Hoppa till huvudinnehåll
Anställningsvillkor

Vad räknas som friskvård - här är listan

Nej, parfym räknas inte som friskvård - däremot örtbad. Hypnos är ok för gravida men inte för getingfobiker. Ett företag som arbetar med förmåner har tagit fram statistik på utgifter anställda lyckats få friskvårdsbidrag för samt vilka de nobbats ersättning för.
Johanna Rovira Publicerad
Pressens bild, arkivbild från 1951
Hypnos - räknas det som friskvård? Ja, det beror på om du är gravid eller inte, enligt "förmånsnörden" August von Sydow. Pressens bild, arkivbild från 1951

Öl, taxi och fika må vara saker som själen mår bra av, men skatteverket har inte samma syn på dessa aktiviteters friskvårdande verkan som de förhoppningsfulla anställda - som skickade in kvittona.

Inte heller parkeringsbiljetter, sånglektioner, kläder eller fiskpedikyr fick godkänt enligt företaget Benify, som administrerar och utvecklar förmåner åt en halv miljon anställda i Sverige och har full koll på vad skatteverket tillåter avdrag för.

–  Den senaste tiden har vi haft diskussioner kring det här med träningsappar. Än så länge befinner sig träningsappar i en gråzon, eftersom skatteverket anser att fler kan använda sig av din yoga-app, till exempel, säger August von Sydow, som kallar sig förmånsnörd.

–  Möjligheterna hur friskvårdsbidraget kan användas har breddats otroligt på senare år.

Bastubad, cheerleading, fäktning och ”hypnobirthing” – en slags hypnosterapi för gravida par – är  till exempel ok som friskvård numera. Likaså qi gong, zonterapi och örtbad.

Golf, ridning, segling och utförsåkning klassas däremot inte som friskvård och är därmed inte avdragsgilla. Motivet till undantaget var att sporterna ansågs för exklusiva och svårtillgängliga när beslutet togs 1988.

Sammanlagt får 2,7 miljoner anställda 4,2 miljarder i friskvårdsbidrag varje år enligt Benify.

Ok/inte ok

Tio aktiviteter som fått nobben:

  1. Öl
  2. Taxi
  3. Parkeringsbiljetter
  4. Hypnos för getingfobi
  5. Sånglektioner
  6. Kläder
  7. Fika
  8. Parfym
  9. Fiskpedikyr
  10. Sambons gymkort

Tio godkända aktiviteter:

  1. Bastubad
  2. Cheerleading
  3. Fäktning
  4. Hypnobirthing
  5. Rullskridskor
  6. Ljusterapi
  7. Pausgympa
  8. Örtbad
  9. Qigong
  10. Zonterapi

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Anställningsvillkor

Här är förmånerna vi helst vill ha från jobbet

Tjänstepension och kollektivavtal. Det är två av de förmåner vi helst vill ha när vi söker jobb. Här är listan över hetaste förmånerna.
David Österberg Publicerad 2 oktober 2025, kl 06:01
Pengar och semester
Tjänstepension, distansjobb och extra semesterdagar är hett eftertraktade förmåner för den som letar nytt jobb, enligt en undersökning. Henrik Montomery/TT och Shutterstock

De flesta av oss har en eller flera löneförmåner. En del tänker vi kanske inte på som förmåner, men gratis frukt och kaffe på jobbet räknas faktiskt dit. Friskvårdsbidrag, julklapp och gym på jobbet likaså.

Vilka förmåner en arbetsgivare erbjuder är viktigt när vi söker nytt jobb. Allra hetast är tjänstepension, enligt en undersökning som pensionsbolaget AMF har låtit göra.

– Det är glädjande att 6 av 10 tycker att tjänstepensionen är den viktigaste förmånen när de söker nytt jobb. Det visar att allt fler förstår vilken avgörande roll den spelar för ens framtida ekonomiska trygghet, säger Ebba Lagersten på AMF.

I princip alla företag som har kollektivavtal har också tjänstepension för sina anställda. Och kollektivavtal är en annan uppskattad förmån: 44 procent svarar att kollektivavtal är den viktigaste förmånen när de söker nytt jobb.

Friskvårdsbidrag och subventionerad lunch

Här är listan över de tio viktigaste förmånerna när vi söker nytt jobb:

  1. Tjänstepension
  2. Kollektivavtal
  3. Distansarbete och flexibla arbetstider
  4. Extra semesterdagar
  5. Försäkringar
  6. Friskvårdsbidrag
  7. Löneväxling
  8. Tjänste- eller förmånsbil
  9. Föräldralön
  10. Subventionerad lunch

Undersökningen bygger på intervjuer med 1507 personer mellan 25 och 75 år. Intervjuerna gjordes av Ipsos på uppdrag av AMF.