Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

5 förtroendevalda om sjuknärvaron på deras jobb

70 procent av alla sysselsatta går sjuka till jobbet trots att de känner att de borde ha stannat hemma och kurerat sig. Vilket enligt ny forskning kan leda till kraftigt försämrad hälsa och förtidspension. Här berättar fem fackligt förtroendevalda i Unionen om sin egen och kollegornas "sjuknärvaro".
Anita Täpp Publicerad
Illustration: Dennis Eriksson

De förtroendevalda har svarat på följande frågor:

1. Brukar du gå sjuk till jobbet?
2. När stannar du hemma?
3. Hur är det med sjuknärvaron i stort på din arbetsplats?
4. Kan sjuknärvaro också vara bra?

Läs mer: 7 av 10 jobbar när du är sjuka

Carina Nolte, ledamot i klubbstyrelsen och arbetsmiljöombud på Com Hem i Härnösand:

1. Inte vanligtvis numera. Tidigare har jag inte varit lika lyhörd och lyssnat på kroppen och inte riktigt greppat att jag varit sämre än jag har varit, som vid ett tidigt skede vid en förkylning. Man behöver vara lyhörd och lyssna på kroppens signaler. Man har ett ansvar som individ att sköta sin hälsa och hitta ett sunt tempo och balans mellan arbetsliv och privatliv.

2. Ja, nu stannar jag hemma när jag är sjuk, om jag har feber och infektioner.

3. I vår bransch har vi generellt ett högt tempo då många arbetar med effektivitet och mätverktyg som kan upplevas stressande. Man stannar kanske inte alltid upp och reflekterar över sin situation vilket i sig kan leda till infektioner, och man kanske går till arbetet med förkylningar fast man borde stanna hemma, vilket orsakar sjuknärvaro. Jag tror att i många fall har det med ekonomin att göra, och en pliktkänsla. Dels vill man inte belasta sina kollegor och lämna över arbetsuppgifter och sedan vill man inte halka efter med eget arbete. Det kan också beröra provisioner och måluppfyllnad. Plus en stolthet, att man är stolt över att inte vara sjukskriven. Dialogen om när man borde stanna hemma kan jag uppleva saknas på många arbetsplatser.

4. Det är en jättesvår fråga. Men nej, jag tycker inte det. Oavsett om ens sjukdom beror på fysiskt eller psykologisk orsak så tänker jag att vid sjuknärvaro förhindras återhämtning och nedvarvning som kan leda till ohälsa och längre sjukskrivningar som följd.

Axel Lundström, klubbordförande på Teleperformance i Göteborg:

1. Ja, det händer. Men det beror på vad man har för sjukdom. Är det en lättare förkylning så går jag till jobbet. Främst därför att jag förlorar väldigt mycket pengar i och med karensdagen.

2. Jag jobbar som real time analyst vilket innebär att jag bland annat sköter schemat och kontrollerar att de som sitter i kundservice gör det de ska. Och då vill jag också göra ett bra jobb. Så om jag exempelvis skulle ha halsfluss så jag inte kan koncentrera mig och prata med folk, och dessutom kan smitta andra, då stannar jag ändå hemma.

3. Sjuknärvaro är inte vanligt. Men det beror också på vilken yrkeskategori man tillhör, om du jobbar direkt i produktion, med kundservice eller försäljning. Och då kan det också vara tvärtom, att du stannar hemma fast du borde gå till jobbet. På kundservice har vi ganska hög sjukfrånvaro, runt tio procent. Medan det bland chefer och lite centrala positioner är vanligare att man kommer till jobbet, därför att de är väldigt överbelastade med arbete och vet att om de missar en dag så måste de ta igen det arbetet när de kommer tillbaka.

4. Nej, det är bara negativt. Det skulle i så fall vara att man slipper bli av med pengar. Men i grunden tror jag inte det är bra för hälsan. Även om det ibland, som om det också kan vara bra om man exempelvis skadat benet eller är deppig, ändå kan vara bra att vara på jobbet så man får stimulans och känner att man gör nytta.

Jan Knutsson, klubbordförande på DHL Express i Ljusdal:

1. Nja, det har hänt. Karensdagen spelar roll. Men också därför att jag jobbar i ett team där vi gör samma sak, vi söker gods som hamnar fel och som kunder inte får tag på, och då blir mina ärenden utlagda på andra som får mer att göra om jag är borta.

2. Om jag får magsjuka eller blir förkyld med hög feber så jag nästan hostar sönder mig.

3. Jag tror inte så många är det. Men det är också en gränsdragningsfråga, alltså hur sjuk man själv anser att man ska vara för att stanna hemma. De flesta går ändå till jobbet när man är lite halvförkyld.

4. Min personliga åsikt är att jag inte tror man alltid blir bättre av att stanna hemma. Om man exempelvis blir förkyld så blir man inte frisk av att sitta hemma i soffan, om man inte har ett tungt ansträngande arbete.

Tomas Jansson, klubbordförande på SSAB i Borlänge/Finnspång:

1. Ja det händer, därför att man är en lojal tjänsteman. Jag jobbar heltid som klubbordförande och då har man väldigt många möten och det kan exempelvis vara svårt att få en ersättare eftersom alla andra har ett annat jobb på heltid.

2. Om jag är rejält förkyld med feber eller har magsjuka.

3. Styrelsens gemensamma bedömning är att många kommer till jobbet fast de är sjuka. Generellt är man lojal och känner att man behöver ställa upp och inte vill lägga jobbet på någon annan. Därför att man tror att man gör de andra en otjänst. Samtidigt känner man att högarna växer om man är borta och folk jobbar redan in i kaklet.

4. Det beror naturligtvis på hur sjuk man är. Men om man exempelvis har en depression är det kanske ändå bra att komma tillbaka till jobbet en del av en dag som rehabilitering. Sedan kan fördelen för alla ändå vara att man känner mindre stress om man känner att man är klar med sina uppgifter när man går hem för dagen.

Birgitta Henriksson, ordförande i riksklubben på Fortum i Stockholm:

1. Jag är nästan aldrig sjuk. Men som skiftarbetare är man alltid sjuk när man är ledig. Vi övervakar vattenkraft dygnet runt och om jag är hemma måste en kollega jobba övertid eller blir inringd. Då utsätter jag alltså någon annan. Så särskilt vid storhelger vill man inte sjukskriva sig om man inte är dödssjuk. Då biter man ihop och går dit i stället.

2. Om jag blir magsjuk.

3. Det beror på vilken tjänst och roll man har. Vi har förtroendearbetstid och många kollegor som jobbar kontorstid kan också jobba hemifrån genom att vara uppkopplade och vara med vid viktiga möten via exempelvis Skype. Men det är ju också en slags sjuknärvaro. Men vi har inte fått några signaler om att det är något problem. Men om man som skiftarbetande går sjuk till jobbet är det nog främst därför att man inte vill utsätta kollegorna. Plus karensdagen.

4. Nej, jag ser inget bra med det.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Mens och klimakteriet på jobbet lyfts i ny global standard

Arbetsgivare får en ny global vägledning om mens och klimakteriet på jobbet. Standarden beskriver hur frågorna kan tas om hand inom det systematiska arbetsmiljöarbetet.
Petra Rendik Publicerad 22 september 2026, kl 06:01
Kvinna arbetar vid laptop i hemmiljö med en fläkt, intill en illustrerad arbetsplatsdetalj med mensskydd och råd om flexibelt arbete, temperatur och arbetsanpassning.
Den nya globala standarden ISO 45010 ska hjälpa arbetsgivare att inkludera mens och klimakteriet i arbetsmiljöarbetet. Mensskydd på jobbet är en av de praktiska åtgärder som rekommenderas Foto: Colourbox. AI-montage: Martin Söderström.

Nära hälften av befolkningen har mens eller går igenom klimakteriet i femtio år eller mer.

Majoriteten av alla kvinnor har besvär i olika grad kopplat till menstruation eller övergångsålder som påverkar arbetslivet och i många fall leder till sjukfrånvaro. 

Ändå finns det fortfarande en inställning att kvinnors hälsa och hormoner ska skötas privat. 

ISO 45010 ska ge arbetsgivare stöd i arbetsmiljöarbetet

Men nu lanseras en ny global vägledande standard som ska ge arbetsgivare verktyg för att integrera dessa frågor i det övriga arbetsmiljöarbetet så att man underlättar för kvinnor på arbetsplatsen. 

Emma Bro, företagsläkare på Avonova, porträttbild.
Emma Bro. Foto: Avonova.

Standarden omfattar både den psykiska och fysiska arbetsmiljön.

– Det är så bra att arbetsgivare nu blir nödgade att tänka igenom vad det här faktiskt innebär för den enskilda medarbetaren och kanske inse att om vi gör enkla anpassningar mår de anställda bättre, säger Emma Bro, företagsläkare på Avonova.  

– Mens och klimakteriet ska inte vara någon särskildhet, utan det ska vara en självklar del av arbetsmiljöarbetet. 

Så här gör ni arbetsplatsen mens- och klimakteriesmart

  • Möjlighet att jobba hemifrån. Det ska vara uttalat, särskilt för dem som har mensvärk och PMS. Men även kvinnor i klimakteriet som har problem med hjärndimma och dålig sömn.
  • Mensskydd på jobbet är en liten kostnad men ger ett stort signalvärde hos de yngre kvinnorna.
  • Möjlighet att kunna justera klimatet på kontoret. Eller se till att det finns fläktar.
  • Chefer och HR bör gå en utbildning om kvinnors hälsa, kanske allra mest om klimakteriet. Då blir det här en fråga bland alla andra arbetsmiljöfrågor.
  • Du som kvinna och chef: Om du har besvär, våga vara öppen om dem. Det skapar ett psykologiskt tryggt klimat på jobbet där man vågar ha dåliga dagar.

Läkaren Emma Bro träffar ofta kvinnor i 40- till 55-årsåldern som håller på att eller redan har drabbats av kronisk stressjukdom. Livet är stressigt och så hamnar man i klimakteriet också. 

Det blir oftast droppen. Sömnen fallerar, hjärndimman slår till, tålamodet tryter och drivet som behövs i arbetslivet minskar.

 – Många som jag möter berättar att de inte känner igen sig själva när de kognitiva symtomen blir besvärliga, säger hon. 

Mensvärk och rikliga blödningar leder ofta till korttidsfrånvaro

När det kommer till yngre kvinnor som har mensvärk och rikliga blödningar är det ofta arbetsgivaren som har flaggat på grund av att medarbetaren har återkommande korttidsfrånvaro. 

– Det här är besvär som många unga kvinnor inte vill ta upp med sina chefer, utan de försöker gå till jobbet trots svår värk. Men de klarar inte det. 

– Den nya standarden kan förhoppningsvis leda till att kvinnor vågar vara öppna med sina besvär. 

Tabut kring mens och klimakteriet håller på att minska

Tabut kring mens och klimakteriet håller på att minska

Det har hänt otroligt mycket de senaste fem åren när det gäller hur vi pratar om kvinnors hälsa. Det är inte lika tabubelagt och fler arbetsgivare söker aktivt information för att få veta mer, även om det skiljer sig mellan olika branscher, förklarar Emma Bro. 

– Men vi är fortfarande i ett tidigt stadium där kunskapen måste öka. Vi behöver fortsätta prata om det här, för det är nyckeln till allt.

Det här är ISO 45010