Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

5 företag som byggt Sverige

Niklas Hallstedt Publicerad
Illustration: Brett Ryder
Illustration: Brett Ryder

1. Ericsson

ANTAL ANSTÄLLDA: 115 000 (varav 15 000 i Sverige).

1876 började Lars Magnus Ericsson tillverka telefoner. Verksamheten gick bra och på 1890-talet hade bolaget, LM Ericsson, 500 anställda. Vid andra världskrigets slut var man 5 000 anställda varav de flesta arbetade på fabrikerna i Midsommarkransen och Älvsjö i Stockholmstrakten. På 1970-talet kom AXE-systemet, en datorstyrd telefonväxel, som blev världens mest spridda telefonisystem. På senare år har företagets verksamhet förändrats och antalet anställda i Sverige minskat från 40 000 till 15 000.
 

Läs mer: Svensk industri - har den en framtid?

 

2. Asea/ABB

ANTAL ANSTÄLLDA: 135 000 (varav 8 800 i Sverige).

Allmänna Svenska Elektriska Aktiebolaget, Asea, startade 1891, inriktat på produkter för att generera och överföra el. Till en början för industrin, men så småningom satsade man även på elektriska hushållsmaskiner och småmotorer. Asea blev också starkt inom områdena ellok, spårvagnar, tåg och senare kärnenergi. 1988 gick huvuddelen av verksamheten ihop med schweiziska Brown Boveri och bildade ABB. I dag är företaget världsledande bland annat på tillverkning av elektriska motorer och drivsystem, samt transformatorer.

 

3. Electrolux

ANTAL ANSTÄLLDA: 55 000 (varav 2 000 i Sverige).

Elektrolux, som namnet stavades från början, bildades 1919 och utvecklades snabbt till landets ledande tillverkare av dammsugare och kylskåp. Redan inom några år startade man produktion i Tyskland, England och Frankrike. Under 1950-talet tillkom tvättmaskiner, frysboxar och diskmaskiner i sortimentet. 1957 bytte företaget namn till Electrolux. Under 1970-talet köpte man upp ett stort antal andra företag runt om i världen. I dag ingår märken som AEG, Zanussi och Westinghouse i Electroluxkoncernen. Den största marknaden utgörs av USA och Brasilien, men huvudkontoret ligger fortfarande i Stockholm.

 

4. Atlas Copco

ANTAL ANSTÄLLDA: 44 000 (varav 4 000 i Sverige).

Atlas, som företaget ursprungligen hette, grundades i Stockholm 1873. Företaget tillverkade framför allt material till järnvägen. I början av 1900-talet blev tryckluftsprodukter allt viktigare. 1917 gick Atlas ihop med motortillverkaren Diesels Motorer och verksamheten koncentrerades till Sickla utanför Stockholm. 1948 beslutade man sig för att sluta tillverka dieselmotorer och helt koncentrera sig på tryckluftsprodukter. 1956 tog man namnet Atlas Copco, efter att ha köpt ett belgiskt kompressorföretag. I dag tillhör företaget de ledande i världen bland annat vad gäller industriverktyg, utrustning för borrning samt kompressorer. I januari i år föreslog Atlas Copcos styrelse att bolaget ska delas. Ett nytt bolag ska skapas för gruv- och anläggningsverksamheten. Den övriga verksamheten blir kvar i Atlas Copco.

 

5. Tetra Pak

ANTAL ANSTÄLLDA: 23 600 (varav 3 800 i Sverige).

Utvecklingsarbetet med den första tetraförpackningen började i mitten av 1940-talet och 1951 grundades Tetra Pak i Lund av Ruben Rausing. Året efter släpptes den första tetraförpackningen på marknaden, en 1-decilitersförpackning för grädde. 1960 öppnades den första produktionsanläggningen utanför Sverige, i Mexiko. Samma år översteg produktionskapaciteten en miljard förpackningar per år. I början av 1980-talet flyttade koncernen sitt huvudkontor från Lund till Lausanne i Schweiz. Expansionen har fortsatt stadigt. Nya fabriker öppnar runt om i världen och nya förpackningar och förpackningssystem har lanserats. I början av 2000-talet sprängdes 100-miljardersgränsen för antalet producerade förpackningar. 2015 såldes 184 miljarder Tetra Pak-förpackningar i över 170 länder.

Bilder: Sjöberg Bild

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Företagarna om etableringsjobb: ”Riktigt fiasko”

”Ett riktigt fiasko”. Det kallar Företagarna reformen med etableringsjobb. Och kravet på kollektivavtal är bara i vägen, enligt organisationen. TCO håller inte med.
Sandra Lund Publicerad 18 november 2025, kl 13:04
Bilden är delad och visar Lise-Lotte Argulander från Företagarna till vänster. Hon har ljust lockigt hår och mörka kläder, och står med armarna i kors. Till höger syns TCO:s ordförande Therese Svanström. Även hon har armarna i kors, hon bär knallgul kavaj, har mörkt hår uppsatt i tofs och glasögon. I bakgrund är det mycket böcker.
Etablerigsjobb ett fiasko? Lise-Lotte Argulander från Företagarna tycker inte parterna ska blanda sig i reformer för långtidsarbetslösa. Något som TCO:s ordförande Therese Svanström inte håller med om. Foto: Oskar Omne/Eva Tedsjö

Vid årsskiftet har etableringsjobben funnits i två år. 

En reform som skulle ge tusentals jobb till långtidsarbetslösa och nyanläda, med schysta villkor där arbetsmarknadens parter förhandlat fram villkoren.

Som Kollega kunde avslöja förra veckan är det dock bara 84 personer i en sådan anställning just nu.

Det är ett riktigt fiasko. Tyvärr har man misslyckats grovt här vilket man inte kan lasta Arbetsförmedlingen för. Det är enbart parternas fel, säger Lise-Lotte Argulander, arbetsmarknadsexpert på Företagarna.

Var brister de?

– Framför allt i administrationen, både för arbetsgivarna och de som ska ta etableringsjobb. För mindre företag som ska ta in någon utöver ordinarie arbetsstyrka  är det för krångligt. Krav på både centrala och lokala kollektivavtal är besvärligt. 

Stänger ute småföretag

Kravet på kollektivavtal skiljer etableringsjobb från andra subventionerade anställningar. 

Företagarna, som företräder 60 000 små och medelstora företag, har varit kritisk till anställningsformen från start. 

–  Det blir inte konkurrensneutralt när statliga stöd kräver kollektivavtal. Sex av tio mindre företag har inte kollektivavtal och därför stänger reformen ute stora delar av arbetsmarknaden, säger Lise-Lotte Argulander.

Mindre företag är här 1-49 anställda.

Johan Britz: "Skärpning"

Även arbetsmarknadsminister Johan Britz har mejlat en skriftlig kommentar till Kollega angående det låga antalet individer i etableringsjobb.

Och även han anser att problemet ligger hos arbetsmarknadens parter.

Jag är missnöjd. Det måste till skärpning. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att arbeta stödjande för att arbetslösa ska komma i etableringsjobb, men då måste parterna ta ansvar för att det också finns några jobb att fylla. Ansvaret ligger nu på parterna att få upp volymerna, skriver han.

TCO: Gärna fler reformer

Therese Svanström, ordförande för tjänstemannafackens centralorganisation TCO, vill inte recensera etableringsjobben i sig, men tycker det är bra med partsgemensamma reformer för att lösa problematiken kring arbetslöshet.

TCO har lanserat ett förslag på ytterligare en anställningsform med stöd, förstärkningsjobb.

Från forskningen vet vi att stöd i anställning och arbetsmarknadsutbildningar ger mest valuta för pengarna. Så vi måste steppa upp och vi behöver fler former för anställning med stöd, inte färre. 

Färre i anställning med stöd

Enligt TCO har antalet personer i statligt subventionerade jobb minskat sedan 2018. 

Enligt den fackliga centralorganisationen låg antalet deltagare före 2018 på runt 60 000 personer varje år. 

Nu har drygt 22 000 personer en subventionerad anställning.

Enligt Therese Svanström kräver anställningar med stöd resurser på Arbetsförmedlingen. Som bantats ned senaste åren.

Myndigheten har också fått en tuffare grupp att jobba med när människor som mer har en genomgångsarbetslöshet får hjälp på andra håll, som från omställningsorganisationer. 

Dessutom är många arbetsgivare pressade i dag och har svårt att se värdet att ta emot anställda i stöd, säger hon om varför matchningen blivit svårare.