Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Yttrandefrihet på SVT prövas i AD

För två år sedan skrev Unionenmedlemmen Mikael Wadström på Facebook om var han ansåg att ett blivande kontor borde placeras. Om han hade rätt att göra det eller inte är nu en fråga i Arbetsdomstolen, som har att ta ställning till om Wadströms arbetsgivare, SVT, brutit mot kollektivavtalet och hur långt yttrandefriheten sträcker sig.
Johanna Rovira Publicerad
Kollega
Dagens förhandling i Arbetsdomstolen rörde Unionens stämning mot SVT efter att en anställd förflyttats på grund av ett uttalande på Facebook. Kollega

Mikael Wadström hade jobbat som reporter och programledare för Östnytt på Sveriges television i 23 år, när han en dag för två år sedan kallas in till chefen och får veta att han agerat olämpligt. Det olämpliga består i att han på Facebook skrivit att det planerade regionkommunkontoret i Östergötland bör placeras i Norrköping och inte i Linköping.

- Ursprungligen hade jag skaffat Facebook för att följa mina barnbarn men efter ett möte på jobbet, där det med all önskvärd tydlighet framgick att vi skulle engagera oss i sociala medier, försökte jag bli mer aktiv och hade precis fått 211 vänner, berättar Mikael Wadström.

- Som Norrköpingsbo var jag i högsta grad engagerad i kontorets placering, men jag trodde att jag fortsatte diskussionen i en chattråd som bara mina vänner kunde se. Hade jag vetat att tråden var offentlig hade jag kanske varit mindre vass i formuleringarna.

Fast det är inte formuleringarna i sig som utgör problem för Wadströms arbetsgivare, utan det faktum att han engagerat sig offentligt. Wadström fick hjälp att plocka bort inlägget efter första mötet och trodde saken var utagerad fastän han stördes över att arbetsgivaren lagt sig i något han gjort på sin fritid. Men någon vecka senare blir han inkallad igen och får en skriftlig reprimand samt beskedet att han inte får arbeta som programledare förrän efter valet 2014. Inte heller ska han få göra några reportage med politisk bäring.

- De ansåg att jag kompromoterat SVT. Jag vägrade skriva under erinran eftersom jag tyckte det var vansinne efter 23 års prickfri tjänst. Tiden efteråt var trist – och ensam. Många på företaget har anledning att akta sig för den som står i onåd hos cheferna, berättar Mikael Wadström i rätten.

- SVT har tydliga och omfattande regler avseende opartiskhet och Wadström har genom att skriva inlägget agerat i strid mot de riktlinjer som finns. Vi menar att han offentliggjort sin uppfattning i en politisk och kontroversiell fråga, säger SVT:s ombud arbetsrättsjuristen Karolina Sjöberg under första rättegångsdagen.

Huruvida kontorets placering var politisk och kontroversiell, eller möjligtvis en valfråga, blev föremål för en del diskussion i AD. Inget politiskt parti har drivit frågan och Unionen hävdar att frågan knappast är särskilt kontroversiell. Gun Karlsson, Unionens klubbordförande på SVT fick i AD frågan om det blivit någon reaktion efter Mikael Wadströms Facebookinlägg:

- Det var ingen storm överhuvudtaget i den frågan. Det enda stället det stormade på var i chefsleden på SVT och den stormen handlade om Mikaels agerande, inte själva sakfrågan, svarar Gun Karlsson som också förklarar att Wadströms Facebookinlägg enligt henne inte strider mot någon av SVT:s policys och public serviceavtalet.

Unionen hävdar tvärtom att det är SVT:s agerande som strider mot avtalet. Unionens förbundsjurist Lars Åström menar att SVT agerat illojalt genom att ge Wadström en erinran och omplacera honom.

- Mikael Wadström är journalist, han har rätt att delta i offentlig debatt, ja han är nästan skyldig att delta enligt Europakonventionen. På vilket sätt har hans agerande skadat SVT? Arbetsgivaren har inte ens påstått att man fått några påpekanden utifrån.

I många kollektivavtal finns det tydligt inskrivet att det ska finnas en ömsesidig lojalitet mellan arbetstagare och arbetsgivare, dock inte i SVT:s avtal. Unionen menar ändå att SVT-avtalets rader om ömsesidig hänsyn och respekt är synonyma med lojalitetsparagrafen.

SVT hävdar å sin sida att formuleringen bara handlar om respekt medarbetare sinsemellan samt mellan chefer och medarbetare och att skrivningen därmed inte är skadeståndsgrundande.

- Oj då. Då förstår jag inte alls varför det står med i kollektivavtalet, där allt är skadeståndsgrundande och inte i en policy? Sade Bo Hallberg, avtalsexpert på Unionen som kallats in för att förklara hur man diskuterade när avtalet skrevs.

- 2007 kom regeln om ömsesidig lojalitet in i avtalet om än formulerat i andra ord - jag har sett formuleringen om hänsyn och respekt som analog med ömsesidig lojalitet och det var även det som sades i förhandlingarna.

Det omtvistade regionkommunalkontoret är numera inrättat i Linköping och Mikael Wadström har hunnit gå i pension. Men rättegången fortsätter och dom väntas först om åtta veckor då det förhoppningsvis blir klart hur långt yttrandefriheten sträcker sig.

- Jag anser att jag gjort det som varje journalist bör göra, men om man bortser från mig så har den här historien fått till följd att det har blivit skrämmande tyst på redaktionerna, även när man borde uttrycka sin åsikt, säger Mikael Wadström och citerar en kollega: 

- Det är visst högt i tak på SVT – bara man kryper.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Tog upp kollegors sexköp – förlorade jobbet

Jobbresor med droger och sexköp. När Camilla uppmärksammade företagets vd på vad som försiggick på arbetsplatsen blev hon av med jobbet. Nu har saken avgjorts i domstol.
– Jag har fått upprättelse, säger hon.
Ola Rennstam Publicerad 16 december 2025, kl 06:00
Kvinna i Stockholm, anonymt fotograferad, i samband med artikel om uppsägning, arbetsrätt och dom i tingsrätten.
Har man rätt att framföra kritik och lyfta problem som anställd? I en ny dom slår Stockholms tingsrätt fast att Unionenmedlemmen "Camilla" inte agerade illojalt när hon upplyste bolagets vd om kollegors sexköp, droganvändning och en delägares tidigare ekonomiska brottslighet. Foto: Ola Rennstam.

Camilla hade en ansvarsfull position på ett kapitalförvaltningsbolag i centrala Stockholm där hon arbetat med administration i över tio års tid. Men i oktober 2023 blev hon plötsligt uppsagd.

– Arbetsgivaren hävdade att jag hade varit svår att samarbeta med, hade agerat illojalt och brutit mot det interna regelverket, berättar hon.

Unionen kopplades in och kunde konstatera att anklagelserna mot Camilla var antingen påhittade eller uppförstorade. Förbundet tog saken till domstol och krävde att uppsägningen skulle ogiltigförklaras.

Lisa Melin.

– Det är först i samband med uppsägningen som vår medlem informeras om de saker som arbetsgivaren menar hon har gjort sig skyldig till. En arbetsgivare som har synpunkter på en medarbetare måste vara tydlig med vad som brustit och låta personen få en chans att ändra sig, säger Lisa Melin, förbundsjurist på Unionen, som företrätt Camilla.

Slog larm om droger och sexköp – blev uppsagd

Arbetsgivaren hävdar att Camilla agerat illojalt mot bolaget då hon gått runt och smutskastat kollegor genom att peka ut dem som kriminella, vilket i sin tur spridit oro bland personalen. 

Detta tillbakavisas av Unionen, som menar att företaget hittat på svepskäl för att göra sig av med henne.

– Vår bild är att hon har blivit en obekväm person när hon lyft problem och man har därefter försökt hitta grejer på henne, säger Lisa Melin och fortsätter:

– Det hon i själva verket har gjort är att, i samtal med den dåvarande vd:n, tagit upp att ett antal personer på arbetsplatsen använder droger och att det förekommit sexköp i samband med jobbresor utomlands. Hon har också lyft en oro över att en inflytelserik delägare är dömd för ekonomisk brottslighet.

Manliga chefer ska ha betygsatt om kvinnliga kollegor är ”påsättningsbara”

Uppgifterna om att det skulle förekommit sexköp och narkotikabruk tillbakavisades av representanter från bolaget under huvudförhandlingen i Stockholms tingsrätt.

 framkom det även att arbetsmiljön på kapitalförvaltningsbolaget präglats av en grov och sexistisk jargong. Manliga chefer ska bland annat ha betygsatt om kvinnliga kollegor är ”påsättningsbara” och haft öppna diskussioner om hur ”många gram de lagt in i brösten”. 

Camilla medger att hon varit en del av den råa jargongen men förnekar att hon gått över gränsen som vissa av de manliga cheferna. Att hennes sätt skulle lett till samarbetssvårigheter med kollegor och en extern part som företaget påstått stämmer inte heller, enligt Unionen.

Tingsrätten: Uppsägningen saknade sakliga skäl

Nu har Stockholms tingsrätt kommit med sitt avgörande i tvisten. På punkt efter punkt konstaterar domstolen att arbetsgivarens beskyllningar mot Camilla varit för vaga och saknat tillräcklig bevisning. Ingen av de omständigheter som företaget åberopat kan, var för sig, utgöra skäl för uppsägning, skriver tingsrätten i sin dom. 

Uppsägningen ska därför ogiltigförklaras.

– Tingsrätten går helt på vår linje och slår fast att arbetsgivaren inte hade sakliga skäl för uppsägningen. De har inte heller gjorts vad som krävs för att medvetengöra henne på de brister som man påstår har funnits, säger Lisa Melin.

Domstolen ger Unionen rätt – bolaget döms att betala

Tingsrättens dom är också tydlig med att Camilla inte har agerat illojalt eller överträtt sin kritikrätt när hon upplyste bolagets vd om sexköpen, narkotikan och delägarens tidigare ekonomiska brottslighet.

– Det är bra att tingsrätten slår fast att anställda har en kritikrätt och får lyfta problem. Det är också en påminnelse till andra företag om att man inte kan säga upp anställda så här lättvindigt, säger Lisa Melin.

Kapitalförvaltningsbolaget ska nu betala 135 000 kronor i skadestånd till kvinnan för brott mot lagen om anställningsskydd samt stå för Unionens rättegångskostnader på drygt 700 000 kronor. De ska även betala lön för hela perioden som tvisten pågått. 

Det är en upprättelse för mig och alla andra kvinnor som blivit fruktansvärt illa behandlade på företaget.

Att tingsrätten valde att tro på Camillas version har stor betydelse för henne. 

– Domen känns verkligen som en upprättelse, inte bara för mig utan för alla andra kvinnor som blivit fruktansvärt illa behandlade på företaget. Det var skönt att jag fick fram alla saker i tingsrätten som jag ville få sagt och fick göra min röst hörd, säger hon.

De nya reglerna i las, lagen om anställningsskydd, innebär att den som blir uppsagd och hamnar i tvist med sin arbetsgivare inte längre har rätt till lön under tiden som den juridiska processen pågår. Trots att det varit tufft för Camilla att vara utan lön under en lång period ångrar hon inte att hon tog fajten med hjälp av Unionen.

– Jag vill uppmana alla att våga stå upp för sina rättigheter och inte låta sig bli tystad. 

Bolaget: Vet vad vi gjort och inte gjort

Företaget har valt att inte överklaga tingsrättens dom. HR-chefen vill dock inte utveckla varför.

– Jag vet vad vi har gjort och inte gjort. Det här handlar om en medarbetare som vi har sagt upp på grund av grova samarbetssvårigheter men i övrigt vill jag inte kommentera. Tingsrättens utfall har blivit som de har blivit och det får vi ta, säger han till Kollega. 

I domen framkommer uppgifter om att det ska ha förekommit sexköp vid utlandsresor och medarbetare som använt narkotika, hur är er bild av det?

– Jag har inga kommentarer till de påståendena och vill inte lägga mig på den nivån, säger han.

Kollega har även sökt två av företagets före detta vd:ar och delägare som avböjt att kommentera.

Fotnot: Camilla heter egentligen något annat.

Vad är kritikrätt – och vad får du säga om din arbetsgivare?

I privata verksamheter går din lojalitet med arbetsgivaren före din yttrandefrihet.

Du har rätt att kritisera företaget internt och att påtala sådant som du tycker är fel.

Huvudregeln är att du ska framföra kritik till de ansvariga inom företaget eller till facket. 

Du har däremot ingen självklar rätt att gå utanför företaget med klagomål och synpunkter, till exempel till media. Detta är ofta reglerat i lojalitets­klausuler i anställnings­avtalen.
Källa: Vision och Unionen