Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

7 saker som alla pendlare känner igen sig i

Att pendla är att dö en smula. På riktigt. Forskning visar att pendlare är sjukare, tjockare och mer olyckliga än människor som tar sig till jobbet utan att behöva utsättas för pendlarnas vedermödor. Här är sju irritationsmoment som inte främjar hälsan.
Johanna Rovira Publicerad
Avgångstavla med inställda tåg.
Foto: Marcus Ericsson / TT

1. Mobilmarodörer. De dras till pendlarsträckorna, de där personerna som inte tycks inse att medpassagerarna inte är ett dugg intresserade av deras nya gardiner/förhållanden/något annat otroligt trivialt som alla i vagnen tvingas lyssna till. Det finns forskning som visar att vi blir mer frustrerade av att lyssna till ett mobilsamtal än ett vanligt eftersom vi bara hör ena parten i dialogen.

2. Andra irriterande ljud. Visst har man något överseende med folk som bara tjattrar, barn som skriker eller medpassagerare som knattrar alltför ihärdigt på sin laptop, men de utgör likväl irritationsmoment när man bespetsat sig på att ta en powernap på tåget. För att inte tala om medpassagerare som lyssnar på housemusik på hög volym i läckande hörlurar.

3. Hysteriska perrongbyten. Man kan inte riktigt släppa misstanken att det finns någon lustigkurre som piggar upp sina trista arbetsdagar genom att ropa ut perrongbyten i sista minuten. För det finns säkert en viss komik i att se horden trötta pendlare nästan trampa ner varandra i desperation att ta sig från perrong 3 till 18 med bara några minuters varsel.

4. Informationskaos. Med jämna mellanrum får informationstavlorna som annonserar ut avgångarna totalt spel och annonserar ut spöktåg på perronger som inte finns, på tider som verkar helt tagna ur luften och som absolut inte stämmer med de tider, perronger och tåg som den mystiska perrongrösten informerar om. Alla tider är preliminära och kan komma att ändras – jo, tjena. Pendlare är väl medvetna om att alla tågtider alltid är preliminära och med största sannolikhet kommer att ändras.

5. Manspreading. Det är absolut inte enbart ett manligt fenomen att sprida ut sin lekamen eller sina tillhörigheter över flera säten, det finns även kvinnor som anser att deras kollin förtjänar ett eget säte och suckar demonstrativt när någon trött pendlare är oförskämd nog att be om sittplats. Men somliga män verkar ha en föreställning om att det är just deras armar som behöver stöd eller deras långa ben som behöver sträckas ut på bekostnad av medpassagerarnas utrymme.

6. Lukten. Ett överfullt pendeltåg luktar. Äggsmörgåsar, inrökta kläder, dålig andedräkt och uppdukade hamburgermenyer prövar tålamodet och luktsinnet. Och skulle du mot förmodan hamna i en luktfri vagn kan du ge dig den på att någon medpassagerare börjar måla naglarna eller dränka in sig i stark parfym.

7. Cynismen. Pendling är förhärdande för själen. Passar man sig inte kan man glömma att tågolyckor faktiskt är djupt tragiska händelser, för alla inblandade, inte minst för offrens anhöriga och tågföraren. Förhärdade pendlare har dock hörts bli förargade över att olyckorna krockar med viktiga arbetsmöten/förskolehämtning/middagsplaner och andra eventuella evenemang som måste ställas in.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så blir du gladare på bara en dag - oväntat jobbtips

Småprat gör oss snabbt gladare enligt forskare. Ge dig själv en lyckoboost på jobbet genom att småsnacka mer under arbetsdagen. Det hälsotipset ger psykologen Siri Helle.
Elisabeth Brising Publicerad 7 april 2026, kl 06:01
Småprat på jobbet kaffe
Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss. Och vi avslutar samtal tidigare än nödvändigt. Dessutom mår vi bättre samma dag om vi småpratat mycket säger Siri Helle, psykolog och författare. Foto: Colourbox

Ska du testa en supersnabb grej för att bli på bättre humör? Småprata mer. 

Siri Helle
Siri Helle. Foto: Erik Ardelius

– När du står och väntar vid kaffeautomaten – i stället för att ta upp telefonen - ge någon en komplimang för frisyren eller skämta, föreslår Siri Helle, psykolog och författare.

Småprat gör oss nämligen snabbt gladare och det är ett oväntat enkelt sätt att höja vårt välmående. Det visar en stor forskningsöversikt som publicerats i vetenskapstidskriften Nature

Bättre än träning och mindfulness

Enligt studien är småsnack ett säkrare kort än både mindfulness, skogspromenader och träning när det gäller snabb humörhöjning.

– Forskare har sett att ju fler kontakter vi haft under en dag, desto gladare är vi i slutet av dagen. Vi är flockdjur och att småprata är ett socialt smörjmedel. Man känner att man hör till. Det är ett sätt att få kontakt, känna ömsesidig välvilja och få oss ur våra egna huvuden, säger Siri Helle.

När vi inte tänker på något särskilt så är det nämligen vanligt att vi går och grubblar över våra problem, enligt psykologerna. De ytliga kontakterna i vardagen med servicepersonal och kollegor blir en sorts paus från det. 

Att heja på grannar och kollegor, byta några ord om mello, matlådan eller semestern kan såklart inte ersätta våra djupare relationers betydelse. Men med våra nära och kära tenderar vi också att prata mer om problem, klaga och hamna i dilemman och konflikter.

– Man får andra saker av nära relationer, men vi blir snabbt på bättre humör av några små meningsutbyten med enkla och lättsamma ämnen som inte blir emotionellt laddade, säger Siri Helle.

Dyker hellre ner i telefonen

Så varför dyker vi hellre ner i telefonen än lyfter blicken och möter en annans? Jo, vi underskattar trevligheten som väntar. Vi är ganska dåliga på känsloprognoser, att förutsäga hur vi kommer påverkas av olika händelser. 


”Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss” 

– På samma sätt är det lätt att stanna hemma i soffan trots att vi nog blivit gladare av att välja träningspasset eller festen, säger Siri Helle.

Skulle åka tåg med främling

Hon hänvisar till en studie med en grupp som skulle åka tåg och fick i uppgift att småprata med en främling. De flesta tänkte innan: Det kommer bara bli stelt! Men efteråt såg man att båda parter som hade småpratat med varandra blev på bättre humör.

Psykologen förklarar att vi som art har en tendens att fokusera mer på negativ information eftersom det har haft ett överlevnadsvärde. 

– Vi minns bättre den enda gången det gick fel och blev stelt ...

Det finns också ett psykologiskt fejnomen som kallas ”the liking gap”. 

– Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss. Och vi avslutar samtal tidigare än nödvändigt för att vi tänker att vi inte ska vara till besvär.

Ska någon undvika småprat på jobbet? 

– Är man väldigt stressad och prestationsinriktad blir det bara en punkt till på att göra listan. Det här innebär att hitta sitt lekfulla, avslappnande jag, snarare än att bocka av ett leende.

Psykologens tips till blyga och stressade 

Många blyga eller introverta tycker dock att det är väldigt obekvämt att inleda konversationer med halvbekanta. 

Har du några tips till den blyga småpratsundvikaren? 

– Öva, öva, öva. Mängdträna små interaktioner, som att ge någon en komplimang. Säg hej med ett leende – svårare behöver det inte vara.