• IT-strul glöms ofta bort när man talar om arbetsmiljöproblem. Foto: Colourbox

5 steg för en bra digital arbetsmiljö

Publicerad 31 maj 2018, kl 13:05

IT-strulet kostar miljarder varje år. Men med regelbundna digitala skyddsronder kan verksamheten spara både tid och pengar. Här är fem steg för en digital arbetsmiljö som fungerar!

Dålig belysning eller en sladd på golvet som någon riskerar att snubbla över är problem som är lätta att upptäcka – och åtgärda. Men när det gäller risker kopplade till medarbetarnas IT-miljö är det betydligt svårare att komma åt. Trots att datorer som hänger sig och tekniska system som inte pratar med varandra är betydande orsaker till stress och frustration glöms den digitala arbetsmiljön ofta bort.

Förra året slösades 133,5 miljoner tjänstemannatimmar bort på IT-strul i den privata sektorn. Det kostade arbetsgivarna 44,1 miljarder kronor, enligt en undersökning från Unionen.

Läs mer: 5 tips för mindre IT-strul

Men det finns lösningar. Första steget för att identifiera tidstjuvar och förbättringsbehov i den digitala arbetsmiljön är att göra en digital skyddsrond. På sikt kommer verksamheten spara både tid och pengar.

Men hur går man då till väga? Vad ska man leta efter? Och var ska man börja? Jonas Söderström, författare till boken ”Jävla skitsystem” och expert på digital arbetsmiljö på InUse, rekommenderar att rondarbetet delas upp i fem huvudområden:

1. Hårdvara, nätverk och fysiska detaljer. Kolla om bildskärmar, tangentbord och annat fungerar. Finns det rätt sorts sladdar, laddare, adapters på alla ställen där arbetet ska göras? Finns det digitala enheter som är fysiskt påfrestande att hantera, till exempel tunga att bära, svåra att nå, olämpligt placerade?

2. Användbarhet och design hos mjukvaror. Kartlägg om de digitala systemen, produkterna eller tjänsterna har rätt funktionalitet och god design? Är de anpassade till oss som människor och våra arbetsuppgifter?

3. Inventera inverkan på arbetet. Bidrar systemen till verksamhetsnytta? Eller har de skapat effekter som ökande administration, gränslöst arbete, social isolering eller alltför mycket kommunikation? Är de tids- och motivationstjuvar, snarare än stöd? Handlar det om arbetets innehåll – om vilka arbetsuppgifter som ska göras – är det framför allt en ledningsfråga.

4. Utbildning, införande, stöd och support. Har alla medarbetare fått relevant introduktion vid införandet av nya digitala verktyg och repetitionsutbildning vid behov? Finns det support för att lösa problem? Detta är ofta en fråga för HR och i viss mån för IT-supporten.

5. Kopplingar mellan flera system. Den största utmaningen är när system ligger uppkopplade mot andra, som vi inte själva äger eller ens har inflytande över, som till exempel en annan myndighets databas eller molntjänst. Kanske är systemen dåligt anpassade för era behov eller så fungerar kommunikationen mellan tjänsterna dåligt. Dessa problem kan kanske inte lösas i er egen organisation, utan kräver samarbete med andra. Kanske kan de inte lösas alls. Då gäller det att se om ni kan underlätta arbetet på andra sät

Jonas Söderström påpekar att det kan vara klokt att dela upp ronden i ett par tillfälllen. Gör först en övergripande inventering av alla områden  och välj sedan ett i taget för en fördjupad granskning.

Läs också: Så påverkas hjärnan

Ola Rennstam
Ola Rennstam
[email protected]
Lediga jobb
  • Läs även...

    Utvecklingsledighet dissas av facket

    Det är bra att staten tar tag i de yrkesverksammas behov av kompetensutveckling. Men man gör det på fel sätt,
    anser Unionen om förslaget om att anställda ska få betald
    ledighet för studier.

  • Läs även...

    Ständiga omorganisationer sliter på medarbetarna

    7 av 10 tjänstemän har varit med om en omorganisation det senaste året. Målet brukar vara att bli effektivare och lönsammare. Men för personalen är förändringarna ofta slitsamma.

  • Läs även...

    Flera risker med flexpension

    Flexpension riskerar att användas som ett sätt att göra sig av med äldre arbetskraft och kan leda till att fler lockas att lämna arbetslivet i förtid. Det hävdar Pensionsmyndigheten i en rapport.

  • Läs även...

    Han pratar utbrända personer friska

    Utbrändhet är i grund och botten ingen sjukdom. I stället är det ett uttryck för att vi lever på ett sätt som inte stämmer överens med våra grundläggande behov. Det menar leg psykolog Fredrik Bengtsson, som bland annat jobbar med existentiella samtal för personer med utmattningssyndrom.

  • Läs även...

    Utbränd i dag – uttråkad i morgon

    Dagens arbetsliv kan vara hårt, osäkert och gränslöst. Men hur blir det i framtiden? Betydligt tuffare och mer polariserat – eller som en härlig semester? Experterna är oeniga.

  • Läs även...

    Hemmajobb kan vara fälla

    Ser du det som en förmån att jobba hemma ibland? Ett sätt att få bättre balans i livet? Se upp! Det kan vara tvärtom. I värsta fall leder det till ökad stress, isolering och sömnsvårigheter.

Nyhetsbrev

Prenumerera

Håll dig uppdaterad med färska nyheter från Kollega.