionen har varslat Norwegian som säger nej till förbundets krav på kortare arbetssjok.
Johanna Rovira, Ola Rennstam Publicerad 29 februari 2012, kl 09:37

Knappt två veckor efter att den förra flygstrejken avbröts och de tre flygbolag Unionen hade konflikt med skrev under ett avtal om 47, 5 timmar per sjudagarsperiod, varslar förbundet om arbetsnedläggelse på Norwegian. Den här gången gäller varslet inte bara kabinpersonalen på flygbolaget utan även Unionens medlemmar på bemanningsföretaget Proffice Aviation, som anlitas av Norwegian.

- Vi har trott att företaget skulle falla till föga med tanke på den tidigare strejken. Men samtidigt har vår svenska ledning sagt att det aldrig kommer att ske, deras händer är bakbundna eftersom man sitter i Norge och bestämmer. Vi välkomnar varslet för att sätta press på dem även om vi inte vill att det ska bli konflikt, säger Marie-Louise Jonsson, kassör i kabinklubben på Norwegian.

Norwegian utnyttjar möjligheten att schemalägga sin flygande personal på upp emot 60 timmar på sju dygn, vilket är tillåtet enligt ett EU-direktiv från 2008. Enligt Unionenklubben är det framför allt sommartid som kabinpersonalen får så pass långa arbetsveckor.

- Det är fördelningen av flygningarna som slår snett; en del har många "standbyer" och andra har planerade flygningar på 55 timmar och uppåt. Det är inte så att vi vill jobba mindre utan det är fördelningen vi vill komma åt så att alla kan orka en vecka utan att bli helt nedbrutna. Men detta är en principfråga för företaget, de säger att de vill ha flexibiliteten, säger Marie-Louise Jonsson.
- Många kabinanställda har gått ner på deltid för att orka med sitt jobb. Jag själv som är nyss fyllda 50 har gått ner på 75 procent för att orka med. Det är skamligt, jag vill jobba heltid.

SAS har sedan tidigare ett avtal om begränsade arbetspass och TUIfly, Novair och Primera Air gick efter fyra dagars strejk med på 47,5 timmar men med möjlighet att göra lokala undantag.

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.