Hoppa till huvudinnehåll
Unionen

22 miljoner till Unionens medlemmar

Tvister om företagshemligheter och illojalitet har ökat de senaste åren. Samtidigt minskar antalet övriga juridiska ärenden. Det visar statistik från Unionen, som lyckades få ut över 22 miljoner till medlemmarna under 2018.
Ola Rennstam Publicerad 25 februari 2019, kl 11:53
Fredrik Sandberg/TT
Under 2018 lyckades Unionen få 22,3 miljoner kronor i ersättning till medlemmar. Fredrik Sandberg/TT

Förra året lämnade Unionen in 96 stämningsansökningar till domstol, varav 26 till Arbetsdomstolen. Det är 64 stämningar färre än under 2017 och minskningen tros bland annat ha sin förklaring i att det råder goda tider på arbetsmarknaden.

– Det har generellt kommit in färre tvisteärenden och en orsak kan vara att fler av dem har löst sig regionalt. När det är goda tider och om företagen har svårt att rekrytera personal finns bättre förutsättningar för att lösa tvister. En annan delförklaring är att fler ärenden har löst sig i ett tidigare stadie innan domstol, för vi har inte sagt nej till rättshjälp i högre utsträckning än tidigare, säger Malin Wulkan, biträdande chefsjurist på Unionen.

De vanligaste tvisterna rör utebliven ersättning för lön och semester. Men det är annan typ av tvister som ökar även om de till antal fortfarande inte är så många totalt, enligt Malin Wulkan.

– Det som sticker ut bland ärendena är att tvister om företagshemligheter och illojalitet har blivit vanligare de senaste två åren. Förra sommaren ändrades Företagshemlighetslagen och vi tror att det kommer innebära att vi får se ännu fler sådana ärende framöver, säger hon.

Sammanlagt lyckades Unionen få 22,3 miljoner kronor i ersättningar till medlemmar, en ökning med över fyra miljoner jämfört med 2017. Det handlar om ersättningar från olika tvister som avgjorts i domstol eller vid förlikningar samt lönegaranti från konkurser.

Antalet besvärsärenden som blev prövade, alltså fall då medlemmar varit missnöjda med Unionen och krävt skadestånd, minskade från 43 till 30 ärenden i fjol.

– Förra året införde vi en ny rutin där vi i ett första steg försöker hantera ärenden där medlemmar är missnöjda med förbundets hantering så nära medlemmen som möjligt. Om medlemmen exempelvis är missnöjd med en klubb eller en lokal ombudsmans handläggning börjar vi med att ha en dialog med medlemmen och att utreda vad som hänt på lokal nivå, säger Malin Wulkan.

Statistik 2018 (2017)

Stämningsansökningar: 96 (160), 26 i AD (17)
Försäkringsärenden: 153 (188)
Domar: 40 (53), 7 (5) i AD
Konkursansökningar: 81 (111)
Utverkad ersättning till medlem: 22 329 240 kr (18 271 551 kr)

Unionen

Förhandlingar med Klarna har brutit samman

Förhandlingarna om kollektivavtal på Klarna har brutit samman.
– Det krävs två för att ha något att förhandla om, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef.
David Österberg, Ola Rennstam Publicerad 23 oktober 2023, kl 12:41
Till vänster, Klarnas huvudkontor. Till höger Martin Wästfelt, Unionen.
Unionen frånträder förhandlingarna med Klarna, det stod klart under måndagen. Foto: Simon Rehnström/TT/Claudio Bresciani/TT.

Efter åtta månaders förhandling står det klart: Unionen och Klarna står för långt ifrån varandra i frågan om kollektivavtal. Under måndagen valde förbundet att avsluta förhandlingarna.

–  Vi har kommit till ett läge där det inte finns några frågor kvar att diskutera och har landat i att vi var tvungna att frånträda förhandlingarna. Vårt krav på kollektivavtal kvarstår, men det finns inget mer att prata om. Det krävs två för att ha något att förhandla om, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef.

Den stora stötestenen har, enligt Unionen, varit frågan om medarbetarnas inflytande på arbetsplatsen.

– Klarnas besked är att de, av för oss obegripliga skäl, inte vill teckna avtal. De tycker att ett kollektivavtal försvårar medarbetarinflytande, vår ingång är precis tvärtom.

Hur skulle du vilja sammanfatta förhandlingarna?

– Det har inte varit tvärstopp, vi har haft genomgångar av substans gällande till exempel pensionsfrågorna, men det har funnits en vilja att förhala processen från Klarnas sida.

Vad händer nu? Kommer ni ta till konfliktvapnet?

– Det är vår yttersta åtgärd och ett viktigt medel. Men exakt vad som blir vårt nästa steg svarar vi inte på nu. Det är inget mål för oss att gå i konflikt utan ett nödvändigt medel – om så krävs.

Unionen har försökt få Klarna att teckna kollektivavtal flera gånger de senaste åren, men utan resultat. Frågan fick nytt liv sommaren 2022 när Klarna meddelade att tio procent av personalstyrkan skulle sägas upp. Enligt Unionenklubben hade företaget fattat beslutet utan att informera eller förhandla med dem.

Stämdes för brott mot mbl

Unionen stämde sedan Klarna på 1,3 miljoner kronor för brott mot mbl, medbestämmandelagen. Förhandlingarna i Arbetsdomstolen, AD, inleds i början av november.

– AD-processen handlar om medlemsinflytande när det är som allra viktigast, nämligen när ett företag ska göra neddragningar och säga upp folk. Frågan är viktig att pröva och vår uppfattning är att Klarna gick över gränsen, säger Martin Wästfelt.

Klarna har även fått kritik från Arbetsmiljöverket. Företaget lät flera av sina medarbetare arbeta natt trots avsaknaden av ett kollektivavtal som reglerade arbetstiden.

– Det är inte tillåtet att arbeta natt i Sverige utan att ha kollektivavtal som medger undantag, eller en dispens från Arbetsmiljöverket, sa Jenny Bengtsson, inspektör på Arbetsmiljöverket, i september förra året.

Klarnas vd twittrade om kollektivavtal

Bankens vd, Sebastian Siemiatkowski, skrev om kollektivavtal på X, tidigare Twitter, förra helgen:

”Spenderat helgen med att läsa det första utkastet till kollektivavtal som facken skickade för 1 vecka sedan. Det och Star Wars med barnen. Spännande att faktiskt se ett riktigt i detaljerna. Läste ju om Saltsjöbadsavtalen i skolan och sen på Handels. Men aldrig fått chansen att läsa det i detaljerna på det här sättet. Intressant och mycket att fundera på kring det och hur det är tänkt att funka.”

När Kollega ber Klarna om en kommentar till de avbrutna förhandlingarna får vi ett mejl på engelska som vd:n skickade till alla anställda i fredags. Enligt det är Sebastian Siemiatkowski besviken på att fackförbunden avslutade förhandlingarna. Han medger att förhandlingarna gått långsamt, men förstår inte varför facken inte ville fortsätta:

"Med mina goda avsikter och tro på svensk pragmatism och samarbetsanda kan jag inte förstå varför de inte skulle vilja ta denna möjlighet att utforska en bra väg framåt!", skriver han.

Enligt vd:n är flera anställda skeptiska till kollektivavtal och vill hellre företräda sig själva. 

Sebastian Siemiatkowski skriver också att villkoren på Klarna är mycket bättre än villkoren i det föreslagna kollektivavtalet. Dessutom är han tveksam till om kollektivavtal passar Klarna eftersom banken är internationell med en unik affärsmodell och arbetsplatskultur.

Han avslutar dock med att skriva att han inte utesluter ett kollektivavtal på Klarna, men att han vill analysera frågorna kring ett avtal ytterligare. 

Det här innebär kollektivavtal

Ett kollektivavtal är ett skriftligt avtal mellan en arbetsgivare eller arbetsgivarorganisation och ett fackförbund. Avtalet reglerar villkoren för lön, semester och arbetstid. Det innefattar också försäkringar för exempelvis sjukdom och avtal om tjänstepension.

Kollektivavtalet gäller alla på arbetsplatsen, oavsett om man är med i ett fackförbund eller inte. Villkoren i kollektivavtalet är miniminivåer.