Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

5 vanliga chefsmyter

En visionär som jobbar jämt, vet allt och aldrig visar känslor. Chefen ska helt enkelt vara en superhjälte. Eller inte. Det finns många föreställningar om hur en ledare bör vara. Stefan Tengblad, professor i företagsekonomi vid Högskolan i Skövde, har synat några vanliga chefsmyter närmare.
Petra Rendik Publicerad 24 februari 2017, kl 10:15
En man och kvinna klädda som superhjältar springer.
Måste chefen vara en superhjälte? Foto: Colourbox

En chef ska vara född ledare
Det finns de som hävdar att ledarskap sitter i generna, att det är en medfödd egenskap som vissa har, andra inte.

Och visst finns det människor som är ”naturliga” chefsämnen. De där som alltid blev valda till lagkapten på gympan i skolan eller fick föra gruppens talan i alla möjliga sammanhang.

Men det innebär inte att just de blev chefer i arbetslivet. Det finns ont om forskning som kan peka ut vilken personlighet som är lämplig att ha för att lyckas som chef.

– Problemet är att man kan koppla samman nästan alla egenskaper med hur en chef ska vara. Är du intelligent så ökar sannolikheten att du blir en bra chef, är du energisk eller social så är det också bra och så vidare, säger Stefan Tengblad.

Räknar man bort de mest olämpliga, så kan de flesta människor träna sig till att bli en åtminstone helt okej chef. Det är de flesta ledarskapskonsulter, forskare och psykologer överens om. Med rätt verktyg, stöd och en genuin vilja att leda andra kan man komma rätt långt i sin iver att bli chef.

– Om du sen blir tillräckligt bra, ja det beror på uppgiften. Det krävs lite olika av dig om du ska leda USA eller vara gruppchef på ett mindre företag.

En chef ska vara extrovert

Att vara kommunikativ är en egenskap som rent generellt uppskattats hos ledare, det har flera studier visat. Men det innebär inte att chefen måste vara den som pratar och syns mest. Faktum är att inget säger att du bli en bra chef för att du är utåtriktad även om det är en personlighet som många förknippar med ledarskap.

I stora delar av Asien är det till exempel mycket vanligare med chefer som har en mer tillbakadragen ledarstil. Och i väst har vi flera exempel på lyckade ledare som sägs vara introverta, Barack Obama och Bill Gates för att nämna ett par.

För en annan egenskap som rankas högt är lyhördhet och förmågan att lyssna, något som introverta ledare anses vara bra på.  En studie från Harvard University visar att den introverta chefen inte monopoliserar rummet på samma sätt som den extroverta chefen. De är bättre på att släppa fram andra och mindre känsliga för grupptryck.

– Ogillar man att omge sig med människor kan det förstås blir svårt i ledarrollen. Men å andra sidan kan en väldigt extrovert chef upplevas som självupptagen och det är ingen egenskap att eftersträva, säger Stefan Tengblad

En chef ska vara karismatisk

Karisma ligger i betraktarens ögon och är inte alltid heller förknippat med något gott, tvärtom. Ta Adolf Hitler och Charles Manson till exempel. Karismatiska eller inte men de visste hur man skaffade sig en trogen skara följare.

För när vi talar om karismatiskt ledarskap är det förknippat med glöd och passion. De är visionärer som kan konsten att tala och trollbinda den stora massan.

Men det finns inget som säger att en framgångsrik ledare behöver vara speciellt karismatisk. Det är att ställa för stora krav på ledarskapet tycker Stefan Tengblad.

– I tider av stora förändringar kan det vara tacksamt med en VD som genom sin utstrålning får med sig sina medarbetare på tåget men ytterst få människor har den karisman, säger Stefan som bara kan komma på en person i Sverige som uppfyller kraven.

Zlatan är en sådan person. Men inom Svenskt näringsliv kan jag faktisk inte komma på en enda med speciellt medryckande personlighet.

En chef får inte visa känslor

Tiden då chefer skulle visa stenansikte är förbi. Som chef är det förstås en fördel att kunna kontrollera sina känslor men utan att för den delen bli eller uppfattas som känslokall.

– Överdrifter är inte bra oavsett åt vilket håll. Ingen vill ha en chef som har känslorna utanpå kroppen men inte heller vill man ha en chef som inte visar empati. Lagom är bäst.

Ett bra exempel på när känslor gärna få svalla är vid högtidstal tycker Stefan. Det är inte läge att hålla igen när du som chef tackar av en medarbetare efter lång och trogen tjänst på företaget.

En chef ska veta allt

Ödmjukhet är alltid klädsamt oavsett position och som chef har du mycket att vinna på att erkänna att även du kan ha fel och inte har koll på allt.

– Att inse sina begränsningar är aldrig dåligt. För det finns faktisk ingen som vet allt, och allt för många chefer överskattar de egna kunskaperna, säger Stefan Tengblad.

Medarbetarnas kompertens riskerar att gå till spillo om chefen som kräver full kontroll och insyn i allt. En god ledare bör i stället lyfta all den erfarenhet som finns i personalstyrkan och tänka mångfald vid rekrytering. Det är så man skapar framgång.

– De flesta organisationer behöver alltid få in ny kunskap och det är inte alltid ledaren som är först med att identifiera den.

 

Bilder: Barack Obama & Bill Gates - Ian Langsdon/TT,  Charles Manson (1969) - AP Photo, Colourbox

#enbrachef

Oavsett om du är chef eller medarbetare vill vi veta vad en bra chef är för dig. Du kanske har exempel på när en chef utmärkt sig eller lyft dig? Och du som själv är chef - vilken typ av ledare eftersträvar du att vara? Dela med dig i sociala medier under #enbrachef.

Ledarskap

Chefer behöver ångest

Starka kulturupplevelser som förvirrar och skakar om – det är vad ledare behöver för att bli bättre. Allt enligt ledarskapsmetoden Schibbolet.
Publicerad 24 april 2024, kl 06:01
En stressad chef vid sitt skrivbord med huvudet i händerna.
Mätbar effekt - Schibbolet ger bättre chefer och mindre stress. Metoden utvecklar ledarskapet med poesi och kaos. Foto: Colourbox.

Ledarskapsträning från helvetet. Chefskurs med Kafka. Ett stålbad fyllt med poesi och musik. Så skulle nog den udda och utmanande Schibboletmetoden lite förenklat kunna beskrivas. Konceptet går ut på att utsätta chefer för ett känslomässigt kaos – med hjälp av kultur. Med omstörtande musik och poesi ska deltagarna skakas om – ja, till och med chockas. Något som i sin tur leder till att man kan stanna upp, reflektera, ompröva och därigenom öva sin omdömesförmåga. 

Ur denna medvetna träning växer så småningom ett mer ansvarstagande och genomtänkt ledarskap. 

– Schibbolet är menat som en guide till livets komplexitet. Att vara ledare och utveckla andra människor är något djupt allvarligt. Det är ett stort ansvar att ha en genomgripande påverkan på andra människors liv, säger Julia Romanowska, medicine doktor, konstnär, programmerare och initiativtagare till metoden. 

Schibbolet handlar om att utveckla ledarskap på omvägar som inte handlar om ledarskap. I stället är det, via kultur, en djupdykning ned i de existentiella frågornas bråddjup, vilket syftar till att väcka medkänsla, etiska insikter och nå egen mognad. 

Frustration födde Schibbolet

Julia Romanowska har själv varit chef och har dessutom ett förflutet som organisations- och ledarskapsutvecklare. Schibboletexperimentet växte fram ur hennes egen tilltagande frustration över många utbildningars ytliga och förenklade syn på ledarskap.

 – Efter hand insåg jag att ledarskapsutbildningarna var infantiliserande och dessutom ofta saknade vetenskaplig grund. Jag ville skapa en motbild till de standardiserade mallar och verktyg som erbjuder förenklade lösningar men inte kan hantera svårare frågor. Möjligtvis kan de fungera för helt oproblematiska verksamheter, säger hon. 

Men hur går det här ihop? Att utveckla chefer med hjälp av kultur kan väl knappast vara vetenskapligt utan snarare ganska flummigt? Och fungerar det verkligen att utveckla ett bättre ledarskap med ångestupplevelser? Jadå, menar Julia Romanowska och hänvisar till sin studie med mätbara och statistiskt belagda effekter. Resultatet visar att både cheferna själva och deras medarbetare mådde mentalt bättre och var mindre stressade efter att ha deltagit i Schibboletprogrammet, jämfört med dem som hade deltagit i en traditionell ledarskapsutbildning. 

Från makt till medkänsla

I studien ingick 200 medarbetare, varav 50 chefer, från olika branscher. De delades slumpmässigt in i två grupper. Den ena fick se tolv Schibboletföreställningar med poesi och musik. Den andra gruppen gick en traditionell ledarskapsutbildning arrangerad av Försvarsmakten, liknande dem som Julia Romanowska själv har hållit tidigare. 

Studien pågick under ett år och under tiden utvärderades cheferna samt deras medarbetare. Julia Romanowska följde upp psykologiska, sociala och biologiska aspekter även efteråt. Bland annat undersöktes psykologiska faktorer som mental hälsa och utmattningssyndrom. 

De psykosociala aspekterna fokuserade på hur cheferna hanterade konflikter, kränkningar och liknande, samt i vilken utsträckning ledarna använde sig av undvikande strategier. Även självkänsla skattades. Den biologiska faktorn var nivåerna av hormonet DHEA-S, som är viktigt för motståndskraft och kroppens förmåga att skydda sig mot infektioner och skadlig stress. 

Utvärderingen visade att medarbetarna till chefer som hade gått den traditionella ledarskapsutbildningen mådde sämre och var mer stressade än dem i Schibboletgruppen. Paradoxalt nog uppfattade sig ändå de cheferna själva som bättre ledare.

I Schibboletgruppen var det tvärtom. Medarbetarna skattade chefernas ledarskap högre. Den långsiktiga uppföljningen visade också att Schibboletgruppen mådde bättre, var energiska och mindre stressade. 

– En förklaring är att cheferna som deltagit i Schibbolet-konceptet fick ett annat sätt att se på sig själva och blev mer självrannsakande, ödmjuka och mindre egocentriska, vilket också gynnar deras medarbetare. 

Viktiga insikter kräver mod

Julia Romanowska menar att tonvikten i traditionella ledarskapsutbildningar ligger på makt, kontroll, manipulerande styrmedel och, inte minst, att pumpa upp det egna egot. Vilket inte gynnar självreflektion. Schibbolet går på tvärs och banar i stället väg för ett reflekterat ledarskap, som inte är självcentrerat utan fokuserar på de människor man möter. Riktningen går alltså inte från ledarens styrande strategier till omgivningen utan åt andra hållet. Ansvar och moraliska överväganden är genomgående teman.

 – Det sker en förskjutning hos deltagarna från att tänka i termer av makt, till att tänka i termer av eget ansvar. Vi måste ställa oss nya frågor när det gäller ledarskapsutveckling. Och det kräver förståelse för människans villkor, inklusive de mörka sidorna. Vägen till viktiga insikter är alltid både krävande och skrämmande. Men livsnödvändig, säger Julia Romanowska.

Text: Gertrud Dahlberg

UPPLEVELSER GER REFLEKTION

  • Det hebreiska ordet ”schibbolet” kan översättas med ”det som bär frö” eller ”prövosten”. 
  • Julia Romanowska har utvecklat Schibbolet till konstnärliga föreställningar där textfragment om ondska, lidande och katastrof läses upp. Ibland till musik. Syftet är väcka starka känslor och skaka om – vilket ska leda till eftertanke och en känsla av eget ansvarstagande. Metoden innebär en både svårfångad och mödosam mognadsprocess som möjliggör växande. 
  • I boken Schibboleteffekten – ledarskap, konsten och människans ansvar ger Julia Romanowska en sammanfattning av sin doktorsavhandling och sina forskningsresultat