• Experterna spådde att vi år 2000 skulle kunna få fram superintelligenta människor genom en spruta på fosterstadiet. Foto: Aha-Soft/Colourbox.com

50 år senare - så siade experterna om framtiden

Publicerad 3 oktober 2017, kl 14:52

Det är inte helt lätt ens för experter att sia om hur livet kommer att te sig om några årtionden. Det framgår med all önskvärd tydlighet av en forskningsrapport från 1969.

År 1969 lade 24 lärde män (nix, inte en enda kvinna fanns bland dessa experter!) i ett så kallat framtidsteam pannan i djupa veck och siade om Sverige år 2000. Vad trodde då dåtidens främsta forskare om ett tänkbart Sverige vid millennieskiftet? Här är några av deras förutsägelser:

Medelsvensson jobbar 30 timmar i veckan, tjänar 60 000 kronor i månaden och kan njuta av tre semestermånader per år. Familjen består av mamma, pappa och barn – två av varje sort eftersom könsbestämning är möjlig – och bor i en lägenhet med ett helautomatiskt kök, bildskärmstelefon och datamaskin i någon av landets tre största städer.

Ingen bråkar någonsin om tvätt, dammsugning eller vem som ska skura toaletten. I städskåpet står nämligen en påpasslig robotslav som utför nästan allt hushållsarbete. I garaget finns två elbilar och i städerna löper all trafik under jord.

Män och kvinnor är fullständigt jämställda och det finns absolut tillförlitliga preventivmedel. På fosterstadiet kan man ge sprutor som höjer intelligensen med 50 procent, vilket skapar den nya tidens supermänniskor. Det går att bota all sorts cancer, däremot är antibiotikaresistens ett stort problem.

Människor som inte har arbete får en så kallad ”livslön” och det finns ingen bostadsbrist.

Så löd några av teamets scenarier. Stämde de? Både ja och nej. Nära 50 år senare har vi ännu inte avlat fram supermänniskor och inkomst och semester ligger rejält under vad experterna siade. Någon beskrivning av internetrevolutionen prickade de heller inte in.

Däremot fick forskarna rätt när det gäller antibiotikaresistens, medellivslängd över 80 år och robotisering av jobb. De luftade också oro över vad som kan hända när maskinerna blir överlägsna människorna, vilket ligger snubblande nära vår tids AI-debatt.

Vi trodde att vi skulle jobba 30 timmar i veckan, tjäna 60 tusen i månaden och ha tolv veckors semester

Men det mesta blev fel. Exempelvis hushållsrobotar och farhågor för att ljudbangar från överljudsplan skulle rasera Europas katedraler. Dessvärre hade de fel även vad gäller Östersjöns tillfrisknande och total jämställdhet mellan könen.

Med facit i hand ger framtidsteamets förutsägelser också perspektiv på dagens futurologiska spaningar. Att tala om vad som ska ske är komplext eftersom det bara är mer eller mindre kvalificerade gissningar som bygger på antaganden baserade på historiska händelser.

– Det finns ingen färdig framtid som ligger och väntar på oss. Den är något som vi själva skapar, utifrån mer eller mindre medvetna val. Och framtidsvisioner är något som olika aktörer ofta försöker forma och styra efter egna intressen. Det gäller både organisationer och företag. Därför är det klokt att veta vem som säger vad, och vilka syften som kan ligga bakom en framtidsbild, säger Ann Bergman, professor i arbetsvetenskap vid Karlstads universitet.

Som ett exempel nämner hon Ray Kurzweil, Googles futurolog och utvecklingschef. Han är känd för sina förutsägelser om teknik, IT och AI. En av Kurzweils prognoser är att den mänskliga hjärnan och internet år 2030 kan kopplas ihop till en supermänniska.

– Det viktiga är att komma ihåg att om det blir så beror det inte på att Ray Kurzweil kan se in i framtiden, utan på att han och hans företag har makten att påverka samtiden i en viss riktning. Google har naturligtvis också ett ekonomiskt syfte med sin framtidsforskning och använder den som en konkurrensfördel, säger Ann Bergman.

Det går, menar hon, att hävda att saker möjligtvis kommer att hända, eller till och med att de sannolikt kommer att hända, men vi kan aldrig veta säkert.

– Därför bör vi inte bara ställa oss frågan om vilken framtid som är möjlig och trolig utan även vilken framtid som är önskvärd för oss människor, säger Ann Bergman.

Gertrud Dahlberg

Lediga jobb
  • Läs även...

    Många tror sig älska jobbet

    Älskar du ditt jobb? Eller har du bara lyckats intala dig att du gör det, för att inte bryta mot den nuvarande samhällsnormen och riskera att ses som misslyckad? Så kan det faktiskt vara, enligt etnologen Magdalena Petersson McIntyres forskning.

  • Läs även...

    Guldpeng ska få fart på jämställdheten

    Svenskt arbetsliv är inte jämställt. Det vill Unionen ändra på genom att prisa företag som satsar på jämställdhet.
    — Det är människorna på arbetsplatserna som ska se till att det händer något, säger Martin Linder, ordförande för Unionen.

  • Läs även...

    Så blir jobbet 2030

    I morgon är det GUD som styr. Globalisering, Urbanisering och Digitalisering håller på att förändra våra liv och arbeten i grunden. Här är experternas [SJU] hetaste prognoser.

  • Läs även...

    Han tar över Svenskt Näringsliv

    Jan-Olof Jacke, vd för Astra Zeneca blir ny vd för Svenskt Näringsliv.
    – Det är en klok man som förstår vikten av bra dialog och det hoppas jag att han lyckas föra vidare hos Svenskt Näringsliv, säger Mikael Hansson, ordförande för Unionenklubben på Astra Zeneca i Mölndal

  • Läs även...

    Ständiga omorganisationer sliter på medarbetarna

    7 av 10 tjänstemän har varit med om en omorganisation det senaste året. Målet brukar vara att bli effektivare och lönsammare. Men för personalen är förändringarna ofta slitsamma.

  • Läs även...

    Vinarbetare ska få bättre arbetsmiljö

    Systembolaget har inlett ett samarbete med Unionen och den fackliga organisationen IUF. Syftet är att förbättra arbetsmiljön för anställda i vinindustrin. Initiativet kommer från Unionens fackklubb på Systembolaget.

  • Läs även...

    Kollega får ny chefredaktör

    Helena Ingvarsdotter blir ny chefredaktör och ansvarig utgivare för Kollega och Chef & Karriär. Hon har lång erfarenhet från fackförbundspress och kommer närmast från Lärarförbundet där hon var chefredaktör för flera tidningar.

  • Läs även...

    Vi dricker inte kaffe för att det är gott

    Nej, det är inte alls smaken på kaffe som gör att du dricker – det är koffeinet. Eller alkoholruset när det handlar om starkare drycker. Det visar forskare vid Northwestern University i USA.

  • Läs även...

    De heter det de gör

    Båtbyggaren och ensamseglaren Sven Yrvind ville ha ett efternamn som passade honom – och det han gör. Han är inte ensam om att ha ett namn som hör ihop med jobbet, men för de flesta är det en tillfällighet.

Nyhetsbrev

Prenumerera

Håll dig uppdaterad med färska nyheter från Kollega.