Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

70 000 företagare stödjer personalen

Nu ställer sig också Företagarna, Sveriges största företagarorganisation, bakom de strejkande vid callcentret i Fränsta.
- Vi ser det som ett utnyttjande av människor i en glesbygdskommun där jobben är så få att man nästan är tvungen att gå med på sådana här slavkontrakt, säger Anders Jäger, ordförande för Företagarna i västra Medelpad.
Anita Täpp Publicerad 24 april 2013, kl 11:57

Att Företagarna, som företräder 70 000 näringsidkare, har tagit ställning för de strejkande beror i första hand på Anders Jäger. När han fick veta vilka villkor de anställda vid callcentret har beslöt han agera och efter att ha kontaktat företrädare på lokal, regional och central nivå står nu alltså hela Företagarna bakom de strejkandes krav på schysta villkor.

- Men det finns ju ingen lag på att man måste ha kollektivavtal. Det vi vill är att arbetsgivaren får till en överenskommelse med sina anställda som ger dem schysta villkor, säger han.

Varför tycker ni det är viktigt?

- Vi behöver ett bra företagsklimat och en majoritet av företagen sköter sig bra. Men den här arbetsgivarens sätt att behandla personalen skadar alla andra företagare. Vi tycker det är åt helsike att behandla folk som man gör i det här fallet, det är omoraliskt och inget vi vill ska förekomma någonstans i Sverige. Vi vill ha anständiga företag, säger Anders Jäger.

- Sedan är det ju också många ungdomar som jobbar på det här callcentret, som är deras första kontakt med näringslivet och nu får de en snedvriden bild av vad en företagare är, vilket inte heller är bra för andra, seriösa företagare.

I dag inleds förhandlingen om en nedläggning av callcentret. Vad hoppas ni arbetsgivaren ska göra nu?

- Eftersom folk behöver jobb så är det så klart synd om de lägger ned. Vi ser ju helst att de är kvar och har anständiga villkor för de anställda. För alla förlorar ju på om de sticker.

Hur har andra företagare inom Företagarna reagerat på ert stöd till de strejkande?

- Jag har bara hunnit få reaktioner från företagare i Medelpad än men de tycker det här är himla bra och säger att de aldrig i livet skulle behandla sina anställda på det här viset.

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.