Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

53 procent chefer får inte kompetensutveckling

Bristen på tid är det största hindret för chefernas vidareutbildning. Det visar en undersökning som Chef & Karriär låtit göra.
Ola Rennstam, Niklas Hallstedt Publicerad
Hand som vrider klossar med figurer i kostym och frågetecken.
"Bristande ledarskapsutveckling får konsekvenser för hela arbetsplatsen och påverkar medarbetarnas arbetsmiljö," säger Marina Åman, andre vice ordförande i Unionen. Foto: Shutterstock

Att få regelbunden kompetensutveckling är ett av de säkraste sätten att stärka sin position på arbetsmarknaden, oavsett om det handlar om att avancera i företaget eller om att få nya utmaningar hos andra arbetsgivare.

Att ha chefer som håller sig ajour med teknikutvecklingen och har rätt verktyg när det gäller ledarskapet är också en investering som lönar sig i det långa loppet för företagen.

Trots det uppger bara 47 procent av cheferna i undersökningen, som Novus gjort på uppdrag av Chef & Karriär, att de har fått någon vidareutbildning det senaste året.

Se fler resultat från undersökningen här

– Att arbetsgivare inte satsar tid och resurser på att chefer ska få utveckla sin kompetens är väldigt kortsiktigt tänkt. Ska en organisation lyckas med sitt förändringsarbete är ett starkt ledarskap en av de viktigaste nycklarna, säger Marina Åman, andre vice ordförande i Unionen.

Undersökningen visar att det vanligaste skälet till att kompetensutveckling uteblivit är brist på tid.

– Det har varit så stressigt. Man vet ju att ingen annan gör jobbet som man lämnar. För att överleva stoppar man sig själv, berättar Elise som är chef på ett transportföretag.

Andra förklaringar är att utbildning inte prioriterats av arbetsgivaren, att det varit svårt att hitta relevanta utbildningar och att det kostar för mycket.

– När det inte finns kapital blir det svårt. Som ekonomichef måste man säga bu eller bä till vissa saker, säger Madeleine Körrössy på bemannings och start up-bolaget Just Arrived.

Hon har arbetat på flera andra start up-bolag tidigare och konstaterar att det ofta är ekonomin som sätter käppar i hjulet för kompetensutvecklingen.

– Men den är superviktig. Så fort bolaget visar bra siffror ska det absolut finnas en budget för kompetensutveckling. Men i början får man kompromissa och prioritera, det är viktigt när man inte har resurserna.

På Just Arrived jobbar man därför mycket med internutbildning. Varannan fredag får någon medarbetare en halvtimme på sig att berätta om något som hen kan.


Madeleine Körrössy på bemanningsoch start up-bolaget Just Arrived.

– Det skapar gemenskap, alla får vara med och dela med sig av sin kunskap. Det behöver inte vara det man förväntar sig, till exempel att säljare håller föredrag om hur man blir bra på sälj. Det kan lika gärna vara att någon som är jättebra på sociala medier berättar om det.

Även Madeleine Körrössys egen kompetensutveckling är i allmänhet kostnadsfri.

– Exempelvis har arbetsgivarorganisationen Almega och Skatteverket ofta bra föreläsningar som jag kan gå på. En del av oss är med i facket också, vilket är bra. Unionen har till exempel frukostföreläsningar för sina medlemmar.

Många anger också att de själva inte tagit initiativ som en förklaring. Marina Åman framhåller vikten av att vara proaktiv.

– Man måste ta eget ansvar för sin kompetensutveckling, men också ställa krav på arbetsgivaren att få möjligheten att fortsätta utvecklas och bli en bättre ledare. Bristen på tid är ett stort problem. Men de flesta chefer har en egen chef; diskutera vilka prioriteringar du behöver göra och fråga vad som är viktigast just nu, säger hon.

Att vidareutbildning är viktigt för att vara fortsatt attraktiv på arbetsmarknaden råder det inga tvivel kring. Åtminstone inte om man får tro de tillfrågade cheferna i Chef & Karriärs undersökning – 89 procent av dem anger att det är mycket eller ganska viktigt för karriären. Endast åtta procent är av motsatt uppfattning.

– Tryggheten ligger inte i det jobb du har utan i det jobb du kan få – därför behöver vi alla ta ansvar för vår egen kompetensutveckling. Att alla på svensk arbetsmarknad får möjlighet till ständig utveckling är helt nödvändigt med tanke på digitaliseringen och den snabba förändringstakten i vårt samhälle, säger Marina Åman.

I gruppen som inte fått vidareutbilda sig det senaste året önskar åtta av tio att de hade fått det. Suget efter kunskap är framför allt störst efter utbildningar i ledarskap. Alla drabbas om chefen inte har möjlighet att utvecklas, konstaterar Marina Åman.

– Bristande ledarskapsutveckling får konsekvenser för hela arbetsplatsen och påverkar medarbetarnas arbetsmiljö.

De chefer som har utbildats det senaste året har överlag fått ganska mycket av varan. Fyra av tio anger att de fått tre till fem dagar, medan 20 procent har fått mer än fem dagar. Nästan samtliga anser att satsningarna har förbättrat deras förutsättningar att leda sina medarbetare.

Men att vara borta på kurs några dagar får också konsekvenser. 35 procent av de tillfrågade cheferna anger att kompetensutvecklingen orsakade en högre arbetsbelastning när de kom tillbaka till sina arbeten.

– Det handlar mycket om hur arbetsgivaren organiserar arbetet, om man utvecklar den biten är det möjligt att få loss mer tid, säger Marina Åman.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Bränder kostar företag miljarder – varje år

Bränder kostar årligen svenska företag miljardbelopp. Trots det är många bolag dåligt rustade inför en eldsvåda.
– Det råder stor okunskap kring vilka lagar som faktiskt gäller, säger Lars Brodin på Brandskyddsföreningen.
Ola Rennstam Publicerad 26 september 2025, kl 06:00
Att ha dålig koll på brandskyddet kan bli ett dyrbart misstag. Branden på Lisebergs nya vattenvärld Oceana i Göteborg fick en katastrofal utgång. Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

I snitt inträffar det 10 bränder om dagen i olika verksamheter i Sverige. År 2024 handlade det totalt om 3 355 eldsvådor. Företagsbränderna det året resulterade i skador för över fyra miljarder kronor.

Lars Brodin, brandingenjör på Brandskyddsföreningen, anser att det förebyggande arbetet på svenska företag måste bli bättre.

– Det råder stor okunskap kring vilka lagar och regler som faktiskt gäller på arbetsplatsen när det kommer till brandsäkerhet, säger han.

Det är relativt ovanligt med personskador i samband med bränder på företag. Oftast börjar det brinna efter arbetstid eller i samband med renovering när lokalerna står tomma. Antalet anlagda bränder mot företag är däremot få och syns främst i statistiken när det gäller skolbyggnader.

Dålig koll på brandriskerna

Det som utmärker verksamheter som eldhärjats är, enligt Lars Brodin, att man inte har haft koll på brandriskerna och inte vidtagit tillräckliga förebyggande åtgärder.

– Verksamheter med många brandrisker har generellt en bra medvetenhet. Det brister oftast på mindre företag, där man inte uppfattar riskerna och därför inte är så noga. Många bedömer sannolikheten för att det ska börja brinna som väldigt låg.

En brand i företagets lokaler rankas högst när ledningsgrupper har tillfrågats om företagets största risker. Det är inte svårt att förstå varför – förutom stora värdena som bokstavligen talat kan gå upp i rök kan det vara förödande om verksamheten måste stänga under en längre period.

– Att inte prioritera brandsäkerheten kan bli ett dyrt misstag. Visst, tekniska lösningar som att installera sprinkler kostar pengar, men att införa bättre rutiner och utbilda personal behöver inte kosta mycket.

Många bränder skulle kunna undvikits

Det är arbetsgivaren som har det yttersta ansvaret för brandskyddet på arbetsplatsen. De flesta företag följer minimikraven i lagstiftningen, men det är enligt Lars Brodin inte tillräckligt – lagarna lämnar nämligen ett rätt stort utrymme för tolkning.

– Lagkraven ger ett bra brandskydd ur ett personsäkerhetsperspektiv, men inte för egendom. Detta – och vad som krävs för att uppfylla försäkringsbolagens krav – måste man som ledare ha koll på.

Med rätt förebyggande åtgärder och ökad kunskap skulle många av bränderna kunna undvikas, menar han.

– Viktigast är att chefer är goda föredömen på det här området. Det grundläggande är att man som chef har koll på vilka brandrisker man behöver hantera och att brandskyddet anpassas utifrån de risker man har i verksamheten, säger han.

3 KÄNDA FÖRETAGSBRÄNDER

Ikea (1970)

Den 5 september utbröt en brand på taket till det som då var världens största möbelaffär – Ikea vid Kungens kurva. Brandorsaken var ett elfel i en reklamskylt. Skadorna blev betydande men inte katastrofala. Vid brandrean några veckor senare köade 8 000 personer, somliga väntade hela natten. I mars 1971 öppnade varuhuset igen. Försäkringsbolaget Trygg-Hansa betalade ut 23 miljoner kronor i ersättning, den dittills största försäkringsskadan i Sverige.

 

Polarbröd (2020)

Natten till den 23 augusti 2020 totalförstördes Polarbröds fabrik i Älvsbyn. En utredning visade att branden startat i deg och mjöl som följde med transportbanden och spred branden till bageriets olika delar. På några timmar hade värden för miljardbelopp gått upp i rök. Det delvis nybyggda bageriet hade ett bristande brandskydd, anläggningen på 9 000 kvadratmeter var en enda stor brandcell och saknade sprinkler. En ny fabrik kunde öppna i november året därpå.

 

Oceana (2024)

Den 12 februari utbröt en kraftig brand i Lisebergs näst intill färdigbyggda äventyrsbad. En person omkom, sexton personer fördes till sjukhus och det blev stora skador på byggnaden. Haverikommissionens utredning slog fast att branden startade när plaströr under rutschkanan svetsades samman. Rapporten konstaterade brister i arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen – ingen kände till brandriskerna med sammanfogning av plaströr. Återuppbyggnaden av vattenlandet beräknas vara klar under 2026 och kosta närmare 1 miljard kronor.

FOTO: GÖRAN SJÖBERG/TT, JENS ÖKVIST/TT, BJÖRN LARSSON ROSVALL/TT

5 VIKTIGA TIPS

  • Dimensionera brandskyddet utifrån de risker som finns i verksamheten.
  • Föregå med gott exempel som chef – visa att du tar brandskydd på allvar.
  • Upprätta rutiner för utrymning och öva regelbundet. Utbilda all personal i rutinerna.
  • Skaffa egen kompetens på området för att inte bli beroende av dyra konsulter.
  • Ta fram en restvärdelista. Det innebär att företaget identifierar – och prioriterar – de mest värdefulla och oersättliga föremålen i verksamheten. Då vet räddningstjänsten vad man ska försöka rädda och skydda vid en brand.
     

FYRA LAGAR KRING BRANDSÄKERHET

Det finns fyra lagar om brandskydd som du bör känna till som chef: 
arbetsmiljölagen, lagen om skydd mot olyckor, lagen om brandfarliga och explosiva varor samt plan- och bygglagen.