Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Var går gränsen?

Måste du delta i en obligatorisk friskvårdstimme eller kurs på jobbet? Och vad händer om du struntar i att din arbetsgivare inför rökförbud? Det beror på, resonerar Unionens förbundsjurist Margareta Holmberg och väger skyldigheter mot individens frihet och rätten till privatliv.
Linnea Andersson Publicerad 1 september 2016, kl 14:36
Colourbox
Att du och dina kollegor tar en cigg under lunchrasten är svårt att förbjuda för er arbetsgivare. Colourbox

Hur långt din skyldighet och lojalitet gentemot en arbetsgivare sträcker sig är inte helt lätt att svara på. Varje enskilt fall är en avvägning mellan lojalitetsplikten, som ingår i anställningsavtalet, å ena sidan och rätten till ett privatliv å andra sidan.

– Det finns ingen bra reglering i Sverige i dag, utan man får luta sig mot Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, säger Margareta Holmberg, förbundsjurist på Unionen, som påpekar att konventionen visserligen gäller som lag men att Unionen vill se en lag i Sverige om personlig integritet i arbetslivet.

Rätten till ett privatliv gäller inte enbart efter arbetstid, du har rätt till en privat sfär även på jobbet.

Så kan du bli av med jobbet om du vägrar att delta i vissa moment eller bryter mot ett förbud? Svaret är: Det beror på …

 

Här är några exempel:

Obligatorisk friskvårdstimme

Din arbetsgivare inför en timme i veckan då alla anställda ska jogga tillsammans. Du känner dig dock inte bekväm med det eller kan av ett eller annat skäl inte delta i löpningen.

Föreslå för din arbetsgivare att du får ägna timmen åt någon annan aktivitet, friskvård är ett vitt begrepp! Även om ett sådant fall aldrig blivit prövat tror Margareta Holmberg att det ska mycket till för att räknas som arbetsvägran - och därmed i förlängningen vara skäl för uppsägning – om du inte deltar. Arbetsgivaren kan möjligen hänvisa till vad ni kommit överens om i anställningsavtalet och att man upprepade gånger påpekat att du ska vara med, men även då ligger en uppsägning långt bort.

– Man ska inte tvingas delta i träningsaktiviteter så länge det inte ingår i anställningen. Vad går vi åt för håll om arbetsgivare tar över ansvaret över vuxna människor och deras hälsa? Men en viss lyhördhet måste man så klart iaktta som arbetstagare.

Är ni på konferens där det ingår gruppträningar som alla förväntas delta i? Du kan vara skyldig att följa med men har du ingen lust att exempelvis vattengympa eller basta med dina kollegor kan det enligt Unionens uppfattning inte ses som arbetsvägran. Undviker du ständigt att delta i gruppaktiviteter kan det dock få andra konsekvenser som möten och diskussioner med chefen. Arbetsgivaren kan kanske påvisa att gruppen och ”lagandan” behöver stärkas och att det därför är ett problem att du aldrig är med. Försök hitta en kompromiss där du deltar utan att tumma på din integritet.

 

Obligatorisk kurs
Liknande resonemang gäller obligatoriska kurser. Arbetsgivaren kan säga att du är skyldig att delta men känner du dig obekväm med vissa moment ingår även det i den personliga sfären. Du kanske inte vill falla bakåt och lita på att dina kollegor tar emot dig, eller massera varandra i en ring?

I vissa fall kommer diskrimineringslagen in direkt och väger då tyngre än lojalitetsplikten. Det är aldrig tillåtet att missgynna någon på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.

 

Rökförbud
Du är rökare och din arbetsgivare beslutar sig för att införa rökförbud under arbetstid.

Arbetsgivaren kan visserligen säga att du inte får gå ut och röka under arbetspasset eller att du inte får stå precis utanför ingången och röka. Men att du vill blossa efter arbetstid, eller under din lediga lunchtid, kan arbetsgivaren inte förbjuda enligt Margareta Holmberg och Unionen.

Möjligen kan arbetsgivaren ha åsikter om att du röker iförd företagets kläder eller logga. (Säg till exempel att du jobbar på en antirökorganisation.) Men Margareta Holmberg har svårt att se att det skulle vara saklig grund för uppsägning. Det kan dock finnas undantag i vissa speciella yrken eller om du vid upprepade tillfällen struntar i arbetsgivarens regler och röker ändå.

Arbetsdomstolen har dock aldrig prövat arbetsgivarens rätt att förbjuda dig att varken röka eller snusa på jobbet.

 

Snusförbud
Unionens hållning är att snusande tillhör privatlivet och att arbetsgivaren därmed inte kan lägga sig i det.

Frågan om snus- och rökförbud har hittills främst varit aktuell inom sjukvården.

Läs mer: Hälsohets hotar anställdas integritet

Lojalitetsplikt:

Lojalitetsplikten ses som en naturlig del av det anställningsavtal som en arbetstagare skriver på i början av en anställning. Arbetsdomstolen har slagit fast att arbetstagarens lojalitetsplikt ingår som ett led i anställningsavtalet oavsett om plikten uttryckligen omnämns i avtalet eller inte.

Sverige har en mycket stark syn på lojalitetsplikt. I många andra europeiska länder finns lagar som tillvaratar individens frihet och rättigheter, medan vi i Sverige får förlita oss på konventionen om mänskliga rättigheter.

Om inget annat anges upphör ofta lojalitetsplikten vid anställningen slut. Tystnadsplikten, som ses som en förlängning av lojalitetsplikten, upphör dock inte.

Arbetsrätt

Shoppade med företagets kort – fick sparken

Privata inköp med företagskortet och distansarbete från utlandet. Det ledde till att en hög chef på ett företag i energibranschen avskedades. Men enligt Unionen har mannen inte misskött sitt arbete och väljer nu att stämma arbetsgivaren.
Ola Rennstam Publicerad 18 mars 2024, kl 06:00
Till vänster kraftledningar utomhus, till höger en man med ett kreditkort i handen.
Chefen köpte säkerhetsutrustning på företagskortet och lade delar av arbetet utomlands. Det ledde till att han avskedades. Helt felaktigt, menar Unionen och pekar på brister i arbetsgivarens agerande. Foto: Colourbox.

Mannen var anställd som hög chef för ett bolag inom produktion och handel av el. 
Den 23 oktober förra året – samma dag han kom tillbaka till arbetet efter en fyra veckor lång semester – möttes han av beskedet att han blivit avskedad. Orsaken var att chefen, enligt arbetsgivaren, vid sex tillfällen använt företagskortet för privata inköp samt att han inte varit tillräckligt närvarande vid kontoret i Stockholm.

Mannen är utländsk medborgare och arbetade från sitt hemland en vecka varje månad. Ett år och fyra månader före avskedet tilldelades han en varning på grund av bristande närvaro i Stockholm. Vid tidpunkten hade hans pappa diagnosticerats med cancer och genomgick en prövande behandling i hemlandet.

Efter ett samtal med bolagets grundare kom man överens om att vår medlem kunde fortsätta att arbeta från utlandet på samma sätt som tidigare. Efter det samtalet tog arbetsgivaren aldrig upp ämnet igen och mannen tog för givet att allt var i sin ordning, säger Annika Melin Koeppel, förbundsjurist på Unionen som företräder mannen.

”Skyldighet att påtala brister”

Unionen anser att avskedandet saknar grund och har nu stämt bolaget i Stockholms tingsrätt. Enligt förbundet har mannens arbete från utlandet inte påverkat verksamheten i Sverige. Avstämningar och möten med teamet i Sverige skedde alltid digitalt och om mannens närvaro efterfrågades var han på plats.

Det är anmärkningsvärt att arbetsgivaren har låtit det gå så lång tid innan man agerat. Om de nu menar att vår medlem har gjort fel så har man en skyldighet att medvetandegöra och påtala detta. Man kan inte sitta still i båten i 1,5 år och plötsligt ta upp omständigheter man känt till så pass länge i en avskedshandling, säger Annika Melin Koeppel.

En arbetsgivare kan inte grunda ett avsked enbart på saker som denne känt till mer än två månader. Enligt Unionen gjordes fem av de sex inköpen med företagskortet längre tillbaka i tiden. Eftersom bolaget bör haft kännedom om inköpen genom sina månadsgranskningar kan köpen inte ligga till grund för avskedet. Annika Melin Koeppel påpekar att det sjätte inköpet gällde säkerhetsutrustning som bolaget uppmanat personalen att införskaffa och ha i sina bilar. Utrustningen lämnades tillbaka i samband med att anställningen upphörde.

− Arbetsgivaren påstår att det är cykelutrustning, men jag har väldigt svårt att förstå hur de kan få ett vattentätt skydd till mobilen och en resehandduk till cykelutrustning, säger hon.

Unionen begär högt skadestånd

Mannen hade en hög inkomst och var dessutom berättigad till bonus, som under 2021 och 2022 uppgick till sammanlagt 197 000 euro. Därför väljer Unionen att yrka på skadestånd till medlemmen som är betydligt högre än det normala. Förbundet kräver drygt 265 000 kronor i skadestånd per månad i utebliven lön och bonus från och med avskedet i höstas. Utöver det begär man 120 000 kronor i allmänt skadestånd.

Företaget är dotterbolag till en internationell koncern och mannens chef var baserad i ett annat europeiskt land. Men att han eventuellt saknade kunskap om svensk lagstiftning är ingen hållbar förklaring till agerandet, menar Unionens jurist.

Bedriver man verksamhet i Sverige har man en skyldighet att sätta sig in i de regler som gäller här. Man kan inte komma undan genom att säga vi kände inte tills svensk lag, säger Annika Melin Koeppel.