Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Vett & etikett på jobbet

Vi väljer sällan våra kollegor. Ändå tillbringar vi större delen av våra liv tillsammans. Det är i stort sett omöjligt att inte reta sig på varandra ibland. Om du följer anvisningarna i bildspelet ovan, kan du göra ditt för att minska friktionen. Och här nedanför berättar människokännaren Jonas Engman vad det här med vett och etikett handlar om egentligen.
Petra Rendik, Lina Björk Publicerad 23 september 2014, kl 13:50

Hallå där Jonas Engman, etnolog på Nordiska museet i Stockholm, hur viktigt är det med vett och etikett på jobbet?
- Först och främst, vett och etikett är så fyllt av värderingar och åsikter. Men när det kommer till arbetslivet så handlar det mycket om att kunna hantera den sociala världen med alla friktioner som det vimlar av på ett smidigt sätt. Det är viktigt när vi lever och jobbar tätt med varandra, då menar jag inte bara i fysisk bemärkelse utan lika mycket hur vi kommunicerar i den virtuella verkligheten.

Om jag säger att artighet är på utdöende, vad säger du då?
- Nej, det håller jag inte med om. Jag väljer att se artighet kopplat till heder, att det handlar om att vi respekterar varandra. Gör vi inte det, kan vi ju bli riktigt arga. Heder finns i de flesta samhällen men det behöver inte vara så drastiskt att vi mördar varandra. Det är en stark kraft som vi omsätter i artighet. Åk till riktigt stora städer som New York och det blir så slående hur smidigt folk lever och beter sig mot varandra.

Men vi fortsätter att lämna odiskade koppar efter oss på kontoret, pratar högt i kontorslandskapet eller pysslar med mobilen när kollegan håller föredrag. Låter inte så smidigt tycker jag.
- Men vi gör det inte systematiskt, eller hur? Vi gör det ibland. Vi sitter i kontorslandskapet och pratar lågt med varandra men ibland gör vi det inte. Om vi alltid skulle strunta i reglerna då skulle det leda till konsekvenser, särskilt på en arbetsplats.

Frodas oartighet eller artighet för den delen, lättare inom vissa arbetsplatskulturer?
- Jag tror faktiskt inte det men i varje yrkessfär utarbetar vi sätt att vara och tala till varandra på. Jag kommer från den akademiska världen och där är vi väldigt bra på undertexter. Den som inte snappar upp det, ja det kan bli lite jobbigt. Vi har en gammal stridsgubbe hos oss och han är inte van vid det inlindade sättet här.

Hur lyfter man då artighet eller snarare bristen på artighet i arbetsgruppen?
- Det är svårt. I vårt arbetsliv ska ingen vara underställd, alla har ett vuxenansvar. Chefen ska inte vara föräldern som säger åt dig att sköta dig. Det förväntar man sig att du fattar själv. Jag själv tycker att man vinner på att vara rak men det är svårt och kan bli fel att hänga ut individer i en arbetsgrupp.  En strategi som är vanlig är att vi gör det till en fråga för hela gruppen. Vi tar det som ett kollektivt problem där alla har ett gemensamt ansvar, på gott och ont.

Det här med att sätta upp arga lappar vid diskmaskinen som aldrig plockas ur, för att banka in lite vett och etikett i kollegorna, vad handlar det om egentligen?
- Det är nog ingen svensk företeelse, utan kommer ur den västerlandska medleklasskulturen där vissa är mer direkta och andra indirekta i sitt tilltal. I Norden är vi rätt försiktiga och det är då lapparna kommer upp. En klassiker är tvättstugan när någon råkat ta fem minuter av din tvättid. Man kan riktigt se hur upprörd personen är, ja det går nästan inte att skriva men man gör det på någon slags artig svenska med mycket undertryckt harm av att vara förorättad och inte respekterad.

Till vänster en medicinsnurra på Apotek, till höger Stephanie Nielsen, Norrköping.
Arbetsmiljöproblem, tystnadskultur och rädsla för repressalier. Så beskrivs situationen på tre svenska apotekskedjor av Unionens klubbar. Många medlemmar tycker det är svårt att påverka arbetsmiljön, säger Stephanie Nielsen, Unionens riksklubbordförande på Kronans apotek. Foto: Gorm Kallestad/Scanpix/Henrik Witt.

Unionens fackombud på tre apotekskedjor har varnat för låg bemanning, stress och svårighet att hinna ta pauser. De har också berättat om personal som inte vågar säga nej till övertid eller till att ta pass i andra butiker. 

Unionens företrädare berättar också att det finns en oro bland apoteksanställda när det gäller att kritisera arbetsmiljön öppet. De upplever en repressaliekultur, oavsett om det stämmer eller ej, säger Lena Svensson, Unionens riksklubbordförande på Apotek Hjärtat. 

Lena Svensson.
Lena Svensson. Foto: Anna-Lena Lundqvist.

– Många vågar inte föra fram sina åsikter eller driva ärenden av rädsla för att till exempel få sämre schema, eller bli ifrågasatta när de ska vabba, säger hon.  

Vågar inte uppge arbetsplats

Stephanie Nielsen, Unionens riksklubbordförande på Kronans apotek, ser liknande problem med tystnad. 

Hon berättar om medlemmar som vänder sig till facket. Men när arbetsmiljöombudet frågar:  Var jobbar du? Vi behöver prata med din chef - då vågar inte medlemmen uppge det. 

– Där stannar det fackliga arbetet av, säger Stephanie Nielsen. 

Vad beror det på att man inte vågar uppge ens var man arbetar?

Stephanie Nielsen. Foto: Henrik Witt.

– Det är väldigt små arbetsgrupper på apotek. Man jobbar nära sin chef och vill inte skapa någon spricka eller att det blir dålig stämning. 

Enligt Stephanie Nielsen är det vanligt att man som anställd förstorar upp risken i att prata om problem i arbetsmiljön. Många tror att de kommer få särbehandling om man kallar in facket. 

– I många fall tror inte jag det är fallet. Men det finns förstås bra och mindre bra chefer, säger hon.

Stephanie Nielsen vill kanske kalla det för tystnadskultur men inte en repressaliekultur för hon har aldrig hört om någon som straffats. Däremot upplever medlemmarna att det är svårt att påverka arbetsmiljön. 

– Många försöker prata med chefen men får inget gehör för chefen sitter i samma situation, de får veta att de måste visa resultat och att enda sättet är att spara på personalkostnader.

Finns tillräcklig kunskap om arbetsrätt bland cheferna?

– Det är väldigt olika. Många regionchefer är superbra, andra skulle jag vilja hålla en utbildning med. Om inte kunskapen om arbetsrätt finns hos dem kan de inte heller stötta apotekscheferna. 

”Uppgifter avfärdas och ifrågasätts”

Per Skoglund.
Per Skoglund. Foto: Privat

Per Skoglund, Unionens riksklubbordförande på statligt ägda Apoteket, upplever att kritik som förs fram inte leder till förändring. 

Arbetsmiljöombud har presenterat en fackgemensam enkät för företagets HR-representanter. Den visade att en tredjedel av medlemmarna i Unionen och Sveriges Farmaceuter inte hinner sitta ner och ta en paus under arbetsdagen. 

– Tyvärr har vi inte sett att vår arbetsgivare tagit till sig av det våra arbetsmiljöombud presenterat utan våra uppgifter avfärdas och ifrågasätts, säger Per Skoglund. 

Finns en tystnadskultur på Apoteket?

– Ja jag anser det. Men det är svårt att bevisa. Många gånger får jag höra att saker inte funkar men medlemmar vågar inte begära att vi driver det i en förhandling. 

Finns en rädsla för repressalier?

– Ja. 

Vad är det man är rädd för?

– Till exempel sämre löneutveckling och schema. 

Vad krävs för att förändra det?

– Vi får höra av ledningen att vi måste peka ut på vilka arbetsplatser uppfattningen finns. Men grundproblemet är ju att man inte vågar. Att peka ut det stället ger snarast motsatt effekt. Jag anser att vi måste jobba med att ändra kulturen och det är inget vi gör i en handvändning.

Arbetsmiljö

Fackets starka kritik mot apoteken: ”Tuffare än någonsin”

Elisabeth Brising Publicerad 17 april 2024, kl 06:01
Fackets starka kritik mot apoteken: ”Tuffare än någonsin”
Till vänster en anställd apotek sorterar mediciner, oskärpa. Till höger olika medicinkartor med piller.
Fackets starka kritik mot apoteken: ”Tuffare än någonsin”

Svårt prata om arbetsmiljön i media

När Kollega vill intervjua anställda på apoteken om de arbetsmiljöproblem som dyker upp i anonyma medlemsenkäter är det svårt att få någon att ställa upp. 

Tidningen Svensk Farmaci skriver också i en intervju med arbetsgivarna för tre apotekskedjor ”När det gäller ledarskap så får vi på Svensk Farmaci ibland signaler från våra läsare som arbetar på öppenvårdsapotek att de inte vill medverka i tidningen med namn för att de är rädda för repressalier från sina chefer, samt att de som har medverkat får negativ feedback från sina chefer kring detta?”. 

Efterlysning: Jobbar du på apotek eller har du gjort det och slutat? Har du upplevt en ohälsosam arbetsmiljö och vill berätta om det i Kollega? Tipsa oss! Om du vill vara anonym – läs det här först