Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

100 000 kommer saknas på arbetsmarknaden

100 000 personer med rätt kompetens. Så många personer kommer att saknas om fem år om inget förändras, enligt en prognos från Arbetsförmedlingen. Inom Unionens område är bristen störst inom data och IT.
Ola Rennstam Publicerad 7 februari 2019, kl 11:32
Pressmaster/Colourbox
Jobbar du inom data och IT kommer du ha fortsatt goda möjligheter att få jobb. Pressmaster/Colourbox

Arbetsförmedlingens nya prognos visar en fortsatt brist på personal och goda möjligheter till jobb inom många yrken de kommande fem åren. De ljusa framtidsutsikterna gäller främst yrken som kräver en högre utbildning.

– Den som har en eftergymnasial utbildning kommer att ha mycket goda jobbmöjligheter. Tjänstemän med en bred utbildning kommer att ha möjlighet att ta många typer av jobb men det kan också vara stor konkurrens om de jobben. Det viktiga är att man kan fortsätta att kompetensutveckla sig, säger Annelie Almérus, analytiker vid Arbetsförmedlingen.

De största underskotten av personal med rätt utbildning och erfarenhet kommer uppstå inom hälso- och sjukvården. Där beräknas bristen inom fem år bli runt 34 000 personer enligt Arbetsförmedlingens rapport, som presenterades under torsdagen. Inom pedagogiskt arbete väntas ytterligare 23 000 personer behövas med önskad kompetens.

Om inget görs för att motverka den bristande kompetensförsörjningen kommer det få stora konsekvenser med risk för sänkt kvalité i framför allt den offentliga servicen, säger Annelie Almérus.

Inom Unionens område kommer bristen främst märkas inom IT och data där 9 000 personer behövs, enligt Annelie Almérus.

– Bristen är jättestor. Att de inte är fler än 9 000 beror på att området inte är så stort, så procentuellt är det enormt i den yrkeskategorin och allra störst är den gällande mjukvaru- och systemutvecklarna, säger hon.

Bristen på utbildad personal får konsekvensen att arbetsgivarna kommer att sänka kraven på erfarenhet och utbildning, tror Arbetsförmedlingen. Detta kommer i sin tur leda till bättre jobbmöjligheter för fler, framför allt för nyexaminerade.

– Kanske har arbetsgivarna ställt alldeles för höga krav, det kan vara av godo att man nu sänker kraven.

Arbetsförmedlingen betonar vikten av att göra bristyrkena mer attraktiva.

– Arbetsgivarna måste bidra så fler söker sig till de här yrkena och utbildningsväsendet bör dimensionera sig efter arbetsmarknadens behov. Och som individ har man ansvar för sitt livslånga lärande och hålla sig á jour med vad som behövs, säger Annelie Almérus.

Totalt omfattar Arbetsförmedlingens prognos 200 yrken.

Hetaste yrkena

Minst konkurrens om jobben om fem år:

Civilingenjörer och tekniker
Mjukvaru- och systemutvecklare
Systemanalytiker och IT-tekniker
Barnmorskor
Förskollärare
Sjuksköterskor
Socialsekreterarare
Lärare
Psykologer

Störst konkurrens om jobben om fem år:

Informatörer och kommunikatörer
Journalister
Fastighetsmäklare
Fotografer
Finansanalytiker
Banktjänstemän
Musiker

Arbetsmarknad

Hennes jobb – skapa ditt fredagsmys

Hon är hemkunskapsläraren som blev mamma till sourcream & onion och många andra chipssmaker. Möt Inger Gustafsson, som trots 30 år som produktutvecklare inte tröttnat på snacks.
Ola Rennstam Publicerad 12 april 2024, kl 06:01
produktutvecklaren Inger Gustafsson på Estrella arbetar med att ta fram nya smaker.
I labbet tar produktutvecklaren Inger Gustafsson fram de chipssmaker som ska lanseras första kvartalet 2025. Under arbetet väger hon upp en exakt mängd kryddor och blandar i en påse med osaltade chips – och smakar sig fram.  Foto: Nicke Messo

Hur hamnade du på Estrella?

 – Jag är utbildad hemkunskapslärare och har alltid haft ett stort intresse för matlagning och smak. Det kan vara svårt att tänka sig nu, men 1987 var det ont om lärarjobb och jag sökte säkert 50 tjänster innan jag såg en annons där Estrella sökte en produktutvecklare. Jag har kvar samma tjänst, men uppgifterna har ändrat sig mycket sedan dess.

Vad är det bästa med ditt jobb?

– Att jag får vara kreativ och innovativ. Jag känner verkligen att man litar på min kunskap. Vi är tre produktutvecklare i Göteborg och tre på vårt bolag i Norge, det är verkligen ett samarbete.

Hur får ni fram en ny smak?

– Vi börjar med att ta fram ett antal olika smakinriktningar för den produkt som ska lanseras ett år senare. Vi inspireras av allt från trender i krogvärlden till önskemål från våra kunder. I samarbete med våra leverantörer tar vi sedan fram kryddblandningar som vi testar, justerar och diskuterar oss fram till några smaker som vi är nöjda med. Det blir mycket smakande! Till slut får en panel med konsumenter tycka till.

Vilken är den största utmaningen?

– Att skapa balans. Du vill få till en bra start som gör smaken spännande, den ska vara saftig och ha en fyllighet och på slutet ge en ”lagom” eftersmak som inte dör av för snabbt. Man ska inte bli mätt på smaken efter tre chips.

Vilken smak är du mest stolt över?

– Jag var med och tog fram sourcream & onion på 80-talet som spred sig över hela Europa. Våra säljare hade hittat en variant i USA, men den var ganska smörig. Vi sökte något som kunde passa här och när jag lade till mer gräddfil gifte sig syran och löken. Det blev en omedelbar succé, vi nådde personer som aldrig brukade äta chips.

Har du gjort några mindre lyckade produkter?

– Smak är subjektivt och det är inte alltid mina favoriter som lanseras. Ibland har vi satsat på ”snackisar” som smak av varma mackor och äpplepaj. Ärligt talat tyckte jag chipsen med hamburgarsmak var ”så där”.

Äter du mycket chips på fritiden?

– Det kan bli lite mycket av det på jobbet så jag äter mer jordnötsringar och nötter hemma. Men det är en viktig del i jobbet att exempelvis testa konkurrenternas sortiment.

Hur ser du på hälsoaspekten med snacks?

– Man ska äta allt med måtta, men jag tycker att chips har oförtjänt dåligt rykte. De innehåller vitaminer, vegetabiliska fetter, fibrer och proteiner.

5 saker du inte visste om chipstilverkning

  1. Under 2023 konsumerade svenska folket 266 911 120 påsar snacks. Den genomsnittliga svensken äter cirka 5,8 kilo per år, nionde högst i Europa.
     
  2. Vid Estrellas fabrik i Angered utanför Göteborg tillverkas årligen strax under 24 000 ton snacks. Här finns också huvudkontor och produktutveckling.
     
  3. Det går åt nära fyra kilo potatis till ett kilo chips. Rå potatis innehåller en stor del vatten som ångas bort under tillverkningsprocessen.
     
  4. Estrellas grundare Folke Andersson har en arena uppkallad efter sig i Ecuador: Estadio Folke Anderson, som rymmer 14 000 människor.
     
  5. 22 minuter. Så lång tid tar det för potatisen att förvandlas till ett färdigt chips i fabriken. Knölen sorteras, tvättas och skivas innan den friteras i 175 gradig olja. Därefter åker chipsen genom en stor trumma som fördelar kryddblandningen jämnt.
Estrellas fabrik i Angered.
Efter att chipsen friterats i 175 gradig olja åker de genom en stor trumma som fördelar kryddblandningen jämnt. Foto: Nicke Messo

ESTRELLA

  • 267 anställda, från 20 olika länder. De flesta arbetar vid anläggningen i Angered utanför Göteborg.
  • Bolaget grundades 1946 av Folke Andersson. De första åren importerades bananer från Sydamerika. Produktion av chips och popcorn inleddes 1957.
  • Unionenklubben på Estrella har 77 medlemmar.