Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Var är IT-brudarna?

IT-branschen är trots sin relativt unga ålder redan mossig - när det kommer till jämställdhet. Kvinnorna lyser med sin frånvaro på såväl utbildningarna som arbetsplatserna, inte minst på ledande positioner. Varför? Kollega söker svaren.
Gabriella Westberg, Linnea Andersson Publicerad

Några av de största IT-bolagen i världen har jobbat intensivt med att få till en bättre könsfördelning, de senaste åren. Microsoft, Apple, Google, Facebook och Twitter har alla under 2014 stolt offentliggjort siffror som visar att 30 procent av de anställda numer är kvinnor. (Bild nummer 3, ovan.) Siffrorna gäller alla anställda, på tekniska positioner är det fortfarande betydligt högre andel män. Är det så jämställt det kan bli?

I branschens begynnelse var det faktiskt kvinnor som programmerade och utvecklade nya kodspråk. Vad hände sedan?

IT blev männens arena. Efter att IT-bubblan sprack vid millennieskiftet har andelen kvinnor som söker in till IT-utbildningar i Sverige minskat drastiskt. Särskilt illa är det inom Datateknik. Även om kurvan vänt något sedan 2011, har den ökat så mycket snabbare för männen - vilket gör att andelen kvinnor ändå sjunkit. (Se graf nr 1 och 2.)

Varför är det så få kvinnor som söker in till tekniska utbildningar och vart tar de som gör det vägen sedan?  Vi har träffat några kvinnor inom IT och bett dem dela med sig av sina erfarenheter.

Det sägs ibland att kvinnor inte söker IT-jobben, men i många fall sållas de också bort i rekryteringsprocessen. Brittiska Jacqueline de Rojas har gjort en imponerande karriär inom IT, men hon började som rekryterare. Hon tror att det är där nyckeln finns.

Men är det så viktigt att få in fler kvinnor i branschen? Ja, enligt EU-kommissionens ansvariga för den digitala agendan, Neelie Kroes, står hela Europa inför en brist på IT-kompetens motsvarande omkring en miljon anställningar. ”Att få fler kvinnor att jobba med IT är ett idiotsäkert sätt att fylla det gapet”, konstaterade hon vid en presentation inför kommissionen tidigare i år.

För den minoritet kvinnor som verkar inom den mansdominerade branschen behövs nätverk och förebilder. Här tittar vi på några aktuella initiativ.

Det jobbar IT-brudarna med:

Andel kvinnor inom IT-branschen är enligt IT & Telekomföretagen 30 procent.  
Bland dem jobbar de flesta med ekonomi, HR-frågor och personal.

  • Systemutvecklare 20 procent
  • Projektledare 34 procent
  • Chefer 28 procent
  • VD 10 procent
  • HR-chefer 70 procent
  • Ekonomichefer 52 procent
  • IT-chefer 24 procent
  • Personaltjänstemän 75 procent
  • Försäljnings- och marknadschefer 22 procent
  • Verksamhetskonsulter 33 procent
  • Säljare hårdvara 28 procent
  • Säljare mjukvara 38 procent

IT & Telekomföretagen

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jämställdhet

Regeringen stoppar lag om lönetransparens

EU:s nya regler för lönetransparens skulle gälla från juli i år. Sedan ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. Nu ändrar sig regeringen igen och vill att EU gör om direktivet.
David Österberg Publicerad 26 mars 2026, kl 09:39
Nina Larsson (L), jämställdhetsminister
Regeringen drar tillbaka lagen om lönetransparens. Regeringen vill att EU ändrar på direktivet och skjuter på införandet. Enligt jämställdhetsminister Nina Larsson (L) skapar reglerna onödig administrativ börda. Jessica Gow/TT

Män tjänar mer än kvinnor. Det vill EU ändra på genom direktivet om lönetransparens. Direktivet innebär bland annat att arbetsgivare ska redovisa lönespann i jobbannonser, rapportera löneskillnader mellan kvinnor och män till Diskrimineringsombudsmannen och informera anställda om snittlönen på arbetsplatsen. 

Direktivet skulle bli lag i juli, men sedan ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. Anledningen var att arbetsgivarna ansåg att de behövde mer tid på sig för att förbereda sig för de nya reglerna. 

Kräver att EU ändrar direktivet

Nu meddelar regeringen att direktivet måste göras om innan det kan bli lag i Sverige. Det blir därför ingen proposition om lönetransparens. I stället ska regeringen verka för att EU gör om direktivet och skjuter på när det ska vara infört.

– Syftet med direktivet är bra. Osakliga löneskillnader måste bekämpas och fler verktyg behövs. Det har samtidigt blivit allt tydligare hur stora utmaningarna är med att genomföra direktivet i en nationell kontext, både för oss i Sverige och i andra EU-länder. Därför behövs det ett omtag på EU-nivå och vi tar nu initiativ till det, säger jämställdhetsminister Nina Larsson i ett pressmeddelande.

Enligt pressmeddelandet har beslutet fattats efter att regeringen haft dialog med arbetsgivare, fackförbund och civilsamhället. Regeringen anser att direktivet inte ger tillräcklig flexibilitet för nationella lösningar och skapar ”onödig administrativ börda”.

Det är oklart hur EU ställer sig till Sveriges krav.