Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

10 knep för att rekrytera toppkandidaten

Rätt person på rätt plats är ofta lättare sagt än gjort. Och en felrekrytering kan bli dyrbar. Men bara genom att tänka i lite nya banor går det faktiskt att hitta den perfekta medarbetaren.
Publicerad
Arbetssökande står på en prispall.
Varför nöja dig med tvåan eller trean när du – med lite nytänk – kan få ettan? Illustration: Annika Huett

När en ny person ska rekryteras är det lätt att fastna i gamla hjulspår. Tidsbrist kan göra att du kanske kopierar en gammal platsannons eller ringer runt till några kontakter för att snabbt få fram ett lämpligt namn.

Men om du vill hitta den bästa kandidaten är det varken genvägar eller standardförfarande som gäller. Det är en process i flera steg där det inte räcker med en anställningsintervju eller ett rekryteringstest.

En träffsäker och icke-diskriminerande rekrytering är som ett pussel, bestående av många olika bitar som ska fogas samman.

För att lyckas krävs tid och visst nytänkande, som exempelvis att behandla den sökande som en kund och ta referenserna med en nypa salt. Det är också viktigt att även involvera flera beslutsfattare i organisationen för att vaska fram vad ni verkligen söker och behöver. Annars är risken stor för en förödande felrekrytering. En sådan kan bli mycket kostsam. Enligt företaget Wise Professionals kan det kosta 680 000–730 000 kronor – handlar det om en misslyckad chefsrekrytering ännu mer.

10 tips från proffsen

Rekryteringsspecialisterna Emma Nisses, Josefin Malmer och Ann-Christine Stafwerfeldt på Wise Professionals tipsar om hur du ökar chanserna att göra en rekrytering där båda parter blir nöjda.

1. Sätt upp en tidsplan

Många rekryteringar segar ut i det oändliga. Det innebär ofta att en del jobbsökande hoppar av under tiden. En rekrytering bör ta max sex veckor.

2. Få koll på kompetensen – gör en kravprofil

Att kartlägga vilka kompetenser som behövs nu och i framtiden är A och O för att en rekrytering ska lyckas. Därför är det viktigt att lägga krut på att göra en ordentlig så kallad kravprofil. Samla styrkorna i arbetsgruppen och diskutera vilka kompetenser ni är ute efter hos den nya medarbetaren. Hur ser teamet ut i dag? Vilka behov finns? Den ni söker kanske ska ha andra kunskaper än den person som slutat? Kan det vara läge med en rotation i arbetsgruppen?

Lyft blicken och skåda in i framtiden – vad kommer att behövas om ett år, och om två och ännu längre fram?

3. Skippa flosklerna

Många bollar i luften, flexibel, dynamisk, gillar utmaningar, förändringsbenägen, tänka utanför boxen … Det finns många floskler i platsannonserna. Rensa bort dem! Risken är annars att du framstår som otydlig och ointressant, vilket kan göra att du missar intressanta arbetssökande. Ge i stället konkreta exempel på vad rollen kräver. Ställ urvalsfrågor som: Kan du java-programmering? Talar du mandarin?

4. Lita inte blint på magkänslan

Det är inte alltid bra att följa magkänslan. På bara några sekunder har du skapat dig en bild av en annan människa. Den kan vara färgad av dina tidigare erfarenheter och känslor som inte har med personen du träffar att göra. Risken är då att magkänslan ligger i vägen för en rationell och rättvis bedömning av en annan människas kompetens. I värsta fall missar du guldkornen. Karisma, klädsel och att vara verbal är andra saker att ha koll på som kan påverka ditt omdöme. Försök att se bortom ytan och tänk efter i stället för att låta känslorna leda dig. Tänk på att samma saker gäller även om du googlar.

5. Behandla den sökande som en kund

Det är inte bara du och din organisation eller ditt företag som väljer och vrakar. Den som söker jobb ska också välja er. Om personen som söker jobb blir negativt bemött, exempelvis genom en dålig intervju, sen återkoppling eller ett slentrianmässigt ”tack för visat intresse”, kan hela företaget eller organisationen upplevas som oproffsig.

6. Hej då cv

Det traditionella pappers-cv:ts tid är snart förbi. Många unga personer tappar intresset för att söka ett jobb om det kräver mer än två klick på mobilen. Och just nu är det högkonjunktur och den sökandes marknad. Ställer du krav på traditionella cv:n kan det göra att du missar kompetenta individer. Det säger heller egentligen inte så mycket att rabbla tidigare anställningar och kurser.

7. Se förbi detaljerna

Häng inte upp dig på ett stavfel eller särskrivningar om det inte har direkt betydelse för tjänsten. Det är kanske inte heller relevant om de fem sista poängen i en lång utbildning fattas.

8. Ta referenser med en stor nypa salt

Referenser är alltid ett lurigt kapitel. Det kan hända att den sökande anger branschkollegor som den även är god vän med, och de är ju förstås inte objektiva i sina omdömen. Be om referenser i närtid och från olika kategorier, exempelvis en chef, en kund och en kollega.

Tänk också på att ställa öppna frågor. Använd dig inte av graderingar: ”Hur stresstålig är X på en skala 1–5?” De flesta får nämligen aldrig lägre än en 3:a. Det är mer informativt att fråga vad X gjort i en situation när det varit stressigt. Vad gjorde han eller hon rent konkret som var bra?

Om du har hört något negativt på omvägar, lufta det i så fall med den sökande. Det finns alltid två sidor av saken.

9. Vässa intervjutekniken

Börja med en rent sonderande telefonintervju. Stäm av att kraven stämmer i stora drag. Det är ju bra att veta om det är mödan värt att gå vidare och inte ödsla bort tiden både för dig och för den sökande. Ibland kan det också vara befogat att redan nu fråga om lönekrav så att det inte finns avgrundsdjupa skillnader.

När ni sedan träffas för en anställningsintervju finns det en tumregel: Håll dig till fakta! Vad den sökande gör på fritiden eller hur privatlivet ser ut är inte relevant. Det kan ligga i vägen för en rättvis och objektiv bedömning. Utgå i stället från hur den sökande löst olika situationer på jobbet. Var konkret.

10. Tester eller inte – det är den stora frågan

Tester kan vara ett mycket bra sätt att göra en rättvis och gedigen rekrytering. Samtidigt kan det vara både knepigt och dyrbart att testa. Det gäller verkligen att välja rätt, att kunna tolka och framför allt att hitta ett test som passar den verksamhet som företaget bedriver. Alla har olika styrkor och svagheter. Och de går ofta inte att utläsa av ett traditionellt cv. Det finns bättre metoder.

Gertrud Dahlberg

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Han får 30 000 ansökningar om året

Baruth Morales ska anställa – och lära upp – 5 500 ungdomar till Sveriges största nöjesparker: Gröna Lund, Kolmården, Furuviksparken och Skara Sommarland.
Lina Björk Publicerad 24 april 2026, kl 11:02
Baruth Morales som är chef för Parks and Resorts akademi, började själv köra karuseller på Gröna Lund som ung. Nu ska han lära upp nya förmågor. Foto: Carolina Byrmo

Baruth Morales ansvarar för rekrytering och utbildning av cirka 5 500 ungdomar till Parks and Resorts nöjesparker varje år. Koncernen driver Gröna Lund, Kolmården, Furuviksparken och Skara Sommarland och får omkring 30 000 ansökningar om sommarjobb årligen.

Närmare 30 000 ungdomar söker sommarjobb hos er varje år. Hur hanterar ni det?

– Vi läser inga cv:n för att ha en så fördomsfri rekrytering som möjligt, första urvalet sker genom ett webbaserat servicetest där man får svara på ett 20-tal frågor om gästmöten och situationer som kan uppstå. Går man vidare har vi en gruppaudition med intervjuer, för att få en helhetsbild.

Vilka utmaningar finns med att anställa ungdomar utan erfarenhet?

– Den stora utmaningen är att det är mycket att lära under en kort, intensiv period. Många vi anställer har ingen tidigare jobberfarenhet, så vi lägger stor vikt vid att få en så bra introduktion som möjligt för att de ska känna sig trygga.

Hur går introduktionen till?

– Man får börja med e-kurser, där vi går igenom vad som gäller på våra anläggningar. Sedan har vi en fysisk serviceutbildning som handlar om gästen i fokus och efter det praktiska utbildningar med din närmaste chef.

– Några dagar före premiären har vi ett genrep där de får bjuda in familj och vänner för att träna. Cirka 60 procent av ungdomarna vill komma tillbaka året efter, det visar att de trivs.

Är vissa jobb mer eftertraktade än andra?

– Ja, jobben vid våra attraktioner, spelenheter och lotterihjul och vissa tjänster på djursidan är mest eftertraktade. Jag själv började köra attraktioner på Gröna Lund när jag var 20 år, blev sedan teamledare innan jag pluggade vidare inom HR och var hos andra arbetsgivare i 10 år. År 2019 kom jag ”hem” till HR-avdelningen på Parks and Resorts.

Vad är roligast med ditt jobb?

– Att jag får arbeta med så många delar inom HR-området: attrahera, behålla och utveckla människor, vilket gör att jag får variation i min vardag. Jag känner stolthet i hur vi bidrar till människors utveckling, hur vi är en plantskola för många av våra medarbetare när de väl ska ta klivet vidare ut i arbetslivet. Många arbetsgivare ser det som en kvalitetsstämpel att personer varit hos oss tidigare, för de vet vilken erfarenhet de kommer med och vilken utbildning de genomgått.

Hur jobbar ni med mångfalden?

– Vi ska vara en park för alla och det ska återspeglas i vår personal. Vi utbildar chefer i fördomsfritt ledarskap, har initiativ som syftar till att rekrytera personer med funktionsnedsättningar och andra initiativ som riktar sig till utsatta områden. Sedan gör vi årliga mätningar för att se hur vi representerar olika grupper. Mångfald för oss är en affärsfråga.

Baruth Morales

GÖR: Chef för Parks and Resorts akademi.

ÅLDER: 45.

BOR: Farsta utanför Stockholm.

BAKGRUND/Karriär: Började köra karuseller på Gröna Lund i 20-års åldern, gick vidare inom HR-området, varit i konsultbranschen samt Ica-gruppen och nu landat ”hemma” på Parks and Resorts.