Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

5 företag som byggt Sverige

Niklas Hallstedt Publicerad
Illustration: Brett Ryder
Illustration: Brett Ryder

1. Ericsson

ANTAL ANSTÄLLDA: 115 000 (varav 15 000 i Sverige).

1876 började Lars Magnus Ericsson tillverka telefoner. Verksamheten gick bra och på 1890-talet hade bolaget, LM Ericsson, 500 anställda. Vid andra världskrigets slut var man 5 000 anställda varav de flesta arbetade på fabrikerna i Midsommarkransen och Älvsjö i Stockholmstrakten. På 1970-talet kom AXE-systemet, en datorstyrd telefonväxel, som blev världens mest spridda telefonisystem. På senare år har företagets verksamhet förändrats och antalet anställda i Sverige minskat från 40 000 till 15 000.
 

Läs mer: Svensk industri - har den en framtid?

 

2. Asea/ABB

ANTAL ANSTÄLLDA: 135 000 (varav 8 800 i Sverige).

Allmänna Svenska Elektriska Aktiebolaget, Asea, startade 1891, inriktat på produkter för att generera och överföra el. Till en början för industrin, men så småningom satsade man även på elektriska hushållsmaskiner och småmotorer. Asea blev också starkt inom områdena ellok, spårvagnar, tåg och senare kärnenergi. 1988 gick huvuddelen av verksamheten ihop med schweiziska Brown Boveri och bildade ABB. I dag är företaget världsledande bland annat på tillverkning av elektriska motorer och drivsystem, samt transformatorer.

 

3. Electrolux

ANTAL ANSTÄLLDA: 55 000 (varav 2 000 i Sverige).

Elektrolux, som namnet stavades från början, bildades 1919 och utvecklades snabbt till landets ledande tillverkare av dammsugare och kylskåp. Redan inom några år startade man produktion i Tyskland, England och Frankrike. Under 1950-talet tillkom tvättmaskiner, frysboxar och diskmaskiner i sortimentet. 1957 bytte företaget namn till Electrolux. Under 1970-talet köpte man upp ett stort antal andra företag runt om i världen. I dag ingår märken som AEG, Zanussi och Westinghouse i Electroluxkoncernen. Den största marknaden utgörs av USA och Brasilien, men huvudkontoret ligger fortfarande i Stockholm.

 

4. Atlas Copco

ANTAL ANSTÄLLDA: 44 000 (varav 4 000 i Sverige).

Atlas, som företaget ursprungligen hette, grundades i Stockholm 1873. Företaget tillverkade framför allt material till järnvägen. I början av 1900-talet blev tryckluftsprodukter allt viktigare. 1917 gick Atlas ihop med motortillverkaren Diesels Motorer och verksamheten koncentrerades till Sickla utanför Stockholm. 1948 beslutade man sig för att sluta tillverka dieselmotorer och helt koncentrera sig på tryckluftsprodukter. 1956 tog man namnet Atlas Copco, efter att ha köpt ett belgiskt kompressorföretag. I dag tillhör företaget de ledande i världen bland annat vad gäller industriverktyg, utrustning för borrning samt kompressorer. I januari i år föreslog Atlas Copcos styrelse att bolaget ska delas. Ett nytt bolag ska skapas för gruv- och anläggningsverksamheten. Den övriga verksamheten blir kvar i Atlas Copco.

 

5. Tetra Pak

ANTAL ANSTÄLLDA: 23 600 (varav 3 800 i Sverige).

Utvecklingsarbetet med den första tetraförpackningen började i mitten av 1940-talet och 1951 grundades Tetra Pak i Lund av Ruben Rausing. Året efter släpptes den första tetraförpackningen på marknaden, en 1-decilitersförpackning för grädde. 1960 öppnades den första produktionsanläggningen utanför Sverige, i Mexiko. Samma år översteg produktionskapaciteten en miljard förpackningar per år. I början av 1980-talet flyttade koncernen sitt huvudkontor från Lund till Lausanne i Schweiz. Expansionen har fortsatt stadigt. Nya fabriker öppnar runt om i världen och nya förpackningar och förpackningssystem har lanserats. I början av 2000-talet sprängdes 100-miljardersgränsen för antalet producerade förpackningar. 2015 såldes 184 miljarder Tetra Pak-förpackningar i över 170 länder.

Bilder: Sjöberg Bild

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Illustration av en svart profilsiluett omgiven av gröna ringar med texten Open to Work samt LinkedIns logotyp.
Desperat eller ett självklart verktyg för att hitta drömjobbet? Open to work-ringen på yrkesnätverket Linkedin gör det lättare för rekryterare att upptäcka dig – men kan också få vissa arbetsgivare att välja bort dig redan från start.
Foto: Colourbox/Linkedin

Vågar du visa öppet att du söker jobb? Många karriärrådgivare och rekryterare rekommenderar arbetssökande att använda Linkedins gröna Open to work-ring. Detta eftersom funktionen sägs öka möjligheterna att få rekryterarnas uppmärksamhet på karriärplattformen.

Cecilia Mannheimer, ansvarig för rekrytering på bemanningsföretaget Randstad, ser den gröna ringen enbart som en tillgång.

Foto: Randstad

– Det är superpositivt att direkt se vem som är tillgänglig. Det underlättar mitt jobb som rekryterare, och jag har svårt att tro att någon skulle uppfatta det som desperat eller negativt. Däremot ska man nog inte låta ringen ligga kvar i flera år.

Rekryteraren: Våga visa att du söker jobb

Att öppet signalera att man söker jobb är inte lika laddat längre, enligt Cecilia Mannheimer.

–  Många har blivit uppsagda under de senaste årens lågkonjunktur, att stå utan jobb är inget konstigt. Samtidigt har attityderna förändrats. Det går att jämföra med nätdejting, något som kanske ansågs lite genant för femton år sedan men som i dag är helt normaliserat.

Vad är Open to work?

  • Funktion som signalerar att du söker nya jobbmöjligheter. 
  • Enligt Linkedin ökar jobbsökarnas chanser med 40 procent att få mejl från en rekryterare.
  • Välj om Open to work-ringen kan ses av alla Linkedin-medlemmar eller endast rekryterare som använder betalverktyget LinkedIn recruiter. Se hur du ställer in detta i dina profilinställningar här.
  • Globalt använder cirka 60 miljoner Open to work på sin profilbild. 
    Källa: Linkedin

Cecilia Mannheimers råd till den som söker jobb är att våga vara synlig.

–  Var modig och våga bygg upp ett eget nätverk på Linkedin. Nöden har ingen lag – det viktiga i slutändan är ju att få ett nytt jobb.

Effekten av Open to work ifrågasätts

Men lever Open to work-ringen verkligen upp till löftet om fler jobbmöjligheter? När Kollega frågade Linkedin-användare om deras erfarenheter strömmade svaren in och gav en splittrad bild. 

Medan rekryterare hyllade funktionen vittnade arbetssökande om motsatsen: Många såg ingen effekt alls, medan andra upplevde att intresset från arbetsgivare till och med minskade efter att de aktiverat den gröna ringen. 

Här är några kommentarer:

”När jag hade jobb blev jag ganska ofta kontaktad av rekryterare. Sedan jag satte upp den gröna ringen: 0.”
”Har fått flertalet relevanta ingångar sedan jag tog på mig min gröna ring.”
”Inte en kontakt efter att gröna ringen kom upp. Innan, några gånger i månaden.”

Därför väljer Kristina bort Open to work

En som vägrar sätta den gröna ”Open to work”-ringen på sin Linkedinprofil är Kristina, 56, som söker chefsjobb. Sedan hon blev arbetslös har flera tidigare kollegor avrått henne från att använda ringen eftersom den signalerar desperation.

– Allt för många personer betraktar den som ett stigma. Bara att vissa uppfattar den så gör det problematiskt. Jag skulle aldrig våga ta den risken, säger hon.

Jag avskyr Linkedin - det ska bli så skönt
 att slippa vara där den dagen jag får jobb.

Kristina beskriver Linkedin som en plats där många skryter och menar att den gröna ringen riskerar att förstärka bilden av en person som står utan alternativ.

– Antingen försöker man, som jag gör, att framstå som att allt går bra. Eller så intar man den totala offerpositionen och berättar uppgivet om alla jobb man sökt. Jag avskyr Linkedin – det ska bli så skönt att slippa vara där den dagen jag får jobb.

I stället för ringen försöker Kristina stärka sitt personliga varumärke på Linkedin med en annan strategi:

– Jag har valt att göra innehåll som stärker min profil så att arbetsgivare ska förstå vem jag är och vad jag kan bidra med, men utan att vara skrytig eller tigga om ett jobb. 

Forskare: Arbetsgivare kan dra negativa slutsatser

Samtidigt som den gröna ringen kan vara en biljett till ditt nästa jobb finns det forskning som visar på baksidan med att signalera att man är utan jobb. Arbetsgivare kan dra negativa slutsatser av signaler om arbetslöshet, vilket kan minska chansen att bli kallad till intervju.

Stefan Eriksson är docent vid Uppsala universitet och forskar kring arbetsgivares attityder mot arbetslösa. Han anser att man generellt ska vara försiktig med att skylta med att man är arbetslös.

Stefan Eriksson
Stefan Eriksson

– Risken med enkla signaler, som att visa sig som arbetslös i Open to work, är att man åker bort i den första rundan vid en sållning. När det är många sökande måste arbetsgivarna självklart sålla, konstaterar han.

Risken är att man åker bort i den första rundan

I en studie skickade Stefan Eriksson och hans forskargrupp ut fiktiva jobbansökningar till ett stort antal företag. Resultatet var tydligt: Personer som hade varit arbetslösa i nio månader eller längre hade betydligt svårare att bli kallade till intervju än andra kandidater.

– Många arbetsgivare reagerade negativt på längre tider av arbetslöshet. Det är en signal om att man blivit bortvald av många andra arbetsgivare och att man kan ha tappat viktig kompetens. Det är svårt att tvätta bort ett sådant stigma.

Fördelar och nackdelar med Open to work

Stefan Eriksson tror att Open to work-ringen kan vara ett tveeggat svärd. Vissa arbetsgivare kan se den som ett tecken på desperation. Samtidigt är synlighet ofta avgörande för den som söker jobb.

– Som arbetslös bör man ta alla chanser att visa upp sig. Det är möjligt att ringen kan tolkas som att man är ambitiös i sitt jobbsökande, men samtidigt är det ju ingen stor ansträngning, säger han.

Ska du använda Open to work om du redan har jobb?

Innan du lägger till den gröna ringen kan det, enligt många rekryterare, vara klokt att tänka ett varv till om du redan har ett jobb. Alla chefer uppskattar inte att medarbetare signalerar att de är på väg vidare. I värsta fall kan Open to work-ringen väcka irritation och uppfattas som ett tecken på bristande lojalitet mot arbetsgivaren.

Så många tjänstemän använder LinkedIn

  • I Sverige har 60 procent av tjänstemännen använt Linkedin under året, 30 procent varje vecka och 13 procent dagligen. 
  • Globalt har plattformen 850 miljoner medlemmar i över 200 länder.
  • I Sverige har cirka fem miljoner ett Linkedin-konto. 

Källa: Linkedin/rapporten Svenskarna och internet