Hoppa till huvudinnehåll
Söka jobb

3 mycket otippade framtidsjobb

Trött på att söka jobb? Ser alla annonser likadana ut? Drömmer du om att göra något helt, jag menar helt annorlunda? Vad sägs om att bli trädflyttare, marijuanaspecialiserad datajournalist eller proffsskitare?
Gabriella Westberg Publicerad 18 maj 2016, kl 17:22
Silvia Izquierdo/AP/TT
En aktivist på en marsch i Rio de Janeiro demonstrerar för legalisering av marijuana. Kanske var det han som knep The Denver Post's utlysta tjänst som datajournalist för den nya marijuana-nyhetssajten? Silvia Izquierdo/AP/TT

Ibland kommer känslan över en att man kanske borde göra något annat. Något helt annat. Själv har jag länge drömt om att bli arborist, men eftersom jag är något av en trädkramare vill jag helst inte ta uppdrag som innebär att fälla friska, vackra träd på grund för att någon till exempel ska få en friare utsikt. Jag vill vårda träd, inte hugga. Och se, det finns ett jobb för sådana som mig!

1. Trädflyttare

I Dalarna kunde man för ett par år sedan se den näst största maskinen för trädflyttning i hela Europa, ett ombyggt östtyskt fordon för medeldistansrobotar. Läs gärna den meningen en gång till. Kan man tänka sig en bättre fredsskipning? Flytta träd istället för att fälla bomber.

Den som sköter maskinen är i alla fall Günter Homan som under sin 40-åriga karriär som trädflyttare omplacerat omkring 80 000 träd i Europa och Nordafrika. För ett par år sedan var han i Dalarna för att flytta 21 lindar inför en vägomläggning vid Norra Backa, skriver dt.se

För att träd ska gå att flytta får de inte vara för stora, max 100 cm i stamomfång, och i god kondition. Rotklumpen måste få plats i skopan och inte vara större än fem kubikmeter. Kostnaden för en flytt, inklusive efterarbete, ligger på cirka 15 000-20 000 kronor per träd, vilket faktiskt är betydligt mindre än vad ett ”nytt” träd kostar på en plantskola, enligt dt.se.

Att det finns träd även i expansiva storstadsmiljöer är viktigt för människors mentala välbefinnande men också för att rena luften från avgaser. Träd kan också hjälpa oss att begränsa växthuseffekten. Och det gör stora, ”vuxna” träd mycket bättre än mindre, nyplanterade.

Trädflytteri är alltså en bransch med framtiden för sig. Men än är utbudet på skickliga trädflyttare lågt, vilket gör efterfrågan hög.

Sugen att se hur det kan se ut när man flyttar ett träd? Här finns webb-tv på när ett engelskt trädflyttbolag flyttar sju träd från High Street till Kangan Drive i Berwick.

2. Marijuanaaktivistisk datajournalist

Växten marijuana, ur vilken man bland annat utvinner hasch, har alltid haft sina envisa förespråkare. Vissa av dem kan man nog påstå har drivit sitt intresse väl hårt, på gott och ont. Den som har en passion brukar uppmuntras att försöka hitta en yrkesväg där passionen kan tillåtas blomma. Men det är nog få marijuanaodlare som fått en sådan tumme upp hos yrkesvägledaren.

Diskussionerna om att legalisera marijuana har bolmat i vågor sedan åtminstone hundra år tillbaka. Men under senare år har legalize it-kampanjerna faktiskt haft vissa framgångar. Uruguay blev det första landet i världen att legalisera såväl odlandet som försäljning och användning av marijuana, år 2014.

Legaliserat har även de amerikanska staterna Colorado, Alaska och Washington DC med argumenten att å ena sidan kunna erbjuda drogen under mer kontrollerade former för till exempel smärtlindring å andra sidan för att underminera den brottslighet som livnär sig på att smuggla och sälja marijuana illegalt (samma argument som i Uruguay). Totalt har 23 stater i USA legaliserat marijuana enbart för medicinskt bruk.

I början av april i år annonserade den amerikanska mediajobbsajten Journalismjobs.com efter en datajournalist till en nystartad nyhetssajt tillhörande Colorado-tidningen The Denver Post, inriktad på en växande nisch: marijuana. Datajournalistik är en arbetsmetod där man berättar en story genom att ställa journalistiska frågor till stora mängder data (statistik) och visualisera resultaten på pedagogiska sätt för publicering.

Kandidater för jobbet skulle, utöver att vara skickliga datajournalister med näsa för storys gömda i rader och kolumner ha en dokumenterad kunskap i hur att skapa spännande visualiseringar.  Och, inte minst, befinna sig mitt i drivbädden av legaliseringsdebatten.

Den utlysta tjänsten gällde heltid med fast (ospecificerad) lön. Sista ansökningsdatum har dock passerat och annonsen tagits ned. (Men den går ännu att hitta via sajten Waybackmachine, som visar gamla webbsidor.

3. Proffsskitare

Är du en sådan som gärna tar med dig ett gäng serietidningar, en iPad och en kopp kaffe in på dass? Du kanske tycker att det är rätt mysigt ändå att sitta där ifred och göra dig lite lättare? Bra, du kan ha ett framtidsjobb på gång.

En mängd olika sjukdomar och diagnoser sägs ha sitt ursprung i tarmarnas myllrande bakterieflora. När de goda bakterierna slås ut, till exempel efter en intensiv antibiotikakur, kan dåliga ta över. En av de mer kända av sorten dåliga tarmbakterier, Clostridium difficile, tillverkar gifter som orsakar svår diarré. Symptomen kan bli invalidiserande och i värsta fall dödliga. Och när Clostridium difficile har funnit en trivsam grogrund är den mycket svår att bli av med.

En behandlingsmetod som faktiskt tycks fungera mycket bra och dessutom biverkningsfritt, mot Clostridium difficile, har fått viss uppmärksamhet på sistone: fekal transplantation. Bajstransplantation, alltså.

Metoden beskrevs i en vetenskaplig artikel redan 1958, men det skulle ta många år innan den förfinats till den mer estetiskt acceptabla process det innebär i dag. Man kan säga att på 50-talet gjordes det mer som man tänker sig det. I dag sker fekala transplantationer med hjälp av genteknik.

Forskaren Jeroen Raes, professor i bioinformatik vid Vrije universiteit i Bryssel, och hans medarbetare, har kartlagt tarmfloran hos över 400 personer från olika delar av världen har visat att mänsklighetens alla tarmar kan delas in i tre övergripande biotoper (efter de dominerande bakterieslagen) vilka ger tarmen olika egenskaper, som hur mycket näringsämnen och läkemedel de tar upp och hur mycket vitaminer som bildas. Högintressant för såväl hälsokost- som läkemedelstillverkare alltså, som i den snara framtiden kan tänkas börja skräddarsy preparat för bästa upptagning.

En amerikansk forskargrupp har testat fekal transplantation mellan möss. De såg att tarmfloran hos överviktiga möss bidrog till att de tog upp extra kalorier från maten. När andra möss fick fekalier transplanterade från sådana överviktiga möss blev de också feta. Liknande tester har gjorts på överviktiga män med begynnande diabetes. Även om vågen inte gav något särskilt utslag vid det experimentet, så höjdes de tidigare diabetessjuka männens insulinkänslighet efter transplantationen.

Rapporter har också kommit om att fekal transplantation kan hjälpa mot IBS, irritable bowel syndrom, vilket blivit något av en modern folksjukdom. Ny forskning har också visat att tarmbakteriernas sammansättning påverkar våra hjärnor betydligt mer än man tidigare trott och det har spekulerats kring att transplanterade fekalier skulle kunna lindra autism, depression och motverka Parkinson.

Börjar inte bajset lukta pengar nu? Vänta, det blir bättre.

Det finns vissa orosmoment även med den ”rena” moderna fekaltranplantationen. På många håll i världen nekas behandlingsmetoden, på grund av oro över att smittor ska spridas. Det bor omkring en miljard bakterier i våra tarmar, skulle man kunna skilja dem från kroppen och lägga dem på en våg skulle de väga omkring ett kilo. Alltså, ett kilo tarmbakterier bor i dig. Och den som har rest till ett varmt land och spenderat semestern på toaletten vet hur svårt det kan vara att bli av med ovälkomna bakterier som satt sig. För att sjukhusen ska våga ta in fekalier från en donator måste de vara mycket säkra på att det är en fullständigt kärnfrisk människa utan några spår av otäckingar som salmonella, shigella, campylobacter, maskar och andra parasiter.

Det är alltså inte vem som helst som kan bli donator. Vilket såklart höjer värdet på riktigt bra skit.

I Boston, USA, finns en avföringsbank där ett trettiotal mycket noggrant utvalda donatorer dagligen sitter och bajsar för 320 kronor gången. Enligt överenskommelsen levererar de året runt, vilket ger en potentiell årsinkomst på ca 100 000 kronor. Verksamheten drivs ideellt.

Alltså, är du kärnfrisk med en stabil och pålitlig toarutin? Håll dig borta från magsjuka i väntan på att privata intressen får upp ögonen för det bruna guldet. Snart är drömjobbet ditt!

Jobbannonser innehåller lätt floskler som många bollar i luften, stresstålig och agilt arbetssätt. Men vad betyder de? Till vänster en man helt täckt av post it-lappar och till höger en jonglerande clown i kostym på ett kontor.
Många bollar i luften? Stresstålig? Agilt arbetssätt? Jobbannonser kryllar av floskler. Men vad betyder de? Kollega hjälper dig avkoda klyschorna när du söker jobb. Foto: Colourbox.

"Företaget XX söker nu efter sin nya stjärna som brinner för att ta försäljning till en ny nivå genom att skapa långsiktiga relationer med alla kunder."


Meningen kommer från en autentisk platsannons i Sverige år 2024. Man undrar lite över vilken stjärna som vågar anta utmaningen och vad denna har för självbild. Men du behöver faktiskt varken vara en stjärna, superhjälte eller ens narcissists för att ro hem en anställning. Det går utmärkt att avdramatisera kravspecifikationerna genom att omtolka flosklerna i rekryteringsammanhangen. Samt bolla tillbaka klyschorna till arbetsgivaren.

Du ska vara: Positiv

Ställs kravet att du ska vara positiv betyder det i själva verket att du ska säga ja till allt och inte ifrågasätta chefens beslut. Det är helt klart något skumt med ledare som vill omge sig med smilande ja-sägare, i synnerhet sedan det framkommit att positiva medarbetare är skadliga för arbetsmiljön.  Men tala för all del inte om att du är en skeptiker. Nicka bara leende åt alla floskler och kläck ur dig att du gärna ser glaset som halvfullt. Ännu hellre helt fullt. Vem kan invända mot ett helfullt glas liksom? 

Stresstålig

Ordet stresstålig= röd varningsflagg.  Det betyder egentligen att här bryr man sig inte så mycket om arbetsmiljön utan betraktar personalen som en slit- och slängprodukt. Vana av att ha många bollar i luften är en förlegad klyscha som lyder under samma kategori larmsignaler som stresstålighet. 

Målmedveten 

Det här kravet torde vi alla ärligen kunna svara ett rungande ja på. För vem kan förneka att lunchen med kollegorna inte är arbetsdagens utan tvekan viktigaste mål? Vad arbetsgivaren däremot är ute efter är onekligen en enveten liten streber som kan se till att chefernas bonusprogram ger rejäl utdelning.

Självgående

Detta är en ren och skär arbetsgivarlögn. Fall inte i den fällan att poängtera du är bra på att ta eget ansvar. Chefer vill visserligen inte bli besvärade med krav på coaching och bekräftelse, men de vill heller inte att du ska fatta självständiga beslut och tuffa på efter eget skön. 

Gilla ett högt tempo 

Ja, så klart arbetsgivarna inbillar sig att de vill ha en Duracellkanin. Men man ska akta sig för önskningar, den arbetsgivare som fått denna våta dröm uppfylld lär nog bittert ångra att hen anställd ett energiknippe som inte tycks ha en av-knapp. Såvida du inte är lika sävlig som en sengångare kan du gott hävda att du gillar ett högt tempo. Att det uteslutande gäller i actionrullar, behöver du inte avslöja. 

Prestigelös 

Jo, tjena. Prestige är närbesläktat med ordet prestera och säg den arbetsgivare som inte vill att anställda ska prestera? Står det prestigelös i annonsen ska det tolkas som att du ska vara ödmjuk inför överheten och kunna rycka in och skura toaletterna eller tvätta chefens bil utan knot, oavsett vad du är anställd som. Pass på den. 

Kreativ 

Tolkningen beror på lite vilket yrke som avses. Det kan betyda att man är ute efter någon som kan se mellan fingrarna på arbetstidslagar eller andra lagar med för den delen. Att du ska vara lite uppfinningsrik när det gäller att skriva fakturor eller kränga skosnören. Rör det sig om ett så kallat konstnärligt yrke så kan det vara tillrådligt att plugga in floskeln: ”Jag är van att tänka utanför boxen, men går aldrig över gränsen”.  

Hög servicekänsla/ serviceminded 

Du ska utan gnöl hämta kaffe åt chefen och konstant lisma för kunder som alltid anses ha rätt. Passar inte galoscherna så…Men visst passar de dig – du kan ju sannenligt erkänna att du tycker servicekänsla är A och O. Åtminstone när du själv är kund. 

Förändringsbenägen

Som om! Jo, du ska självklart stoiskt emotse alla tröstlösa omorganisationer, men nåde dig om du själv kommer med något förslag som skulle förbättra situationen på arbetsplatsen. 

Samarbetsvillig 

Jo vars, det beror väl lite på vem du är villig att samarbeta med? Är det chefen och dennes lilla kotteri av bruntungor är det välkommet, men skulle du få för dig att samarbeta med kollegorna om att exempelvis bilda klubb och kräva kollektivavtal? Inte så populärt.  Men framhåll gärna att du har lagkänsla. Att din lagkänsla begränsar sig till AIK, behöver du inte berätta. 

Engagerad

Ett ord som frekvent förekommer i jobbannonser och som kan tolkas fritt. De flesta är ju engagerade i någonting - hur det går för Kim och Kylie eller vilka som kommer att dö i nästa säsong av House of Dragons. Det arbetsgivaren i själva verket vill höra är du brinner för försäljningsmål eller produktionsprocesser eller vad det nu är företaget sysslar med. 

Flexibel

Nej, det betyder inte att arbetsgivaren låter dig välja när och var du ska jobba, utan snarare att du ska kunna jobba över när det behövs och ha möjlighet att dumpa såväl ungar som privatliv när plikten kallar. Du kanske också behöver vara lite flexibel när det gäller lönen och ha förståelse för att den inte nödvändigtvis kommer den 25:e varje månad. 

Du brinner för… 

Jodå, uttrycket florerar fortfarande i jobbannonser, trots att det är såå 1900-tal och majoriteten av alla läskunniga insett att den som brinner för jobbet också blir utbränd. Trendkänsliga arbetsgivare har dock ersatt den uttjatade frasen med Passionerad. Eller Driven. Och passionerade eller drivna är vi väl alla lite till mans?

Strukturerad 

Varför inte? Men vad vill företaget ha egentligen? Att du kan ställa kaffekoppen i diskmaskinen efter dig eller komma ihåg inbokade möten?  Ett litet diffust ord som egentligen vem som helst som förmår organisera sin besticklåda kan skriva under på. 

Agilt arbetssätt 

Ingen har hittills lyckats klura ut vad det egentligen betyder, det är förmodligen ett uttryck som arbetsgivare gärna svänger sig med eftersom det ger illusion av att man är i framkant. Svara gärna att du är öppen både för iterativa och inkrementella arbetssätt. Det lär få arbetsgivaren att inte ställa fler frågor i ämnet. 

Söka jobb

Kravet för att byta jobb: Distansarbete

David Österberg Publicerad 11 december 2023, kl 15:29
Kravet för att byta jobb: Distansarbete
En man som jobbar hemifrån vid sin dator
Kravet för att byta jobb: Distansarbete
Söka jobb

Kravet: Jobba på distans – annars får det vara

Tjänstemän tackar nej till jobb om distansarbete inte är möjligt. Mest sugna på att arbeta hemifrån är äldre och stockholmare.
David Österberg Publicerad 11 december 2023, kl 15:29
En man som jobbar hemifrån vid sin dator
Medelålders stockholmare är den grupp som helst sitter hemma och jobbar, enligt undersökningen. Foto: Shutterstock

Efter pandemin distansarbetar vi som aldrig förr. Möjligheten att arbeta hemifrån är också viktig för tjänstemän som letar nytt jobb. 4 av 10 skulle tacka nej till ett arbete som inte tillåter distansjobb, enligt en rapport från forskningsinstitutet Ratio.

Äldre vill jobba på distans

Mest negativa till ständigt kontorsarbete är äldre. I åldersgruppen 36-64 år svarar 52 procent att de ”troligtvis inte” eller ”absolut inte” kan tänka sig att jobba på en arbetsplats som inte erbjuder distansarbete.

– Det här är viktigt för arbetsgivare att känna till. Om en person har två jobb att välja mellan och det ena inte erbjuder distansarbete, finns en risk att personen tackar nej till det, sa rapportförfattaren Jonas Grafström på ett seminarium där studien presenterades.

Vill byta jobb för att få arbeta på distans

Yngre är betydligt positivare till att enbart jobba från kontoret. Inom åldersgruppen 18-25 år svarar 77 procent att de absolut eller troligen skulle arbeta på ett kontor utan distansjobb. 19 procent svarar att de inte skulle göra det.

Flera andra undersökningar har kommit till liknande slutsatser. Enligt en rapport från it-företaget Global connect skulle 30 procent av svenskarna välja bort ett jobb där man måste vara på kontoret alla dagar. 44 procent svarade att de hade funderat på att byta jobb för att kunna jobba hemifrån mer.

I en undersökning från företaget Owl lab svarar 42 procent att de skulle söka nytt jobb om de blev tvungna att återvända till kontoret på heltid.

Äldre jobbar mest på distans

Viljan att jobba hemifrån skiljer sig stort mellan åldersgrupper och mellan olika delar av Sverige. Äldre och stockholmare jobbar mest på distans.

 

Distansarbete i olika åldrar, dagar/vecka

18-25    26-35     36-49      49-64

1,2          1,7           1,9           2,0

 

Distansarbete i olika regioner, dagar/vecka

Stockholm                         2,1

Malmö                               1,9

Östra mellansverige        1,9

Norra mellansverige        1,9

Göteborg                           1,8

Sydsverige                         1,6

Västsverige                        1,4

Småland                            1,4

Norra Sverige                    1,4

 

Söka jobb

Experter sågar håranalys vid drogtest på jobbet

För att få jobb på Vattenfall måste du avstå hundra hårstrån till drogtest. Metoden är ifrågasatt eftersom andras droganvändning kan upptäckas i ditt hår.
Johanna Rovira Publicerad 16 november 2023, kl 06:06
Till vänster en kvinna som klipper sitt eget hår. Till höger en person som tar kokain.
Allt fler svenska företag drogtestar sina anställda. Bland annat genom håranalys. Men experter menar att metoden är osäker och att andras droganvändande kan hittas - i ditt hår. Foto: Claudio Bresciani/TT.

Allt fler arbetsgivare drogtestar sina anställda. Företagshälsan Avonova konstaterade att antalet slumpmässiga drogtester var 50 procent fler 2022 än året dessförinnan. Testerna görs inte bara på säkerhetsklassad personal – på till exempel Vattenfall testas samtliga redan innan de kommer i fråga för jobbet.

Fredrik Sparring. Foto: Sarah Saverstam.

Som ett led i rekryteringen på Vattenfall måste varje sökande innan de får jobbet, besöka företagshälsovården för att lämna ifrån sig en tuss hår. I runda slängar runt hundra hårstrån kapade nära skalpen. Är man skallig eller har rakat huvudet hämtas håren från andra delar av kroppen, förklarar Fredrik Sparring, på Avonova. Han är så kallad MRO-läkare (Medical review officer)  utbildad och certifierad för att undersöka och bedöma resultaten av drogtester.

–  Det är ett vanligt bekymmer för män i viss ålder. Då får man leta kroppshår på andra lokaler – bröst, armhåla, skägg, förtydligar han, och tillägger att håranalys inte ingår i Avonovas tjänsteutbud, säger Fredrik Sparring

Det finns nackdelar med denna metod för att undersöka drogbruk, menar Fredrik Sparring. Det funkar exempelvis inte så bra om man blekt, färgat eller permanentat håret.

– Om man tvättar håret väldigt ofta eller simtränar kan det också påverka så att droger inte upptäcks i analysen.

Droger i omgivningen sätter sig i håret

Olof Beck. Foto: Pax Engström Nyström.

Men metoden kan ge felaktiga positiva utslag också. Om man vistats i miljöer där andra tagit droger kan drogerna penetrera hårstråna. Den amerikanska federala polisen, FBI, upphörde under 2000-talet att använda hårstråanalys för kokain som bevismaterial, enligt Olof Beck, professor i analytisk toxikologi och farmakologi.

– Man kan ifrågasätta håranalys som företeelse eftersom spåren av drogen kan komma från omgivningen. Då faller bevisvärdet, säger Olof Beck.

Han har arbetat med droganalyser i trettio år och är skeptisk till användningen av håranalyser som testmetod i arbetslivet.   

– Min röda tråd i forskningen är att det inte ska förekomma utrymme för några tveksamheter. Jag skulle säga att håranalyser är tveksamma.

Olika tester ger olika resultat och en del test kan vara direkt farliga

Hårmetoden visar också om du har tagit droger upp till tre månader tillbaka i tiden, men inte om du använt droger under närtid, eftersom hår växer sakta. Kroppshår växer ännu långsammare.

– Var och en har rätt att göra som de vill, men det förekommer en hel del oseriösa tester. Man kan fundera över vad arbetsgivaren har för rätt att titta flera månader tillbaka i tiden, säger Olof Beck.

Val av test viktigt

Även Peter Munck af Rosenschöld, vd på branschorganisationen Sveriges företagshälsor, har synpunkter på håranalyser.

–  Det är viktigt att de tester som används är kvalitetssäkrade, passar för användning i arbetlivet och stödjer den policy som ska finnas på området.

Peter Munck af Rosenschöld.

Både han och Olof Beck är ense om att drogtester i arbetslivet behövs och att frågan om drogtester numera är okontroversiell så länge testerna utförs på rätt sätt. Den säkerhetskedja som finns beskriven i Sveriges företagshälsors guide om alkohol- och drogkontroll måste följas till punkt och pricka så att proven varken kan manipuleras eller feltolkas, menar de.

– Om det görs enligt regelboken funkar det, men det är inte alla ställen som följer regelboken, säger Olof Beck.

–  Olika tester ger olika resultat och en del test kan vara direkt farliga, säger Peter Munck av Rosenschöld och syftar främst på snabbtester, som ofta ger helt felaktiga resultat, såväl falskt negativs som falskt positiva och som används av en del arbetsgivare.

TCO vill se ny integritetslag

Magnus Lundberg.

Magnus Lundberg, jurist på centralorganisationen TCO är kritisk till generella drogtester i arbetslivet. TCO har under många år drivit frågan om behovet av lagstiftning om integritet i arbetslivet. Trots flera utredningar har det dock inte blivit någon ny lag.  

–  Jag tycker inte drogtester har blivit en icke-fråga, tvärtom tror jag att det är fler som uppmärksammar integritetsfrågorna som helhet i dag än för något decennium sen. Men vi upplever att integritetsfrågan inte är högaktuell för så många politiker.

Han är förvånad över att Vattenfall testar så brett, alltså även kräver tester av de som söker icke-säkerhetsklassade jobb på företaget.

–  Jag har svårt att tro att det är rimligt att drogtesta alla. Möjligen om man har ett arbete där man av säkerhetsskäl inte ska vara drogpåverkad. Men är det relevant att testa den som jobbar med administration till exempel? Vad är det reella behovet av ett sådant test? Det finns en del frågetecken här.  

Vattenfall bekräftar drogtest

Vattenfall har bekräftat att drogtester görs före all extern nyanställning, alltså inte bara säkerhetsklassad personal, men har inte velat räta ut några frågetecken om drogtester genom att svara på frågor. De hänvisar enbart via mejl till sin policy om en alkohol- och drogfri arbetsplats.

Frågan hur många som riskerar att ratas på felaktiga grunder, för att de använt någon annans hostmedicin när de varit sjuka eller exponerats för droger i länder där de är lagliga, förblir därför obesvarad.

– Om någon kommit ur sitt drogbruk och ska söka jobb kan det ju bli svårt. Det tar minst tre månader innan droger försvinner ur håret och under den tiden kan det bli svårt att få ett arbete om kravet är ett negativt drogtest i hår, säger Fredrik Sparring på Avonova.