Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

7 tips för en inkluderande arbetsmiljö

Funktionshindrade har det tufft på arbetsmarknaden. Trots att deras kompetens behövs bemöts de många gånger av fördomar. Nu finns en checklista med tips för ökad medvetenhet.
Ola Rennstam Publicerad 19 december 2018, kl 14:29
fuzzbones/Colourbox
fuzzbones/Colourbox

Andelen arbetslösa bland personer med funktionsnedsättning är betydligt högre än hos befolkningen i stort. Det visar statistik från SCB. Men med rätt anpassning och stöd skulle en majoritet av dem som i dag saknar sysselsättning kunna utföra ett arbete.

För att skapa en arbetsmarknad där varje människa ses som en tillgång krävs kunskap och medvetenhet om att alla människor har rätt att vara på många olika sätt. Det konstaterar organisationerna Lika Unika och DHR. Tillsammans med Unionen har organisationerna därför tagit fram en checklista med tips på vad du kan göra på din arbetsplats för att bekämpa fördomar och synliggöra kompetensen hos personer med funktionsnedsättning.


Så skapar du en mer inkluderande arbetsmiljö:

1. Använd inte nedvärderande ord som kan kopplas ihop med en persons funktionsnedsättning. I stället för att prata om eventuellt nedsatt arbetsförmåga, prata om en persons yrkesmässiga kompetens samt förutsättningar för att kunna arbeta.

2. Kom ihåg att en funktionsnedsättning inte definierar vem eller vad en människa är. Det är mer respektfullt att säga att en person har en funktionsnedsättning än ett funktionshinder.

3. Betrakta arbetsmiljöfrågan som en garant för mångfald och arbeta med universell utformning, det vill säga att allt nytt som tas fram ska fungera oavsett olika behov och förutsättningar. Universell utformning är en förutsättning för att kunna rekrytera brett och för att kunna utveckla företaget eller organisationen.

4. Belys funktionshinderperspektivet i en mångfaldspolicy eller likabehandlingsplan.

5. Lyft fram funktionshinderperspektivet i rekryteringsprocessen.

6. Se till att reklam och marknadsföring är mångfaldsinriktad.

7. Kunskapen om inkluderande arbetsmiljö berör hela arbetsplatsen och ska inte enbart finnas hos en individ. All personal ska känna till tillgängligheten där man jobbar.

Källa: Unionen, Lika Unika och DHR - Delaktighet, Handlingskraft, Rörelsefrihet.

Läs mer: Så söker du jobb med funktionsnedsättning

Arbetsmiljö

Civilsamhället: En av tre förväntas jobba helg och kväll

Fattigdom, svält och krig tar inga pauser. Men det måste anställda inom ideella organisationer och föreningar göra ibland. En utmaning för de fackklubbar som försöker styra upp engagemanget.
Lina Björk Publicerad 27 mars 2024, kl 06:03
När engagemang blir övertid. Anställda inom civilsamhället ser sitt jobb som meningsfullt och har ett stort engagemang. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen är slut.
Foto: Shutterstock

De jobbar med katastrofer, olyckor och kriser. Unionen har 22 000 anställda inom civilsamhället. Många hittar sina drömjobb i organisationer som jobbar för demokrati och gemenskap. Men engagemanget har en baksida. Anställda som förväntas jobba kvällar och helger, många gånger gratis. Och en fritid som flyter ihop med arbetstiden. 

Shade Jalali
Foto: Camilla Svensk

– Det som utmärker anställda inom civilsamhället är engagemanget, de ser sitt jobb som meningsfullt. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen tar slut. Man brinner för sina frågor, säger Shadé Jalali, utredare på Unionen, som skrivit en rapport om civilsamhället som arbetsplats. 

I den svarar hälften av de tillfrågade att de arbetar mer än sin avtalade arbetstid varje månad. En av tre förväntades dessutom jobba kväller och helger. Lika många har svårt att få tid för återhämtning. 

– Det skiljer sig lite beroende på organisationens storlek, ju större desto proffsigare. På mindre föreningar blir gråzonerna tydligare kring förväntningar att ställa upp utanför arbetstid. 

 

Ledarskap en utmaning 

Lönerna inom civilsamhället är generellt lägre än för andra tjänstemän inom privat sektor. En utmaning här är förväntningarna från allmänheten – tjänstemän med höga löner sticker i ögonen på bidragsgivare som vill se sina gåvor gå till andra saker än organisationens anställda. Samtidigt kan föreningar inte fungera utan anställda tjänstemän som arbetar med föreningens frågor. 

– Här handlar det om transparens, att visa hur pengar används och till vilka saker. Jobbet kanske är ett kall, men det måste också vara ett konkurrensmässigt jobb, som lockar de mest kompetenta medarbetarna, säger Shadé Jalali.

Efter stress och arbetsbelastning uppges chef och ledarskapsfrågor vara den största arbetsmiljöutmaningen i Unionens rapport. Det har flera orsaker. Var femte person i rapporten uppgav att deras närmaste chef var en förtroendevald. Alltså en person som många gånger väljs in i organisationen på grund av sitt engagemang i föreningens frågor, snarare än viljan att arbetsleda kanslipersonalen. Det skapar chefer som inte har koll på arbetsmiljölagstiftning eller arbetsrätt. 

– Ofta brinner cheferna lika mycket för jobbet som de anställda och då är det svårare att dra gränser. 

 

Oro för framtiden bland anställda

Unionen efterfrågar en professionalisering av sektorn, där det alltid finns anställningsavtal, att man följer arbetsrätten och arbetstidslagen. Att det finns en tydlig skiljelinje mellan betalt och ideellt arbete på alla arbetsplatser samt att de arbetsgivare som tar emot statliga medel för anställningar, som exempelvis lönebidrag, ska ha kollektivavtal. 

I årets rapport ställde Unionen en fråga om ekonomi och möjligheten att utföra de projekt man vill. I en politisk tid där mindre offentliga medel ges till civilsamhället blir fler organisationer beroende av enskilda bidragsgivare. Det har skapat en oro bland anställda. 

– Det har skett stora förändringar på kort tid och många anställda är oroliga över framtiden. Många organisationer vet inte om de kommer att finnas kvar om några år.