Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Yttrandefrihet på SVT prövas i AD

För två år sedan skrev Unionenmedlemmen Mikael Wadström på Facebook om var han ansåg att ett blivande kontor borde placeras. Om han hade rätt att göra det eller inte är nu en fråga i Arbetsdomstolen, som har att ta ställning till om Wadströms arbetsgivare, SVT, brutit mot kollektivavtalet och hur långt yttrandefriheten sträcker sig.
Johanna Rovira Publicerad 27 augusti 2015, kl 14:25
Kollega
Dagens förhandling i Arbetsdomstolen rörde Unionens stämning mot SVT efter att en anställd förflyttats på grund av ett uttalande på Facebook. Kollega

Mikael Wadström hade jobbat som reporter och programledare för Östnytt på Sveriges television i 23 år, när han en dag för två år sedan kallas in till chefen och får veta att han agerat olämpligt. Det olämpliga består i att han på Facebook skrivit att det planerade regionkommunkontoret i Östergötland bör placeras i Norrköping och inte i Linköping.

- Ursprungligen hade jag skaffat Facebook för att följa mina barnbarn men efter ett möte på jobbet, där det med all önskvärd tydlighet framgick att vi skulle engagera oss i sociala medier, försökte jag bli mer aktiv och hade precis fått 211 vänner, berättar Mikael Wadström.

- Som Norrköpingsbo var jag i högsta grad engagerad i kontorets placering, men jag trodde att jag fortsatte diskussionen i en chattråd som bara mina vänner kunde se. Hade jag vetat att tråden var offentlig hade jag kanske varit mindre vass i formuleringarna.

Fast det är inte formuleringarna i sig som utgör problem för Wadströms arbetsgivare, utan det faktum att han engagerat sig offentligt. Wadström fick hjälp att plocka bort inlägget efter första mötet och trodde saken var utagerad fastän han stördes över att arbetsgivaren lagt sig i något han gjort på sin fritid. Men någon vecka senare blir han inkallad igen och får en skriftlig reprimand samt beskedet att han inte får arbeta som programledare förrän efter valet 2014. Inte heller ska han få göra några reportage med politisk bäring.

- De ansåg att jag kompromoterat SVT. Jag vägrade skriva under erinran eftersom jag tyckte det var vansinne efter 23 års prickfri tjänst. Tiden efteråt var trist – och ensam. Många på företaget har anledning att akta sig för den som står i onåd hos cheferna, berättar Mikael Wadström i rätten.

- SVT har tydliga och omfattande regler avseende opartiskhet och Wadström har genom att skriva inlägget agerat i strid mot de riktlinjer som finns. Vi menar att han offentliggjort sin uppfattning i en politisk och kontroversiell fråga, säger SVT:s ombud arbetsrättsjuristen Karolina Sjöberg under första rättegångsdagen.

Huruvida kontorets placering var politisk och kontroversiell, eller möjligtvis en valfråga, blev föremål för en del diskussion i AD. Inget politiskt parti har drivit frågan och Unionen hävdar att frågan knappast är särskilt kontroversiell. Gun Karlsson, Unionens klubbordförande på SVT fick i AD frågan om det blivit någon reaktion efter Mikael Wadströms Facebookinlägg:

- Det var ingen storm överhuvudtaget i den frågan. Det enda stället det stormade på var i chefsleden på SVT och den stormen handlade om Mikaels agerande, inte själva sakfrågan, svarar Gun Karlsson som också förklarar att Wadströms Facebookinlägg enligt henne inte strider mot någon av SVT:s policys och public serviceavtalet.

Unionen hävdar tvärtom att det är SVT:s agerande som strider mot avtalet. Unionens förbundsjurist Lars Åström menar att SVT agerat illojalt genom att ge Wadström en erinran och omplacera honom.

- Mikael Wadström är journalist, han har rätt att delta i offentlig debatt, ja han är nästan skyldig att delta enligt Europakonventionen. På vilket sätt har hans agerande skadat SVT? Arbetsgivaren har inte ens påstått att man fått några påpekanden utifrån.

I många kollektivavtal finns det tydligt inskrivet att det ska finnas en ömsesidig lojalitet mellan arbetstagare och arbetsgivare, dock inte i SVT:s avtal. Unionen menar ändå att SVT-avtalets rader om ömsesidig hänsyn och respekt är synonyma med lojalitetsparagrafen.

SVT hävdar å sin sida att formuleringen bara handlar om respekt medarbetare sinsemellan samt mellan chefer och medarbetare och att skrivningen därmed inte är skadeståndsgrundande.

- Oj då. Då förstår jag inte alls varför det står med i kollektivavtalet, där allt är skadeståndsgrundande och inte i en policy? Sade Bo Hallberg, avtalsexpert på Unionen som kallats in för att förklara hur man diskuterade när avtalet skrevs.

- 2007 kom regeln om ömsesidig lojalitet in i avtalet om än formulerat i andra ord - jag har sett formuleringen om hänsyn och respekt som analog med ömsesidig lojalitet och det var även det som sades i förhandlingarna.

Det omtvistade regionkommunalkontoret är numera inrättat i Linköping och Mikael Wadström har hunnit gå i pension. Men rättegången fortsätter och dom väntas först om åtta veckor då det förhoppningsvis blir klart hur långt yttrandefriheten sträcker sig.

- Jag anser att jag gjort det som varje journalist bör göra, men om man bortser från mig så har den här historien fått till följd att det har blivit skrämmande tyst på redaktionerna, även när man borde uttrycka sin åsikt, säger Mikael Wadström och citerar en kollega: 

- Det är visst högt i tak på SVT – bara man kryper.

Arbetsrätt

Shoppade med företagets kort – fick sparken

Privata inköp med företagskortet och distansarbete från utlandet. Det ledde till att en hög chef på ett företag i energibranschen avskedades. Men enligt Unionen har mannen inte misskött sitt arbete och väljer nu att stämma arbetsgivaren.
Ola Rennstam Publicerad 18 mars 2024, kl 06:00
Till vänster kraftledningar utomhus, till höger en man med ett kreditkort i handen.
Chefen köpte säkerhetsutrustning på företagskortet och lade delar av arbetet utomlands. Det ledde till att han avskedades. Helt felaktigt, menar Unionen och pekar på brister i arbetsgivarens agerande. Foto: Colourbox.

Mannen var anställd som hög chef för ett bolag inom produktion och handel av el. 
Den 23 oktober förra året – samma dag han kom tillbaka till arbetet efter en fyra veckor lång semester – möttes han av beskedet att han blivit avskedad. Orsaken var att chefen, enligt arbetsgivaren, vid sex tillfällen använt företagskortet för privata inköp samt att han inte varit tillräckligt närvarande vid kontoret i Stockholm.

Mannen är utländsk medborgare och arbetade från sitt hemland en vecka varje månad. Ett år och fyra månader före avskedet tilldelades han en varning på grund av bristande närvaro i Stockholm. Vid tidpunkten hade hans pappa diagnosticerats med cancer och genomgick en prövande behandling i hemlandet.

Efter ett samtal med bolagets grundare kom man överens om att vår medlem kunde fortsätta att arbeta från utlandet på samma sätt som tidigare. Efter det samtalet tog arbetsgivaren aldrig upp ämnet igen och mannen tog för givet att allt var i sin ordning, säger Annika Melin Koeppel, förbundsjurist på Unionen som företräder mannen.

”Skyldighet att påtala brister”

Unionen anser att avskedandet saknar grund och har nu stämt bolaget i Stockholms tingsrätt. Enligt förbundet har mannens arbete från utlandet inte påverkat verksamheten i Sverige. Avstämningar och möten med teamet i Sverige skedde alltid digitalt och om mannens närvaro efterfrågades var han på plats.

Det är anmärkningsvärt att arbetsgivaren har låtit det gå så lång tid innan man agerat. Om de nu menar att vår medlem har gjort fel så har man en skyldighet att medvetandegöra och påtala detta. Man kan inte sitta still i båten i 1,5 år och plötsligt ta upp omständigheter man känt till så pass länge i en avskedshandling, säger Annika Melin Koeppel.

En arbetsgivare kan inte grunda ett avsked enbart på saker som denne känt till mer än två månader. Enligt Unionen gjordes fem av de sex inköpen med företagskortet längre tillbaka i tiden. Eftersom bolaget bör haft kännedom om inköpen genom sina månadsgranskningar kan köpen inte ligga till grund för avskedet. Annika Melin Koeppel påpekar att det sjätte inköpet gällde säkerhetsutrustning som bolaget uppmanat personalen att införskaffa och ha i sina bilar. Utrustningen lämnades tillbaka i samband med att anställningen upphörde.

− Arbetsgivaren påstår att det är cykelutrustning, men jag har väldigt svårt att förstå hur de kan få ett vattentätt skydd till mobilen och en resehandduk till cykelutrustning, säger hon.

Unionen begär högt skadestånd

Mannen hade en hög inkomst och var dessutom berättigad till bonus, som under 2021 och 2022 uppgick till sammanlagt 197 000 euro. Därför väljer Unionen att yrka på skadestånd till medlemmen som är betydligt högre än det normala. Förbundet kräver drygt 265 000 kronor i skadestånd per månad i utebliven lön och bonus från och med avskedet i höstas. Utöver det begär man 120 000 kronor i allmänt skadestånd.

Företaget är dotterbolag till en internationell koncern och mannens chef var baserad i ett annat europeiskt land. Men att han eventuellt saknade kunskap om svensk lagstiftning är ingen hållbar förklaring till agerandet, menar Unionens jurist.

Bedriver man verksamhet i Sverige har man en skyldighet att sätta sig in i de regler som gäller här. Man kan inte komma undan genom att säga vi kände inte tills svensk lag, säger Annika Melin Koeppel.