Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

6 förhoppningar på avtalsrörelsen

Löneökningar och flexpension står i fokus när avtalsrörelsen snart går in i skarpt läge. Framåt jul överlämnar facken sina krav och förhandlingarna börjar. Vi har frågat några klubbordförande vad de har för förhoppningar och farhågor.
Niklas Hallstedt Publicerad 1 december 2015, kl 08:00
Marcus Ericsson (bild ovan)/ Patrik Nygren (enkätbilder)
Unionens ordförande Martin Linder, th, tillsammans med kollegorna i Facken inom industrin, från vänster IF Metalls ordförande Anders Ferbe, GS ordförande Per-Olof Sjöö, Livs ordförande Hans-Olof Nilsson och Sveriges Ingenjörers ordförande Camilla Frankelius, presenterade sina krav inför avtalsrörelsen i början av november. Marcus Ericsson (bild ovan)/ Patrik Nygren (enkätbilder)

Eva Sonesson, klubbordförande Ikea Malmö; vilka är dina förhoppningar på avtalsrörelsen?
- Att det blir reallöneökningar. Och att vi får till bra skrivningar i de allmänna anställningsvillkoren om vem som får lov att förhandla bort sin övertidsersättning. Det ska inte gälla alla.

Vilka är dina farhågor?
- Att flexpensionen ska ta alltför mycket av kakan, av det totala löneutrymmet. Vi är överens om att vi ska ha den, men inte hur mycket pengar som ska avsättas.
 
Vilken är den viktigaste frågan på ditt företag?
- En het fråga för oss är hur man ska hantera de så kallade kransdagarna, lördagar och söndagar som ligger i anslutning till semestern. Eftersom vår arbetsvecka är måndag till söndag, och inte måndag till fredag, så tvingas vi antingen ta tjänstledigt eller jobba helgen före eller efter semestern. Det tycker vi är fel.
 
Lars-Gösta Bergström, ordförande ÅF Mälardalen; vilka är dina förhoppningar på avtalsrörelsen?
– Det är främst att den ska ge en viss löneökning. Sedan ska det bli spännande att se hur flexpensionen kommer att genomföras.
 
Vilka är dina farhågor?
– Jag är rädd att det kommer att dra ut på tiden att komma överens om nivåerna för löneökningarna.
 
Vilken är den viktigaste frågan på ditt företag?
– Det är att vi byter kollektivavtal från Almega till Teknikföretagen. Det blir första gången med det nya avtalet.
 
Ola Erhult, ordförande Coca-Colas riksklubb; vilka är dina förhoppningar på avtalsrörelsen?
– Jag hoppas att det blir samma nivå på löneökning-arna som de senaste åren. Men det är också viktigt att trygghetspaketen med den nya flexpensionen fylls på. 
 
Vilka är dina farhågor?
 – Det är att det skapas en obalans mellan arbetsgivare och arbetstagare genom att arbetsgivarna utnyttjar det ekonomiska läget för att flytta fram sina positioner – det kan skapa onödig spänning och otrygghet. Det finns också en viss oro för att man försöker luckra upp las.
 
Vilken är den viktigaste frågan på ditt företag?
 – För oss är tryggheten viktigast. Nu försvinner jobb från Sverige, vi har nyligen flyttat ut ekonomiavdelningen. Man vet inte längre hur morgondagen ser ut.
 
Agneta Ahlström, ordförande Telia Soneras riksklubb; vilka är dina förhoppningar på avtalsrörelsen?
– Att vi får igenom flexpensionen.
 
Vilka är dina farhågor?
– Jag ser inga farhågor. Siktet är inställt på att nå målet.
 
Vilken är den viktigaste frågan på ditt företag?
– Vi kommer att vara ute och prata flexpension. Jag tror och hoppas att det blir den stora frågan för oss.
 
 
Jonas Bister, ordförande HP:s riksklubb; vilka är dina förhoppningar på avtalsrörelsen?
– Att vi löser frågorna kring flexpensionen. I dag står vi utanför den. Dessutom hoppas vi att det skapas utrymme för löneökning-ar även i utlandsägda företag med processavtal.
 
Vilka är dina farhågor?
– Det skulle vara att kostnaden för flexpensionen kommer att tas från andra delar av avtalet.
 
Vilken är den viktigaste frågan på ditt företag?
– Det är lönefrågan.
 
Marietta Delgado Melo, klubbord-förande Evry Uppsala; vilka är dina förhoppningar på avtalsrörelsen?
– Att vi får plus i procenttalen och att våra medlemmar får ett garantibelopp, en garanterad lägsta löneökning. Det har vi inte i dag.
 
Vilka är dina farhågor?
– Risken är att konjunkturen gör att det inte blir utrymme för löneökningar.
 
Vilken är den viktigaste frågan på ditt företag?
– Just nu håller man på och organiserar om på Evry. Förhoppningen är att det blir klart innan vi börjar förhandla.
Fackligt

Så jobbar Unionen för bättre arbetsmiljö på apoteken

Mindre ensamarbete, bättre kollektivavtal och lokala diskussioner om schemat. Så jobbar Unionens klubbar vidare med arbetsmiljön på apotekskedjorna.
Elisabeth Brising Publicerad 23 april 2024, kl 14:34
Stephanie Nielsen vid en medicinhylla.
Unionens ombud - däribland Stephanie Nielsen, klubbordförande på Kronans apotek - tar olika initiativ för att minska ensamarbete, förbättra kollektivavtal och diskutera optimala scheman på apotekskedjorna. Foto: Henrik Witt.

Kollega har rapporterat om kritik från Unionens fackliga mot bemanningen och arbetsmiljön på Apotek Hjärtat, Apoteket AB och Kronans apotek. Men vad gör riksklubbarna själva för att få arbetsgivarens öra?

Sagt upp arbetstidsavtal och stoppat ensamarbete

På skärtorsdagen förra året sa Unionen och Sveriges Farmaceuter upp sitt lokala arbetstidsavtal med Apotek Hjärtat för att markera mot brister i schemaläggningen. 

Lena Svensson.
Lena Svensson. Foto: Anna-Lena Lundqvist.

Enligt Lena Svensson, riksklubbordförande på Apotek Hjärtat, driver Unionen på för en dialog mellan arbetsgivaren och lokala ICA-handlare om att anpassa öppettiderna på apoteken vid Maxienheterna för en bättre arbetsmiljö. 

– Anpassa helgerna till öppettider klockan 08:00-20.00 så får anställda en helt annan återhämtning och det blir en bättre bemanning i veckorna, säger Lena Svensson. 

Hon vill också se möjlighet till fyra veckors sammanhängande sommarsemester för den som vill ha det. 

– Vilket vi idag inte får på många apotek, säger hon. 

Stress till följd av hot, trakasserier och rån är också faktorer som påverkar apoteksanställda negativt. Men det är arbetsmiljöfrågor som Lena Svensson tycker fack och arbetsgivare lyckats förbättra ihop.  

– Ensamarbete har vi dragit mycket i från fackligt håll och det finns nästan inte i dag, säger hon. 

Förhandlar om bättre semestervillkor

På Apoteket AB arbetar Unionens fackliga mycket med stöd i semesterplanering och lönerevision. De deltar också i ett nytt projekt för att locka och behålla personal. 

per_skoglund
Per Skoglund.

– Utöver det får vi släcka bränder när våra medlemmar hör av sig och behöver hjälp att lösa olika frågor. Vi har varje vecka olika slags förhandlingar, säger Unionens riksklubbordförande Per Skoglund. 

Klubben har ett tätt samarbete med Akademikerföreningen och de gör gemensamma medlemsundersökningar om arbetsmiljön. 

Per Skoglund tycker det är positivt att facket fått igenom nya skarpare skrivningar kring semesterrätt i kollektivavtalet. 

Men ni har bara rätt till tre veckor i följd på sommaren?

– Nja, det stämmer förvisso delvis men endast om det inte alls är möjligt att bevilja fyra veckor. Det gjordes en justering i kollektivavtalets text för något år sedan som ökat möjligheten till fyra veckors sammanhängande semester. 

Kan man inte ändra antalet veckor till fyra i kollektivavtalet i nästa avtalsförhandling?

– Jo, gärna. Frågan har funnits med som krav i de senaste avtalsrörelserna. Men det är inte så lätt att komma överens med vår motpart. Arbetsgivarna ger inget utan att få något och motkravet har vanligen handlat om att de vill plocka bort de extra semesterdagarna som medarbetarna enligt vårt avtal får från 40 respektive 50 års ålder.

Hoppas fler ber om hjälp med arbetsmiljön

Stephanie Nielsen. Foto: Henrik Witt.

Stephanie Nielsen på Kronans apotek har, liksom de andra två riksklubbordföranden, berättat för Kollega om rädda medlemmar som ibland inte vågar ta förhandlingshjälp av facket. 

I de fallen tar de förtroendevalda ändå upp sakfrågan med arbetsgivaren högre upp i organisationen. Riksklubben har också gjort undersökningar om arbetsmiljön. 

Unionens klubbordförande tycker det är viktigt att cheferna i företaget får tydliga riktlinjer om att man vill att upplevda problem ska diskuteras ute på apoteken.

– Att vi lyfter upp frågor och vågar diskutera dem öppet för att komma till de bästa lösningarna. Historiskt kanske man fått veta att man ska hålla det nere och göra sitt jobb, säger hon. 

Har du något positivt exempel på när ni lyckats lösa arbetsmiljöproblem?

– Nyligen hade vi ett ärende där vissa medarbetare tyckte att de fått ett orättvist schema och de hade problem i arbetsgruppen. Men när de var raka gentemot fack och regionchef kunde vi påkalla en arbetsmiljökartläggning och reda ut problemen.