Hoppa till huvudinnehåll
Unionen

Vem tar över Unionen?

Den hetaste frågan inför Unionens kongress i oktober är vem som ska bli ny förbundsordförande. Kollegas rundringning till regionerna visar att Peter Hellberg, förbundsstyrelsens förste vice ordförande, ligger bäst till.
Anita Täpp, Ola Rennstam Publicerad 8 september 2015, kl 10:29
TT/Colourbox
Strax före sommaren meddelade Unionens ordförande Cecilia Fahlberg att hon inte ställer upp för omval vid höstens kongress. TT/Colourbox

När Unionens nuvarande förbundsordförande Cecilia Fahlberg sent i våras meddelade att hon inte ställer upp för omval satte det myror i huvudet på många av ledamöterna i Unionens 18 regionstyrelser runt om i landet.

Många hade då redan hunnit nominera Cecilia Fahlberg till att sitta kvar som ordförande. När man nu hastigt måste tänka om resulterade det i att flera regionstyrelser inte kunde, eller hann, komma överens om vem man skulle nominera och därför avstod från det.

Det är Unionens valberedning som förslår vem som ska väljas till ny förbundsordförande på kongressen. Men regionstyrelserna kan ändå nominera vem man vill och Kollegas rundringning visar att Peter Hellberg, i dag förbundsstyrelsens första vice ordförande, ligger bäst till då han föreslås av sju regioner.

– Vi har nominerat honom eftersom vi tycker att han gör ett jättebra jobb i förbundsstyrelsen och är trevlig och sympatisk, säger Åsa Liljedahl, ordförande i Uppsalas regionstyrelse.

Martin Linder, i dag förbundets andre vice ordförande, har fått två nomineringar till ordförandeposten medan Martin Johansson, som i dag är ledamot av förbundsstyrelsen, men inte sitter i dess presidium, har nominerats av fyra regioner.

Flera regionstyrelser som Kollega varit i kontakt med har uttryckt att man tycker att det också behövs en kvinna i förbundets högsta ledning och två regioner har nominerat Victoria Kirschoff, i dag ledamot i förbundsstyrelsen, till att bli ny förbundsordförande.

Åtminstone två kvinnor har fått varsin nominering till presidiet. Den ena är Theres Sysimetsä, som i dag sitter i Stockholms regionsstyrelse. Den andra är Anette Hellgren, tidigare klubbordförande på Saab i Trollhättan, som avgick från förbundsstyrelsen i våras, i samband med att hon började jobba som ombudsman inom förbundet.

– Anette har stor erfarenhet, ett gott renommé och gjorde bra ifrån sig under Saab-krisen, säger Anders Holger-Nilsson, ordförande i Göteborgs regionsstyrelse. 

Många av de regionordförande som Kollega talat med menar att de har svårt att avgöra vem som skulle bli bäst på posten som ny förbundsordförande.

Däremot är alla överlag säkra på vilka egenskaper man vill se hos den som blir vald. Ordföranden ska  framför allt vara medial, kunna ta plats och synas, delta i debatter och i de sammanhangen kunna argumentera och stå på sig och föra fram Unionens budskap på ett kompetent sätt.

Val i oktober

  • Unionens kongress hålls den 11–15 oktober i Göteborg, där 260 kongressombud och förbundsstyrelsen ska delta. 
  • Unionens förbundsstyrelse utgörs av ett presidium som består av ordförande, förste och andre vice ordförande, liksom tio ordinarie ledamöter och tre suppleanter. Dessutom ingår två personalrepresentanter och två suppleanter.

Läs mer om kongressen här.

Unionen

Förhandlingar med Klarna har brutit samman

Förhandlingarna om kollektivavtal på Klarna har brutit samman.
– Det krävs två för att ha något att förhandla om, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef.
David Österberg, Ola Rennstam Publicerad 23 oktober 2023, kl 12:41
Till vänster, Klarnas huvudkontor. Till höger Martin Wästfelt, Unionen.
Unionen frånträder förhandlingarna med Klarna, det stod klart under måndagen. Foto: Simon Rehnström/TT/Claudio Bresciani/TT.

Efter åtta månaders förhandling står det klart: Unionen och Klarna står för långt ifrån varandra i frågan om kollektivavtal. Under måndagen valde förbundet att avsluta förhandlingarna.

–  Vi har kommit till ett läge där det inte finns några frågor kvar att diskutera och har landat i att vi var tvungna att frånträda förhandlingarna. Vårt krav på kollektivavtal kvarstår, men det finns inget mer att prata om. Det krävs två för att ha något att förhandla om, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef.

Den stora stötestenen har, enligt Unionen, varit frågan om medarbetarnas inflytande på arbetsplatsen.

– Klarnas besked är att de, av för oss obegripliga skäl, inte vill teckna avtal. De tycker att ett kollektivavtal försvårar medarbetarinflytande, vår ingång är precis tvärtom.

Hur skulle du vilja sammanfatta förhandlingarna?

– Det har inte varit tvärstopp, vi har haft genomgångar av substans gällande till exempel pensionsfrågorna, men det har funnits en vilja att förhala processen från Klarnas sida.

Vad händer nu? Kommer ni ta till konfliktvapnet?

– Det är vår yttersta åtgärd och ett viktigt medel. Men exakt vad som blir vårt nästa steg svarar vi inte på nu. Det är inget mål för oss att gå i konflikt utan ett nödvändigt medel – om så krävs.

Unionen har försökt få Klarna att teckna kollektivavtal flera gånger de senaste åren, men utan resultat. Frågan fick nytt liv sommaren 2022 när Klarna meddelade att tio procent av personalstyrkan skulle sägas upp. Enligt Unionenklubben hade företaget fattat beslutet utan att informera eller förhandla med dem.

Stämdes för brott mot mbl

Unionen stämde sedan Klarna på 1,3 miljoner kronor för brott mot mbl, medbestämmandelagen. Förhandlingarna i Arbetsdomstolen, AD, inleds i början av november.

– AD-processen handlar om medlemsinflytande när det är som allra viktigast, nämligen när ett företag ska göra neddragningar och säga upp folk. Frågan är viktig att pröva och vår uppfattning är att Klarna gick över gränsen, säger Martin Wästfelt.

Klarna har även fått kritik från Arbetsmiljöverket. Företaget lät flera av sina medarbetare arbeta natt trots avsaknaden av ett kollektivavtal som reglerade arbetstiden.

– Det är inte tillåtet att arbeta natt i Sverige utan att ha kollektivavtal som medger undantag, eller en dispens från Arbetsmiljöverket, sa Jenny Bengtsson, inspektör på Arbetsmiljöverket, i september förra året.

Klarnas vd twittrade om kollektivavtal

Bankens vd, Sebastian Siemiatkowski, skrev om kollektivavtal på X, tidigare Twitter, förra helgen:

”Spenderat helgen med att läsa det första utkastet till kollektivavtal som facken skickade för 1 vecka sedan. Det och Star Wars med barnen. Spännande att faktiskt se ett riktigt i detaljerna. Läste ju om Saltsjöbadsavtalen i skolan och sen på Handels. Men aldrig fått chansen att läsa det i detaljerna på det här sättet. Intressant och mycket att fundera på kring det och hur det är tänkt att funka.”

När Kollega ber Klarna om en kommentar till de avbrutna förhandlingarna får vi ett mejl på engelska som vd:n skickade till alla anställda i fredags. Enligt det är Sebastian Siemiatkowski besviken på att fackförbunden avslutade förhandlingarna. Han medger att förhandlingarna gått långsamt, men förstår inte varför facken inte ville fortsätta:

"Med mina goda avsikter och tro på svensk pragmatism och samarbetsanda kan jag inte förstå varför de inte skulle vilja ta denna möjlighet att utforska en bra väg framåt!", skriver han.

Enligt vd:n är flera anställda skeptiska till kollektivavtal och vill hellre företräda sig själva. 

Sebastian Siemiatkowski skriver också att villkoren på Klarna är mycket bättre än villkoren i det föreslagna kollektivavtalet. Dessutom är han tveksam till om kollektivavtal passar Klarna eftersom banken är internationell med en unik affärsmodell och arbetsplatskultur.

Han avslutar dock med att skriva att han inte utesluter ett kollektivavtal på Klarna, men att han vill analysera frågorna kring ett avtal ytterligare. 

Det här innebär kollektivavtal

Ett kollektivavtal är ett skriftligt avtal mellan en arbetsgivare eller arbetsgivarorganisation och ett fackförbund. Avtalet reglerar villkoren för lön, semester och arbetstid. Det innefattar också försäkringar för exempelvis sjukdom och avtal om tjänstepension.

Kollektivavtalet gäller alla på arbetsplatsen, oavsett om man är med i ett fackförbund eller inte. Villkoren i kollektivavtalet är miniminivåer.