Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Varning för vidriga virus

Nu ligger de i startgroparna! De lömska små parasiter som kan slå ut hela kontorslandskap, ja tillfälligtvis delar av kontinenter faktiskt. Förkylningsvirus kan vara ruskigt knepiga att värja sig mot.
Johanna Rovira Publicerad
Cornelius Poppe/TT
Förkylningstiden kommer... Cornelius Poppe/TT

När du hör din medresenär på pendeln snörvla och snora och nysa rakt ut i luften vet du att nu är det kört. Eller så glömmer du att sprita tangentbordet i det så kallade aktivitetsbaserade kontoret och kommer på att just där du placerar din frukostmacka satt kontorets egen Tyfoid-Mary, innan hon blev tvungen att gå hem på grund av ihållande hackhosta.

Hoten, i form av förkylningsvirus, finns överallt, så här års. Virus är de minsta biologiska enheterna, cirka tusen gånger mindre än en bakterie, och räknas inte som en livsform utan som ett mellanting mellan levande och död materia. Och det är just så man känner sig när de väl satt klorna i en – som ett mellanting mellan levande och död, alltså.

Eftersom förkylning orsakas av virus (även den jobbigare varianten Mancold, som vanligtvis drabbar män) är antibiotika totalt meningslöst.  Det finns åtskilliga huskurer man kan ta till för att stävja och bota virussjukdomar och de har alla en sak gemensamt – de funkar inte. Gullök i strumpa på nattygsbordet,  ingefära i teet och tjocka halsdukar gör ingen direkt skada, det gör däremot det gamla tricket med en vitlöksklyfta i örat – det kan ge frätskador.

Satsa i stället på universalknepen Sömn och Motion. Samt att tvätta händerna länge och väl och föregå med gott exempel när du nyser i armvecket. Undvik också att bli nedkyld – även om inte kylan i sig orsakar sjukdom, så sänks ditt immunförsvar om du blir ordentligt kall. 

Virus är kvicka små rackare, särskilt de första dagarna efter smittotillfället, då de sprider sig ohämmat. De kan inte överleva särskilt länge på hud och kläder, men finns kvar upp till ett halvt dygn på hårda ytor som dörrhandtag och hissknappar. 

Läs mer: Så sprids smitta på kontoret 

Att stanna hemma  så fort man börjar kraxa kan alltså förhindra att smitta sprider sig bland både medpassagerare och arbetskamrater. Har du kollegor med nedsatt immunförsvar är det extra viktigt att visa hänsyn och inte dra med dig allsköns virus till arbetsplatsen. Behöver du stärka dig med en magnecyl för att pallra dig till jobbet är det läge vänta ut sjukdomen hemma.

Läs mer: Behöver du en alvedon, stanna hemma

Några kända virusepidemier:

*Spanska sjukan (1918-1920) – kallades också tyska sjukan, boljeviksjukan och brittiska sjukan. Spreds över världen i samma takt som en säsongsinfluensa, men med högre dödlighet (100 miljoner) troligen på grund av att viruset var nytt eller muterat så att knappt någon var immun mot det. Många drabbades efteråt av kronisk trötthet.

*Asiaten (1957) Orsakades av samma virustyp som orsakade spanska sjukan. I Sverige var sjukligheten högst bland skolbarn och värnpliktiga.

*Hongkonginfluensan (1968-1970) En miljon döda.

*Svininfluensa, (bland annat 2009) orsakad av virus från grisar. Sprids normalt inte till människor, men muterade. Enligt WHO är svininfluensa tänkbar orsak till de influensapandemier som kommer vartannat eller vart tredje årtionde.

*Fågelinfluensa (2014 och 2016) Sjukdomen sprids till människan genom fågelspillning eller via direktkontakt med smittade fåglar.

*Digerdöden orsakades inte av virus utan av bakterien Yersinia Pestis. Även Tyfoid är en bakteriesjukdom. Tyfoid Mary, smittade under sin karriär som kokerska 53 personer, varav tre avled.

 

Källa: Wikipedia, DN, Läkartidningen, TT.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Så påverkas din arbetsmiljö av scrollande

Scrollar du loss på fikarasten? Eller gör alla andra det? Det påverkar i sådana fall din arbetsmiljö, visar ny forskning. Fast det flesta anser inte att det är ett problem när de själva gör det.
Sandra Lund Publicerad 27 april 2026, kl 06:02
Två personer står med varsin mobiltelefon under en paus. Bilden illustrerar phubbing på jobbet och hur mobilanvändning kan påverka samtal mellan kollegor.
Phubbing på jobbet kan försämra den upplevda arbetsmiljön, visar ny forskning från Göteborgs universitet. När mobilen tar plats på raster påverkas sådant som tillit, stöd och gemenskap mellan kollegor. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Psykologen Per Martinsson vid Göteborgs universitet har i en avhandling undersökt vad som händer när mobiltelefoner ersätter vårt sociala samspel under jobbraster.

Fenomenet han tittat på kallas phubbing, och innebär att en person prioriterar telefonen före personer som är fysiskt närvarande.

Vad betyder phubbing?

Phubbing –  kommer från engelskans phone snubbing (nonchalera). Innebörden är att någon prioriterar telefonen framför personer som är fysiskt närvarande.

Studien visar att ju fler som phubbar på jobbet, desto lägre skattar man sin arbetsmiljö. Det kan handla om sådant som känslomässigt och praktiskt stöd, tillit, känsla av gemenskap och engagemang i arbetet.

Egen phubbing är "viktig"

Per Martinsson
Per Martinsson

Om man inte själv phubbar förstås.

För om man själv fipplar med mobilen anser man själv att det är viktigt, medan om andra gör det uppfattas som nonchalant. 

Något som överraskade Per Martinsson en aning.

Forskning visar att vi är mer benägna att döma andra. När vi själv gör något har vi också kontroll, vi vet vad vi gör. Ser man alla andra sitta med mobilen, blir det ingen kontroll över vad de gör i stället. Och det blir inte heller ett gött snack.

Finns även bra phubbing

Men det finns situationer och människor det ändå kan vara bra för. 

Man kan behöva återhämtningen. Man kanske inte älskar att ta plats socialt. Man kanske aldrig uppskattat det sociala spelet. 

Dem vi intervjuat för också fram förståelse för att vi är olika. Men på ett generellt plan är vi sociala varelser. Drar man det till sin spets, att vi slutar prata med varandra helt skulle vi inte må bra. Man behöver bra relationer på jobbet, både för att trivas och för att vara produktiv. 

Yngre ser mobilen som del i samtalet

Bland svaren framkom också en skillnad i åldrar. 

Både äldre och yngre människor använder mobilen på jobbraster. 

Men yngre har högre tolerans, ser mobilen mer som en tredje part som är en del av det sociala.

Det kan man ju ifrågasätta eftersom vi inte är så bra på multitasking. Men det handlar mycket om vilka förväntningar man har på en arbetsplats. Äldre upplever också att andra sitter med mobilen i högre utsträckning än yngre.

Dumt att reglera mobilanvändning på jobbet

Per Martinsson trodde också att han skulle hitta skillnader i olika yrkesgrupper. 

Som inom vården, där man inte får använda mobilen större delen av dagen.

Men mönstret visade sig vara detsamma oavsett vilka branscher som undersöktes.

Bör mobilanvändning på jobbet regleras?

När det gäller vuxna är det nog dumt. Inte ens de mest kritiska i våra intervjuer vill se ett mobilförbud. Det skulle ge värre konsekvenser, som att känna sig mästrad av arbetsgivaren, och vilja byta jobb. Mobilen är en sådan integrerad del av oss i dag. Dessutom hittar folk vägar runt förbud. 

Vi kan inte heller veta att det är just mobilen som driver upplevelsen heller. Den kan också vara ett symptom på något annat. Därför vore också ett förbud dumt. 

Vad kan vi göra åt phubbing på jobbet?

Om man ska göra något, diskutera frågorna. Kanske ska man inte använda mobilen vid lunchbordet, men i soffan. Det finns olika förväntningar här, men oftast är de inte uttalade. 

Ser man som att alla sitter insjunkna i sina mobiler kanske man ska fundera på om det är för lite interaktion, och något som inte fungerar. 

Så undersöktes phubbing på jobbet

I avhandling ingår såväl djupintervjuer med anställda inom hälso- och sjukvård samt inom elbranschen, som kvantitativ data över anställda i olika branscher.