Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

Uppfinning eller innovation?

Alfa Laval, AGA, Electrolux… Listan över svenska företag som tack vare en genial uppfinning skapat tusentals jobb kan göras lång. Men vad gör en uppfinning till en innovation?
Niklas Hallstedt Publicerad 22 oktober 2014, kl 14:14
TT
Trepunktsbältet. Vem som uppfann trepunktsbältet kanske kan diskuteras. Klart är att Volvos säkerhetsingenjör Nils Bohlin vidareutvecklade och tog patent på det. Lika klart är att bältet lade grunden för Volvos rykte som säker bil. Här demonstrerar Nils Bohlin bältet under en bilmässa i England, 1960. TT

Svenska företag har slagit världen med häpnad i mer än hundra år.  Trots att framgången många gånger bygger på uppfinningar från tiden runt förra sekelskiftet finns bolag som SKF, Sandvik och Electrolux fortfarande med på listan över Sveriges största.

Det är företag som var för sig sysselsätter en mindre svensk stad, runt 50 000 personer. Skillnaden jämfört med tidigare är att numera jobbar de flesta i andra länder.

Nyckelordet är kommersialisering.

Det finns uppfinningar som aldrig blir mer än just – uppfinningar. Ta plastcykeln Itera som lanserades i början av 1980-talet. Den blev en gigantisk flopp, trots god marknadsföring. Sedan finns det uppfinningar som slår, vissa av dem lägger till och med grunden för en hel näring. Då talar vi om innovationer.

Det är en fundamental skillnad mellan uppfinningar och innovationer. Uppfinningen blir en innovation först när den skapar värden och får en viss spridning.
Men innovationen behöver egentligen inte ha sitt ursprung i en uppfinning. Det kan till exempel lika gärna handla om tjänster.

– Ta Ryanair till exempel, det är en innovation. I stället för att sälja dyra biljetter med gratis mat och gratis whisky så säljer man billiga resor och paketerar dem på ett helt annat sätt. På det viset får man enorm spridning och skapar enorma värden. De har fått efterföljare i precis hela världen, säger Mike Danilovic, professor i industriell organisation med inriktning innovation vid Högskolan i Halmstad.

Mångas av dagens innovationer innebär att man kombinerar etablerade lösningar och paketerar dem på ett nytt sätt.

– Nyckelordet är kommersialisering, konsta­terar Mike Danilovic som utan omsvep instämmer i påståendet att Sverige är eller åtminstone har varit världsledande på innovationsområdet.

– Internationellt sett är det ett unikt land. Sverige saknar motstycke, inget annat land med så pass få invånare har lyckats skapa så många framgångsrika globala företag som är baserade på olika former av innovation.

Toppstyrda företag är inte lyhörda.

Varför? Ja, det finns ett antal skäl. Sverige har en gammal ingenjörstradition, och många företag i Sverige är grundade på tekniska innovationer och framdrivna av ingenjörer. Sverige som marknad är begränsad, för att få upp volymerna har man tvingats internationalisera sig. Det har alltid funnits ett nära samarbete mellan regering och näringsliv där man har samverkat och skapat innovation. Och, inte minst, innovationerna har kommit underifrån, från ingenjörsleden. Inom företagen har man lyssnat på de anställdas kunskap och kompetens.

Men om dåtiden varit ljus när det gäller svensk innovation är framtiden mer tveksam, anser Danilovic.

– Jag ser en hel del utmaningar. Symbiosen mellan politik och näringsliv är inte lika stark och tydlig som förut. Samtidigt har företagen blivit alltmer topp­styrda. Man tror att man kan styra och kommendera fram innovationer, och är inte är lika lyhörd. Dess­utom ser man alltmer medarbetarna som instrument som ska redovisa sin tid på olika konton. Människor har inte längre fokus på att skapa utan på att fylla i Excelark. Det gör att kreativiteten dör och att folk ger upp.

Man ser medarbetarna som instrument...

Utbildning, som ofta diskuteras i samband med innovationsklimatet, är inte allt, menar Mike Danilovic som påpekar att det är långt ifrån alltid som det står välutbildade människor bakom stora uppfinningar. Utbildning innebär också disciplinering, något som till och med kan motverka kreativitet.

Att mattekunskaperna i den svenska skolan tycks bli sämre behöver inte heller nödvändigtvis vara en katastrof. Många ungdomar kan i stället så mycket mer av något annat, konstaterar Mike Danilovic. Problemet ligger på ett annat plan.

– Sverige hamnar i topp i olika mätningar av till exempel utbildningsnivå, forskningsintensitet och antalet patent, men vad som utmärker innovationer är inte antalet uppfinningar, utan förmågan att omsätta dem till något som går att tjäna pengar på. I dag diskuteras något som kallas för den svenska paradoxen. Vi är duktiga på forskning, men kanske inte riktigt lika bra på den andra delen.

Vad kommer att utgöra de stora innovationerna i framtiden?
– Om jag visste det skulle jag själv tjäna pengar på det. Det är oftast först i efterhand som man ser det. När Steve Jobs visade upp den första Iphonen skrattade hela industrin åt den, en touch-telefon var så fånig. Det blev en innovation som slog världen med häpnad.  Jag tror att det är ungdomarna som kommer att vara innovationsskapande, därför måste man titta på vad de tycker är kul och vilka problem de står inför. Och man kan tänka sig att de nya idéerna kommer att komma från oväntade håll, kanske är det kinesiska ungdomar eller afrikanska ungdomar som står för dem.

Tio klassiska svenska uppfinningar

1. Separatorn (1877)
Med den separator som Gustaf de Laval konstruerade kunde man skilja på mjölk och grädde betydligt snabbare än tidigare. Mjölkseparatorn blev världs­ledande och utgjorde grunden för dagens Alfa Laval.

2. Aga-fyren (1905)
Gustaf Daléns gasdrivna fyr styrdes av en solventil som stängde av den under dygnets ljusa timmar. Därmed minskade drift­kostnaderna med 90 procent. Även i dag arbetar Aga med gastekniska lösningar.

3. Kullagret (1907)
Kullager fanns det tidigare. Men Sven Wingquists konstruktion klarade helt andra påfrestningar än de tidigare. Det nya kullagret gav SKF, som Wingquist tog initiativ till, en flygande start.

4. Kylskåpet (1921)
Här kan man prata om lyckat examensarbete. Baltzar von Platen och Carl Munters var fortfarande studenter på KTH när de uppfann kylsystemet som senare lade grunden till Electrolux framgångar.

5. Ikea (1943)
Ingen märklig idé kan tyckas: att låta folk bära hem möblerna i bitar och skruva ihop dem på egen hand. Fungerade gjorde den i alla fall. 60 år efter att Ingvar Kamprad öppnat sin första affär fanns 349 Ikea­varuhus i 43 länder.

6. Tetra Pak (1944)
Det var en laboratorie­assistent, Erik Wallenberg, som tog fram den ursprungliga tetraederformade förpackningen i plastbelagd kartong, så perfekt lämpad för vätskor. I dag finns familjen Rausings fabriker på fem kontinenter.

7. Trepunktsbältet (1958)
Vem som uppfann trepunktsbältet kanske kan diskuteras. Klart är att Volvos säkerhetsingenjör Nils Bohlin vidareutvecklade och tog patent på det. Lika klart är att bältet lade grunden för Volvos rykte som en säker bil. Här demonsterar Nils Bohlin bältet under en bilmässa i England 1960.

8. AXE-växeln (1976)
Den digitala telefonväxeln för fast telefoni kostade en halv miljard kronor att ta fram under ingenjören Bengt-Gunnar Magnussons ledning. Å andra sidan kan dess betydelse för Ericssons fortsatta utveckling knappast underskattas.

9. Losec (1979)
Projektet för att skapa magsårsmedlet Losec startade Astra redan 1966. Först 22 år senare lanserades det. Då tog det å andra sidan bara åtta år innan det var världens mest sålda läkemedel.

10. Skype (2003)
Plötsligt blev det gratis att ringa, förutsatt att man hade en internetuppkoppling. Bakom ip-telefonins genombrott låg entreprenören Niklas Zennström, som lär ha fått minst 19 miljarder kronor när han sålde företaget 2005.

Kompetensutveckling

Plugga med lön - Michael gick från jobb till skola

Michael Andersson hade inte suttit i skolbänken på över 30 år. Med hjälp av omställningsstudiestödet pluggar han affärsutveckling och är mer studiemotiverad än någonsin.
David Österberg Publicerad 12 februari 2024, kl 06:00
Tidigare Teamchefen Michael Andersson utanför en skola.
Michael Andersson, 56, pluggar affärsutveckling med omställningsstudiestödet: "Fantastiskt att få energikicken och stärka min kompetens". Foto: Helene Linsjö.

Senaste gången Michael Andersson gick på universitetet var han 24 år. Nu är han 56 och har villa, sambo och vuxna barn. I våras var han tjänstledig, först på deltid, sedan på heltid, för att plugga strategi, marknadsföring och affärsutveckling.

– Det var inte så svårt att gå från jobb till studier. Under pandemin jobbade jag mycket på distans, så det var lätt att fortsätta sitta hemma och jobba koncentrerat. Och jag är intresserad av ämnena, så jag var väldigt motiverad och fick energi av studierna.

Från tjänstledig till studier

Michael är team lead inom energikoncernen Uniper. Jobbet – som han beskriver som omväxlande och utmanande – innebär bland annat att förbereda bolagets styrelse inför beslutsärenden. Till sin hjälp har han en handfull kollegor med bred kunskap inom olika områden. Målsättningen med studierna är att ta sig vidare till en ny roll i arbetslivet – antingen hos sin nuvarande arbetsgivare eller hos en ny.

– Jag har haft min nuvarande roll i drygt fyra år, så det skulle vara jättespännande att få jobba i en annan i några år. Kanske kan jag kombinera min nuvarande roll med en halvtidstjänst inom affärsutveckling, säger han.

Stöd för kompetensutveckling

Regelbunden kompetensutveckling är ett av de säkraste sätten att behålla eller stärka sin position på arbetsmarknaden. Det verkar särskilt gälla chefer. I en undersökning från omställningsorganisationen TRR svarade hälften av cheferna att de behöver utveckla sin kompetens för att svara mot framtidens behov. Bland övriga tjänstemän svarade en fjärdedel att de behöver kompetensutveckling.

– Vår undersökning visar att chefer i privat sektor ser att en framtidssäkrad kompetens är helt avgörande för en lyckad verksamhet. Vi genomgår just nu en period med en enorm teknikutveckling och digitalisering inom många branscher, det innebär att rätt förutsättningar för kompetensutveckling kommer bli allt viktigare framöver, säger Johan Lagerhäll, vd för TRR.

Plugga ett år med 80 procent av lönen

Michael Andersson. Foto: Helene Linsjö.

I oktober förra året infördes omställningsstudiestödet. Det innebär, något förenklat, att den som har jobbat minst åtta år och är mellan 27 och 62 år kan plugga upp till ett år på heltid. Bidraget är 80 procent av din tidigare lön upp till 20 572 kronor. I en del kollektivavtal finns dessutom kompletterande bidrag. Det går också att låna pengar. Hur mycket beror bland annat på hur mycket du har tjänat (se faktaruta).

För Michael Andersson betydde det nya omställningsstudiestödet mycket.

– Det är en jätteförmån. Jag har säkert tappat 100 000 kronor i inkomst under studierna, men det är ju ingenting i jämförelse med om jag hade tappat hela min inkomst. Att få den energikicken som jag har fått och att få göra det mot ersättning är fantastiskt. Det stärker förutsättningarna för att jag ska ha intressanta utmaningar hela vägen till pension, säger han.

TRR:s råd till chefer som funderar på att plugga

Erica Sundberg är operativ chef på TRR. Hennes råd till den med studiesug är att dels fundera på vilka erfarenheter och förmågor du har, dels på vad du tidigare har drömt om.

– Börja genom att ställa dig frågan ”var har jag min starkaste motivation och drivkraft?” Fundera sedan på vad du är extra nyfiken på och intresserad av som också kan stärka din framtida ställning, i din nuvarande roll eller i en ny.

För den som vill vässa sitt ledarskap finns mycket att välja bland, enligt Erica Sundberg.

– Det finns ett stort utbud av både kortare och längre ledarskapskurser och program, många som är anpassade för att kombinera med arbete. Ta gärna vara på möjligheten att ta del av rådgivning och vägledning genom din omställningsorganisation för att kartlägga vad som skulle vässa just dig.

Vilka råd ger TRR till chefer som funderar på att plugga?

– Samma råd som till alla, oavsett befattning – ständigt lärande och utveckling blir allt viktigare för att vara relevant i arbetslivet. Vi brukar prata om att både lära för rollen och lära för livet.

– De chefer som vi stöttar som är mellan jobb och söker nytt arbete uppmuntrar vi också att kompetensutveckla sig. Vi vet att det stärker cv:t och med all sannolikhet ökar attraktiviteten hos dem som rekryterar.

Ger rätt till tjänstledighet

Studier med omställningsstudiestöd ger rätt till tjänstledighet. Men som chef kan det ibland kännas obekvämt att kräva ledighet.

– Jag möttes inte av några sura miner. Men situationen var lite speciell eftersom jag koordinerar och driver min grupp och därför är det svårt att ersätta min roll. Jag fick själv fixa min ersättare och läste på halvtid första delen av våren, säger Michael Andersson.

Omställningsstudiestödet handläggs av Centrala studiestödsnämnden, CSN. Där har köerna varit långa och många som har sökt stödet har inte fått besked förrän efter terminsstarten. I höstbudgeten fick myndigheten extra pengar för att korta handläggningstiden.

För Michael Andersson fortsätter studierna under hösten, men nu utan studiestöd och enbart på helgerna.

– Det ger ett viktigt signalvärde att vara tillbaka på jobbet om det kommer en öppning med inriktning på det jag har läst. Därför valde jag att söka kurser som inte inkräktar på jobbet men ändå stärker mina meriter.

Så söker du nya stödet

1. Kolla om du uppfyller villkoren. Du ska till exempel vara mellan 27 och 62 år, ha jobbat minst 8 av de senaste 14 åren och ha skött återbetalningen av tidigare studielån.

2. Kontakta din omställningsorganisation (organisationer som hjälper uppsagda tillbaka till sysselsättning). På så sätt kan du få ett yttrande till CSN om att utbildningen du vill gå stärker din ställning på arbetsmarknaden.

3. Skicka ansökan till CSN. Det finns två ansökningsomgångar per år. En öppnar den 1 april och den andra den 1 oktober. Du kan söka innan du vet om du blir antagen till en utbildning.

Så mycket pengar kan du få

  • Det maximala bidragsbeloppet är 20 572 kronor i månaden.
  • För anställda som omfattas av avtalet mellan Svenskt Näringsliv och PTK är ersättningen högre.
  • Du kan, om du vill, komplettera med ett lån. Hur mycket du får låna beror på hur mycket du har tjänat:

Inkomst - maximalt lånebelopp

25 000 kr – 2 908 kr

30 000 kr – 4 484 kr

35 000 kr – 7 392 kr

40 000 kr – 10 300 kr

45 000 kr – 12 556 kr

50 000 kr – 12 556 kr