Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

5 företag som byggt Sverige

Niklas Hallstedt Publicerad
Illustration: Brett Ryder
Illustration: Brett Ryder

1. Ericsson

ANTAL ANSTÄLLDA: 115 000 (varav 15 000 i Sverige).

1876 började Lars Magnus Ericsson tillverka telefoner. Verksamheten gick bra och på 1890-talet hade bolaget, LM Ericsson, 500 anställda. Vid andra världskrigets slut var man 5 000 anställda varav de flesta arbetade på fabrikerna i Midsommarkransen och Älvsjö i Stockholmstrakten. På 1970-talet kom AXE-systemet, en datorstyrd telefonväxel, som blev världens mest spridda telefonisystem. På senare år har företagets verksamhet förändrats och antalet anställda i Sverige minskat från 40 000 till 15 000.
 

Läs mer: Svensk industri - har den en framtid?

 

2. Asea/ABB

ANTAL ANSTÄLLDA: 135 000 (varav 8 800 i Sverige).

Allmänna Svenska Elektriska Aktiebolaget, Asea, startade 1891, inriktat på produkter för att generera och överföra el. Till en början för industrin, men så småningom satsade man även på elektriska hushållsmaskiner och småmotorer. Asea blev också starkt inom områdena ellok, spårvagnar, tåg och senare kärnenergi. 1988 gick huvuddelen av verksamheten ihop med schweiziska Brown Boveri och bildade ABB. I dag är företaget världsledande bland annat på tillverkning av elektriska motorer och drivsystem, samt transformatorer.

 

3. Electrolux

ANTAL ANSTÄLLDA: 55 000 (varav 2 000 i Sverige).

Elektrolux, som namnet stavades från början, bildades 1919 och utvecklades snabbt till landets ledande tillverkare av dammsugare och kylskåp. Redan inom några år startade man produktion i Tyskland, England och Frankrike. Under 1950-talet tillkom tvättmaskiner, frysboxar och diskmaskiner i sortimentet. 1957 bytte företaget namn till Electrolux. Under 1970-talet köpte man upp ett stort antal andra företag runt om i världen. I dag ingår märken som AEG, Zanussi och Westinghouse i Electroluxkoncernen. Den största marknaden utgörs av USA och Brasilien, men huvudkontoret ligger fortfarande i Stockholm.

 

4. Atlas Copco

ANTAL ANSTÄLLDA: 44 000 (varav 4 000 i Sverige).

Atlas, som företaget ursprungligen hette, grundades i Stockholm 1873. Företaget tillverkade framför allt material till järnvägen. I början av 1900-talet blev tryckluftsprodukter allt viktigare. 1917 gick Atlas ihop med motortillverkaren Diesels Motorer och verksamheten koncentrerades till Sickla utanför Stockholm. 1948 beslutade man sig för att sluta tillverka dieselmotorer och helt koncentrera sig på tryckluftsprodukter. 1956 tog man namnet Atlas Copco, efter att ha köpt ett belgiskt kompressorföretag. I dag tillhör företaget de ledande i världen bland annat vad gäller industriverktyg, utrustning för borrning samt kompressorer. I januari i år föreslog Atlas Copcos styrelse att bolaget ska delas. Ett nytt bolag ska skapas för gruv- och anläggningsverksamheten. Den övriga verksamheten blir kvar i Atlas Copco.

 

5. Tetra Pak

ANTAL ANSTÄLLDA: 23 600 (varav 3 800 i Sverige).

Utvecklingsarbetet med den första tetraförpackningen började i mitten av 1940-talet och 1951 grundades Tetra Pak i Lund av Ruben Rausing. Året efter släpptes den första tetraförpackningen på marknaden, en 1-decilitersförpackning för grädde. 1960 öppnades den första produktionsanläggningen utanför Sverige, i Mexiko. Samma år översteg produktionskapaciteten en miljard förpackningar per år. I början av 1980-talet flyttade koncernen sitt huvudkontor från Lund till Lausanne i Schweiz. Expansionen har fortsatt stadigt. Nya fabriker öppnar runt om i världen och nya förpackningar och förpackningssystem har lanserats. I början av 2000-talet sprängdes 100-miljardersgränsen för antalet producerade förpackningar. 2015 såldes 184 miljarder Tetra Pak-förpackningar i över 170 länder.

Bilder: Sjöberg Bild

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Lytens köp av Northvolt klart - 600 återanställs

Lytens köp av batterifabriken Northvolt är i hamn. Produktionen ska återupptas i år och bolaget räknar med att anställa 600 personer – ett besked som välkomnas av Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 27 februari 2026, kl 11:46
Den amerikanska batteritillverkaren Lyten har köpt konkursade Northvolts tillgångar. Här batterifabriken i Skellefteå. Foto: Jonas Westling/TT

Amerikanska Lyten har slutfört köpet av Northvolts svenska batteritillgångar till ett värde av närmare 5 miljarder dollar. Köpet omfattar Northvolt Ett i Skellefteå, och forskningscentret Northvolt Labs i Västerås.

Samtidigt kommer det att etableras ett nytt ”Lyten Industrial Hub” i Skellefteå, där batteritillverkning ska kombineras med ett datacenter.

Ska anställa 600 medarbetare

I ett pressmeddelande uppger Lyten att man inom kort kommer att återanställa personal – både i Skellefteå och i Västerås. Bolaget räknar med att man behöver rekrytera mer än 600 medarbetare under de kommande 12 månaderna.

– Nu när transaktionen är klar är vi glada över att kunna återuppta produktionen och inleda upptrappningen i Sverige, säger Matthias Arleth, VD för Lyten Sverige, i pressmeddelandet.

Beskedet om köpet välkomnas av Aksel Bäcklund, ombudsman på Unionen:

– Det är glädjande. Våra medlemmar som blev uppsagda i samband med konkursen har fortfarande sin återanställningsrätt och därför förtur på tjänster som Lyten ska anställa till, säger han i en skriftlig kommentar till Kollega.

Unionen: ”Risk att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig”

Unionen har uppskattningsvis 1 000 medlemmar med återanställningsrätt – både från konkursutbrottet och från massuppsägningarna för ett drygt år sedan. Många har dock redan fått ny anställning eller lämnat landet. Unionen har förhandlat med Lyten-bolagen sedan i höstas och har vissa farhågor inför framtiden.

– Nu inväntar vi besked om när det kan ske och när våra medlemmar kan få anställningserbjudanden. Vi ser en risk i att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig då så pass lång tid passerat sedan konkursutbrottet, säger Aksel Bäcklund.

Lyten vill lösa tvister i skiljedomstol – facken kritiska

I höstas gick det amerikanska bolaget med i Teknikarbetsgivarna och omfattas därmed av kollektivavtal. Facken har dock varit kritiska till att arbetsgivarens försök att föra in klausuler i anställningsavtalen som inte följer svensk praxis.

Det handlar bland annat om att skrivningar där tjänstemännen avsäger sig rätten att lösa tvister i Arbetsdomstolen eller tingsrätt. I stället ska alla tvister med Lyten lösas i så kallad skiljedomstol (se faktaruta).

– En stor fråga för Unionen är villkoren i Lytens anställningsavtal. Där har Unionen och Lyten haft väldigt olika uppfattning om hur de får utformas för att vara i linje med gällande kollektivavtal och normalt förfarande på svensk arbetsmarknad, säger Aksel Bäcklund.

Enligt Unionen är frågan om klausulerna fortfarande inte löst, men det pågår det fortsatta förhandlingar.

Skiljedomstol 

En privat domstol som avgör tvister som ett alternativ till till allmän domstol, som Arbetsdomstolen eller tingsrätt. Tvisten avgörs av en eller flera ”skiljemän” som utses av parterna. Beslut från en skiljedomstol går ofta snabbt och de går inte att överklaga. Eftersom domstolen är privat hålls hela processen hemlig och utan insyn.