Arbetsgivarna inom IT och telekom har ett antal krav som väcker uppmärksamhet i den pågående avtalsrörelsen. ”Almegas beteende gör oss väldigt oroliga”, twittrade Unionen häromdagen (se nedan).

Niklas Hjert, Unionens förhandlingschef, är inte förvånad över Almegas hårda linje, men menar att kraven i den här avtalsrörelsen bekräftar bilden av en arbetsgivarorganisation som inte är intresserad av att utveckla den svenska modellen.

- Vi går mot en konfrontation vad gäller flexpensionen, vad gäller sifferlösa avtal, vad gäller arbetstidsfrågor och regler vid neddragningar. Det är stora, viktiga frågor. Det är inte så att vi söker konflikt, men vi är beredda om det krävs för att värna den svenska modellen, säger Niklas Hjert, Unionens förhandlingschef.

Almega vill bland annat ändra las-reglerna kraftigt. I dag får två personer på företag med högst tio anställda undantas från turordningen sist in-först ut när ett företag ska säga upp. Men arbetsgivarna vill att 20 procent av de anställda ska kunna undantas från turordningslistan oavsett företagets storlek.

Ett företag med hundra anställda skulle exempelvis kunna låta 20 anställda med kort tid på företaget stanna och i stället säga upp 20 andra med längre anställningstid.

Redan i dag finns möjligheten för företag att gå förbi las-reglerna genom att komma överens med det lokala facket och göra egna turordningslistor. Det fungerar dock inte i systemet för IT- och telekombranschen, säger Anne-Marie Fransson, förbundsdirektör på just IT- och telekomföretagen i Almega. Det är dessutom förenat med för stora kostnader för de enskilda arbetsgivarna, menar hon.

Turordningsregler vid nedskärningar hör dock inte hemma i branschvisa förhandlingar, menar hennes motpart, Niklas Hjert.

- Det där är frågor som hanteras i avtal mellan PTK och Svenskt Näringsliv. Vi kommer inte att reglera den typen av frågor i några branschavtal, säger han.

Arbetsgivarna anser också att det inte heller behövs några avtalsrörelser.

- Vi har länge yrkat på sifferlösa avtal. Har man det behövs inte längre avtalsrörelser för att komma överens om ett antal siffor. Men självklart krävs det regelbundna avstämningar mellan de centrala parterna för att se vad som fungerar och inte fungerar, säger Anne-Marie Fransson.

Mycket i Almegas krav ligger i linje med vad man krävt i tidigare förhandlingar. Men löpande tillsvidareavtal, i stället för återkommande avtalsrörelser, är något som Unionen inte stött på förut, enligt Niklas Hjert. Men några sifferlösa avtal kommer fackförbundet inte att gå med på.

- Vissa mindre förbund skulle kunna gå med på sifferlösa avtal eftersom det finns större förbund, som Unionen, som kan garantera löneökningar i centrala avtal. Men vi kan aldrig gå med på sifferlösa avtal, kontrar Niklas Hjert.

Inom Almega vill man dessutom ha ”ökad flexibilitet” för arbetsgivarna att göra upp med individer i företagen. Det kan gälla exempelvis lön och arbetstid.

- Det här är en bransch som lider av kompetensbrist. Företagen måste vara attraktiva för att locka de mest kompetenta medarbetarna. Arbetsgivarna är på tå för att ge de anställda bra villkor, säger Anne-Marie Fransson.

Men det argumentet biter inte på Niklas Hjert.

- Flexiblitet kan på ytan vara ett fint ord. Men vi måste också se vilka konsekvenser det för med sig. Våra medlemmar utsätts för ett hårt tryck på tillgänglighet och oreglerad arbetstid. Vi är inte beredda att gå åt fel håll där, svarar Niklas Hjert.

På twitter har Unionen anklagat Almega för att gå ”längre än alla andra”. Enligt Unionen har Almega lagt fram krav ”som på sikt leder till att den svenska modellen skrotas”.

- Almega utmanar den svenska modellen genom att vilja tömma de centrala kollektivavtalen vilket skulle minska de anställdas inflytande. Det kommer vi aldrig att gå med på, säger Niklas Hjert.