Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

50 miljoner kronor ska minska sjukfrånvaro

I år avsätts 50 miljoner kronor till arbetsgivare som ansöker om bidrag hos Försäkringskassan för att bättra på kunskapen om hur de kan minska sjukfrånvaro på jobbet. Nästan dubbelt så mycket som förra året. Det meddelas i dag på internationella Arbetsmiljödagen.
Linnea Andersson Publicerad 28 april 2015, kl 11:02
Försäkringskassans skylt på byggand.
Foto: Christine Olsson/TT

Sedan ett år tillbaka har arbetsgivare möjlighet att förbättra sina kunskaper om hur de kan förhindra och förkorta sjukfrånvaro på arbetsplatsen, genom att ansöka om bidrag från Försäkringskassan. Under det gångna året har drygt 24 miljoner kronor delats ut och över 10 000 utredningsinsatser genomförts på olika arbetsplatser.

Tanken är att bidraget ska ge arbetsgivaren ”kunskap om möjlighet till anpassning eller andra insatser” för att förhindra att sjukfrånvaro uppstår hos en medarbetare. Men det ska också bidra till att underlätta återgång i arbete för en anställd som har varit sjuk.

Även om jobbet och en dålig arbetsmiljö ofta bidrar till ohälsa och sjukskrivning, kan arbetsgivare och arbetsplatsen spela en stor roll i att få tillbaka människor i arbete.

Stödet är en utredande insats för en individ och ger som mest 7 000 kronor per person. Bidraget går till företaget när stödet köps in och insatsen ska utföras av en godkänd företagshälsovård eller annan godkänd aktör.

Arbetsplatsnära stöd

Det arbetsplatsnära stödet omfattar 280 miljoner kronor för åren 2014-2017.  

Under 2015 är 50 miljoner kronor avsatta för arbetsplatsnära stöd.

Under perioden april 2014 till 1 februari 2015 betalades drygt 24 miljoner kronor ut i stöd till olika arbetsgivare och över 10 000 insatser utredningsinsatser utfördes under 2014.

Källa: Försäkringskassan

När engagemang blir övertid. Anställda inom civilsamhället ser sitt jobb som meningsfullt och har ett stort engagemang. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen är slut.
Foto: Shutterstock

De jobbar med katastrofer, olyckor och kriser. Unionen har 22 000 anställda inom civilsamhället. Många hittar sina drömjobb i organisationer som jobbar för demokrati och gemenskap. Men engagemanget har en baksida. Anställda som förväntas jobba kvällar och helger, många gånger gratis. Och en fritid som flyter ihop med arbetstiden. 

Shade Jalali
Foto: Camilla Svensk

– Det som utmärker anställda inom civilsamhället är engagemanget, de ser sitt jobb som meningsfullt. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen tar slut. Man brinner för sina frågor, säger Shadé Jalali, utredare på Unionen, som skrivit en rapport om civilsamhället som arbetsplats. 

I den svarar hälften av de tillfrågade att de arbetar mer än sin avtalade arbetstid varje månad. En av tre förväntades dessutom jobba kväller och helger. Lika många har svårt att få tid för återhämtning. 

– Det skiljer sig lite beroende på organisationens storlek, ju större desto proffsigare. På mindre föreningar blir gråzonerna tydligare kring förväntningar att ställa upp utanför arbetstid. 

 

Ledarskap en utmaning 

Lönerna inom civilsamhället är generellt lägre än för andra tjänstemän inom privat sektor. En utmaning här är förväntningarna från allmänheten – tjänstemän med höga löner sticker i ögonen på bidragsgivare som vill se sina gåvor gå till andra saker än organisationens anställda. Samtidigt kan föreningar inte fungera utan anställda tjänstemän som arbetar med föreningens frågor. 

– Här handlar det om transparens, att visa hur pengar används och till vilka saker. Jobbet kanske är ett kall, men det måste också vara ett konkurrensmässigt jobb, som lockar de mest kompetenta medarbetarna, säger Shadé Jalali.

Efter stress och arbetsbelastning uppges chef och ledarskapsfrågor vara den största arbetsmiljöutmaningen i Unionens rapport. Det har flera orsaker. Var femte person i rapporten uppgav att deras närmaste chef var en förtroendevald. Alltså en person som många gånger väljs in i organisationen på grund av sitt engagemang i föreningens frågor, snarare än viljan att arbetsleda kanslipersonalen. Det skapar chefer som inte har koll på arbetsmiljölagstiftning eller arbetsrätt. 

– Ofta brinner cheferna lika mycket för jobbet som de anställda och då är det svårare att dra gränser. 

 

Oro för framtiden bland anställda

Unionen efterfrågar en professionalisering av sektorn, där det alltid finns anställningsavtal, att man följer arbetsrätten och arbetstidslagen. Att det finns en tydlig skiljelinje mellan betalt och ideellt arbete på alla arbetsplatser samt att de arbetsgivare som tar emot statliga medel för anställningar, som exempelvis lönebidrag, ska ha kollektivavtal. 

I årets rapport ställde Unionen en fråga om ekonomi och möjligheten att utföra de projekt man vill. I en politisk tid där mindre offentliga medel ges till civilsamhället blir fler organisationer beroende av enskilda bidragsgivare. Det har skapat en oro bland anställda. 

– Det har skett stora förändringar på kort tid och många anställda är oroliga över framtiden. Många organisationer vet inte om de kommer att finnas kvar om några år.