Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Varning för extraknäck

Nästan var tionde av alla som jobbar har ett extraknäck. Då finns det saker att tänka på - för att inte riskera anställningen eller a-kassan om du blir av med jobbet.
Niklas Hallstedt Publicerad
Jonas Eriksson
När Mats Hammarin blev av med jobbet förlorade han också möjligheten att vara personlig assistent åt sin son vid sidan om. Han hade tjänat för mycket för att det skulle anses vara en bisyssla. Jonas Eriksson

För det första ska du vara medveten om att du inte omfattas av kollektiv­avtalet på den arbetsplats där du har ditt extraknäck. Därmed kan du inte heller dra nytta av avtalets försäkringar och tjänstepension.

- Då kan det vara bra att göra upp med arbetsgivaren där man har sin bisyssla så att det finns försäkringar som man omfattas av, säger Bo Hallberg, Unionens avtalsexpert.

I stället är det kollektivavtalet på den arbetsplats där du har din huvudsyssla som gäller.

Den viktigaste, och kanske även den mest självklara, regeln om bisysslor i avtalet är att du inte får be­driva konkurrerande verksamhet med arbetsgivaren där du har din huvudsakliga inkomst. En "god regel", heter det i avtalen, är att informera arbets­givaren och få till­åtelse först. Och det finns goda skäl att undersöka saken noga.

- Har man en konkurrerande verksamhet är det saklig grund för uppsägning och kan till och med vara grund för avsked om det är allvarligt, säger Bo Hallberg.

Inte heller närstående, exempelvis maka eller make, eller sambo, får be­driva verksamhet som konkurrerar med arbetsgivarens. Men arbetsgivaren måste kunna visa att just den relatio­nen ger en konkurrensnackdel och riskerar att skada företaget.

Det finns ytterligare en regel att tänka på. Du får inte åta dig uppdrag som "kan inverka menligt" på jobbet.  Upp­drag kan, men behöver inte, betyda bisysslor som inbringar inkomst. Det kan lika gärna röra sig om ideella syss­lor. Du får exempelvis inte engagera dig som hockeytränare om resultatet blir att du inte orkar och hinner med ditt arbete.
"Tjänstemannen bör därför först samråda med arbetsgivaren", sägs det i avtalet.

Inom vissa yrken ställs det särskilda krav på val av bisysslor, bland annat inom media, eller ideella organisationer där de anställda syns i offentligheten eller kan sägas representera vissa idéer. Det skulle till exempel vara svårt att tänka sig en anställd på Amnesty som arbetade för vapenindustrin på helgerna. Eller att ett nyhetsankare på SVT extraknäckte som pressansvarig för ett företag eller politiskt parti.

Däremot finns det en bisyssla som ingen arbetsgivare kan neka dig att ägna dig åt. Du har alltid rätt att utföra förtroendeuppdrag i stat, kommun och fack.

Bisysslor

  • Runt nio procent av de sysselsatta i Sverige har en bisyssla, uppger SCB. Vanligast med bisysslor är det inom utbildningsväsendet samt inom vård och omsorg.
  • En rapport från Socialstyrelsen visar att var femte vuxen vårdar en anhörig. 100 000 människor har tvingats gå ned i arbetstid eller sluta arbeta för att de vårdar en anhörig, enligt samma rapport.

SCB

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Avskedad utan förklaring - kallades ”säkerhetsrisk”

Företaget APM Terminals i Göteborg säkerhetsprövade samtliga tjänstemän. Då blev en anställd av med jobbet – helt utan motivering. Nu stämmer Unionen företaget i Arbetsdomstolen.
David Österberg Publicerad 21 augusti 2025, kl 06:01
Containrar i containerhamnen APM Terminals
En kvinna blev av med jobbet efter att hon underkänts i en säkerhetsprövning. Hon fick aldrig veta varför hon underkänts. Nu stämmer Unionen APM Terminals i Arbetsdomstolen. Björn Larsson Rosvall/TT

För två år sedan anställdes en kvinna på HR-avdelningen på APM Terminals i Göteborg. Det är Nordens största containerterminal. Tjänsten var inte säkerhetsklassad. I våras bestämde sig företaget för att säkerhetspröva alla tjänstemän. Ett externt företag anlitades för att genomföra prövningarna och de anställda kallades på intervju.

–  Jag var aldrig orolig eftersom jag lever ett lugnt och skötsamt liv. Men det var lite jobbigt att sitta och prata med någon som jag aldrig hade träffat om personliga saker. Det kändes mer som ett förhör än en intervju. säger kvinnan till Kollega.

Ett par veckor senare fick hon ett samtal från HR-chefen.

– Det var på min första semesterdag. HR-chefen ringde mig och det samtalet varade i exakt tre minuter: ”Jag har dåliga nyheter, du gick inte igenom säkerhetsprövningen och det medför en konsekvens.”. Vad konsekvensen var fick jag inte veta utan hon sa att vi skulle ses två dagar senare på ett privat möte. Jag skulle ta med mig passerkort, dator och mobil. Några timmar senare började kollegor att ringa mig. Det visade sig att HR-chefen och terminalchefen informerat teamen i Danmark och Göteborg att jag hade fått sluta på dagen och att jag inte skulle komma tillbaka.

Fick aldrig veta varför hon inte blev godkänd

Två dagar senare blev kvinnan av med sitt jobb. Den enda motiveringen var att hon inte hade klarat säkerhetsprövningen. På vilket sätt fick hon dock aldrig veta.

– Det var fruktansvärt. Det gör något med en när man inte får veta vad det är man har gjort, varför man stängs ute. Det blir omöjligt att försvara sig. Jag har aldrig misskött mitt jobb, aldrig fått någon varning, aldrig hört några klagomål. Tvärtom har jag uppmärksammats positivt, fått prestationsbaserade bonusar, fått delta i globala projekt och utbildningar.

Nu har Unionen stämt APM Terminals i Arbetsdomstolen. Förbundet kräver i första hand att domstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt och förpliktar företaget att betala 190 000 kronor i skadestånd till kvinnan.

Annika Melin Koeppel är jurist på Unionen och den som företräder kvinnan.

– Arbetsgivaren har fattat beslut om att säkerhetsprövningar skulle genomföras och vilket företag som skulle genomföra dem. Det är också företaget som har beslutat att kvinnan inte fick arbeta kvar. Enligt praxis från Arbetsdomstolen har arbetsgivaren en skyldighet att redogöra för de omständigheter som ligger till grund för beslutet, men det har inte skett, säger hon.

"Otroligt svårt att försvara sig"

Annika Melin Koeppel beskriver kvinnans situation som ”Kafka-lik”.

– Hon har uppmärksammats och belönats för sin arbetsinsats flera gånger. Helt plötsligt sprider företaget information till kollegor och andra bolag inom koncernen att hon skulle vara ett hot mot rikets säkerhet. Det är otroligt svårt att försvara sig när man inte vet vilka anklagelser som riktas mot en.

Kollega har sökt APM Terminals. I en skriftlig kommentar svarar företaget: "Av respekt för individen kommenterar vi inte enskilda personalärenden. Generellt kan vi säga att vi alltid hanterar personalfrågor med stor eftertanke och i enlighet med gällande lagstiftning. Vi har förtroende för den rättsliga processen och låter den ha sin gång, med förhoppning om en lösning som känns rättvis för alla parter."

Enligt en undersökning från fackförbundet Sveriges Ingenjörer har antalet säkerhetsprövningar ökat markant de senaste tre åren. Förra året kom också en statlig utredning om säkerhetsprövningar. Syftet med utredningen var att stärka regleringen inom området och öka rättssäkerheten för både enskilda och verksamhetsutövare. Utredningen anser också att det ska finnas möjlighet att överklaga för den som inte blivit godkänd i en säkerhetsprövning.

Anställda får inte hota Sveriges säkerhet

  • Enligt säkerhetsskyddslagen ska företag som bedriver säkerhetskänslig verksamhet analysera sitt behov av säkerhetsskydd och vidta lämpliga åtgärder.
  • En sådan åtgärd kan vara att säkerhetspröva personalen. Det görs dels genom en grundutredning där referenser och cv undersöks, dels genom en säkerhetsprövningsintervju. Under intervjun ställs frågor om exempelvis familjeförhållanden, ekonomi, missbruk och kriminalitet.
  • Syftet är att ta reda på om en person kan vara en risk för Sveriges säkerhet.