Hoppa till huvudinnehåll
Ekonomi

7 nyårslöften för din ekonomi

Tolvslagets löften handlar ofta om sundare vanor. Men det är också ett utmärkt tillfälle att se över ekonomin – oavsett om du har mycket eller lite pengar.
Ola Rennstam Publicerad 7 januari 2019, kl 10:34
Colourbox
Colourbox

1. GÖR EN BUDGET – FÅ KONTROLL

Hur ser din ekonomi ut efter julhelgerna? Har du naggat lite för mycket på spardepåerna, eller mer än du tänkt dig på krediten? Börja i så fall med att betala av krediten så att du slipper onödiga ränteutgifter. Fundera på om du behöver börja sätta av en summa varje månad för att inte hamna i samma sits nästa jul eller semester.

Ja, hur bra koll har du egentligen på vart pengarna tagit vägen? Ta kontroll över din ekonomi och gör en budget för 2019. Skriv ner alla kända inkomster i en spalt och alla utgifter i en annan. Fundera på om det är något du kan göra som kan öka inkomsterna. Jobbar du deltid finns det kanske möjlighet att gå upp i tid eller att byta jobb? Kanske passar det dig att jobba extra?

Finns det några utgiftsposter som går att sänka eller skala bort? Har du möjlighet att hyra ut ett rum eller klara dig med ett mindre boende? Att dela lägenhet ger också lägre boendekostnader.

Konsumentverkets budgetkalkyl är ett bra verktyg. Appar som Tink och Dreams hjälper till att hålla koll på vart slantarna tar vägen.

2. STARTA ETT BUFFERTSPARANDE

Oavsett var du är i livet är det bra att ha en buffert för oförutsedda händelser, om du förlorar jobbet eller om bilen plötsligt går sönder. Hur stor bufferten ska vara är experterna oense om, men många rekommenderar minst två månadslöner som riktmärke.

Se till att månadssparandet hamnar på ett konto där du får ränta eller på ett ISK-konto (investeringssparkonto).

Ha för vana att se över ditt fondsparande ett par gånger per år och fundera på vilken risk du är beredd att ta. Ersätt dyra aktivt förvaltade aktiefonder med billiga indexfonder.

3. MINSKA LÅNEKOSTNADERNA

Har du blancolån eller krediter? Aviavgifter, uppläggningsavgifter och höga räntor kan göra det till en dyr affär – särskilt om du har flera mindre lån. Det lönar sig nästan alltid att slå ihop flera lån till ett och få förmånligare ränta. Om inte, försök att betala av de lån som har högst ränta så fort som möjligt.

Se över dina bolånekostnader och kontrollera hur det gick med den där rabatten som banken gav dig senast, så att den inte plötsligt tagits bort. Med nya aktörer på bolånemarknaden finns också goda chanser att låna billigare än hos storbankerna.

4. SE ÖVER DIN PENSION

Även om din pension ligger långt fram i tiden kan det vara klokt att regelbundet se över hur pensionssparandet utvecklas. På många års sikt kan det nämligen innebära en skillnad på flera tusenlappar i plånboken som pensionär – varje månad – om pengarna är placerade i fonder med låga avgifter.

Har du efterlevandeskydd på din tjänstepension? Fundera på om det behövs, eftersom det gör din pension lägre.

Se över dina premiepensionsfonder. Är du nöjd med ditt PPM-val eller behöver det justeras? Kom även ihåg att du kan flytta över premiepensionen till din partner om det är stor löneskillnad, det kan ge en högre sammanlagd pension.

Läs mer på: minpension.se och collectum.se

5. SPARA TILL NÅGOT SÄRSKILT

Det bästa sättet att hitta motivationen är att sätta upp ett konkret mål för vad pengarna ska användas till. Att ha ett separat sparande för framtida aktiviteter och inköp ökar sannolikheten att det verkligen blir av. Namnge dina konton för olika ändamål, exempelvis semestern, barnens körkort eller jorden runt-resan som du alltid drömt om. Många experter rekommenderar ett sammanlagt sparande på cirka tio procent av lönen.

6. KOLLA FÖRSÄKRINGAR OCH AVTAL

Gör en översyn av ditt försäkringsskydd. Byt bolag med jämna mellanrum, spela ut dem mot varandra och spara en slant. Se regelbundet över avtal för internet, el och mobiltelefonabonnemang.

7. SKAFFA NYA VANOR

Fundera en extra gång vid varje inköp – oavsett om det är en kopp kaffe eller ett nytt klädesplagg: behöver du verkligen det här? En latte för 30 kronor om dagen blir 900 kronor i månaden och närmare 11 000 kronor om året. Matlåda i stället för ute-lunch sparar stora summor årligen. Bil är en av de största utgifterna i ett hushåll. Att samåka, åka kollektivt eller cykla kan spara tusenlappar varje månad på bensin, försäkring och verkstad.

Ekonomi

Stålbad på studieförbunden efter sparkrav

De svenska studieförbunden ska skära ner med en tredjedel till år 2026. Redan nu märks de minskade anslagen genom att personal sägs upp runtom i landet.
– Det drabbar tjänstemän, säger David Samuelsson, generalsekreterare på organisationen Studieförbunden.
Elisabeth Brising Publicerad 11 april 2024, kl 06:01
Studieförbunden
Studieförbunden ska spara in. Upp till en tredjedel av personalstyrkan kan hotas de närmaste åren enligt Studieförbundens generalsekreterare. Foto: Maja Suslin TT/Anders Wiklund TT

Unionen organiserar tjänstemän på många av studieförbunden. Just nu tvingas de spara efter att regeringen dragit ner på statsbidraget. Intresseorganisationen Studieförbunden i samverkan har gett ut en rapport som visar att kultur och glesbygd drabbats mest hittills. 

David Samuelsson
David Samuelsson. Foto: Studieförbunden

– Att ha studiecirklar i glesbygd innebär högre kostnad för varje utförd verksamhet. Vi ser musikhus med replokaler som säljs, kontor som stängs och verksamhet som lämnar ett område, säger David Samuelsson.

I budgeten för 2024 skar regeringen ned anslagen till studieförbunden med 250 miljoner. De närmaste tre åren ska studieförbunden få totalt 500 miljoner kronor mindre i statsbidrag. Det innebär att år 2026 ska en tredjedel av det årliga statsbidraget ha skurits bort. 

Studieförbund har lagt ner

Studieförbundet Kulturens Bildningsverksamhet la ner vid årsskiftet. Det bestod av sex rikskulturorganisationer som Kammarmusikförbundet Svensk Jazz, Svenska Folkdansringen och Sveriges Körförbund. 

Även Studieförbundet Vuxenskolan har sagt upp personal i Örebro och lämnat sitt musikhus i Gävle. ABF stänger ett musikhus i Luleå och Studiefrämjandets musikhus i Falun slår också igen. 

– Det görs uppsägningar och jag får frågor varje dag om förhandlingar, omorganisationer och sammanslagningar, säger David Samuelsson på Studieförbunden.

Hur många anställda påverkas?

– Det är för tidigt att säga. Vi har kommit en liten bit på den treåriga planen, men vi ser den utveckling vi befarade. Nu läggs verksamheter ner och ställs in. Det här har bara börjat. Det kan hota en tredjedel av personalen, varnar han. 

Finns inga andra inkomstkällor än statsbidrag?

– Deltagaravgifterna kommer gå upp. Kommuner och regioner ger vissa bidrag, även om de också har minskat och i grunden är lägre än de statliga. 

Studieförbunden kan också bedriva YH-utbildning, friskolor, konstnärlig utbildning eller ha kommunala uppdrag som ger intäkter.

Uppsägningar på Folkuniversitetet väst

På Folkuniversitetet väst har redan 6 av 21 anställda fått sluta inom folkbildningsdelen i Göteborg, en nästan 30 procentig minskning. 

Sebastian Broström Folkuniversitetet
Sebastian Broström. Foto: Folkuniversitetet.

Sebastian Broström är lokalsamordnare och ordförande i den lokala Unionenklubben: 

– Det finns en stor osäkerhet när man både förlorar kollegor och arbetsuppgifter ändras och man ändå förväntas göra lika mycket eller mer. Det är ingen vidare stämning och väldigt oklart när det gäller framtiden, säger han. 

100 kan få gå på Studieförbundet Vuxenskolan

anna-karin-cederstrand-karlsson
Anna-Karin Cederstrand Karlsson. Foto: Sandra Andersson.

Anna-Karin Cederstrand Karlsson är verksamhetsutvecklare och Unionens riksklubbordförande i Studieförbundet Vuxenskolan. Även här har ett tiotal medarbetare fått sluta sedan i höstas – det handlar om assistenter, administratörer och verksamhetsutvecklare. 

Nyligen fick facket veta att arbetsgivaren räknar med att risken är att omkring hundra personer kan förlora sina jobb under år 2024. 

– Folk vet inte om det än. Inga varsel är lagda, säger Anna-Karin Cederstrand Karlsson som tror förhandlingar kommer i höst. 

Hon ser också en risk för stress i arbetsmiljön för de som är kvar. 

– Vi ska göra mer med mindre personal och det nya bidragssystemet kräver ett annat arbetssätt. 

Hon är rädd att människor vänder ut och in på sig för att rädda verksamheten med deltagarna.

– Det är synd att politiken inte ser hur viktig folkbildningen är, nyttan i mötet mellan människor för att upprätthålla ett starkt och inkluderande samhälle. 

Visstidsanställda får sluta först

Cristina De Amaral.
Cristina De Amaral. Foto: Studieförbundet Vuxenskolan

På Studieförbundet Vuxenskolan i Östergötland kommer projekt- och visstidsanställda att få sluta när projektpengarna tar slut. 

Unionenklubbens lokala ordförande Cristina De Amaral, verksamhetsansvarig om läget: 

– Vi behåller vår fasta personalstyrka, men självklart har vi mindre pengar. Man har gjort om hela systemet. Vi behöver spara 1,2 miljoner till nästa år och då kan jag inte svara på hur det kommer påverka oss, säger hon. 

Hur har ert arbete förändrats?

– Tidigare har vi haft verksamhet som vi fått pengar för i efterskott. Nu får vi en budget för tre år framåt. Vi måste se över vad vi ska satsa på och hur det ska gå ihop med våra målgrupper.

Stålbad och ökade krav

Folkbildningen har haft flera kännbara förändringar senaste åren enligt generalsekreteraren på Studieförbunden. Som att studieförbunden inte fått någon procentuell uppräkning för prisökningar år 2016–2023. 

Det har också införts ett nytt statsbidragssystem och ökade krav på dokumentation och kontroll, som kräver mer administrativ personal. 

– Det har varit nödvändigt, eftersom vi råkat ut för fel och bedrägerier, säger David Samuelsson.

Nu dras budgeten ner. Kommer studieförbunden att överleva?

– Ja det kommer de. Vi har en över 100 år lång historia. Men vi står i ett stålbad och det kommer märkas väldigt tydligt.  

Studieförbunden i Sverige - 10 har blivit 9

Studieförbunden är studieförbundens gemensamma intresseorganisation. Organisationen bildades 1903 under namnet Folkbildningsförbundet. 

Det finns efter nedläggningen av Kulturens bildningsverksamhet nio studieförbund i Sverige: ABF, Studieförbundet Bilda, Folkuniversitetet, Ibn Rushd, Medborgarskolan, NBV, Sensus studieförbund, Studiefrämjandet och Studieförbundet Vuxenskolan.