Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

8 av 10 positiva till drogtester på jobbet

Är övervakningen till för att skydda eller fälla oss? Var sjunde anställd har blivit drog- eller alkoholtestad på jobbet. Åtta av tio tycker att testerna är berättigade. Det visar en undersökning som Kollega låtit göra.
Lina Björk Publicerad 10 april 2013, kl 10:35

För 50 år sedan gick det inte att testa om en person kom full eller narkotikapåverkad till jobbet. Den nya tekniken är tveeggad. Den kan förebygga och förhindra skador, våld och hot i arbetsmiljön, men också användas för att göra intrång i vår privata sfär, tvinga oss att berätta om vår sjukdomshistoria och de mediciner vi äter.

En av tre upplever att kontrollen i arbetslivet har ökat de senaste åren, enligt Kollegas undersökning. Men åtta av tio anser också att testerna är helt okej.

- Övervakning är väldigt kopplat till oro. De människor som är mer oroliga än andra är mer positiva till övervakning över lag. För några år sedan gjorde vi en undersökning kring statens övervakning av befolkningen. Det visade sig att 90 procent av svenska folket ansåg att kameraövervakning på offentliga platser är helt okej, säger Ann-Marie Ekengren, som är docent på Göteborgs universitet och har forskat om makt och övervakningens historia.

Samma undersökning visade att 10 procent av de tillfrågade ansåg att man alltid ska kunna använda sig av åsiktsregistrering. Trots att det är förbjudet.

- De lite snällare åtgärderna som att bara hålla koll på någon är vi inte så skeptiska mot. Jag tror att drog- och alkoholtester faller under den kategorin.

Statistiskt sett är kvinnor mer positivt inställda till hårdare kontrollåtgärder, liksom äldre tycker att det är en bättre idé än yngre. Högutbildade är mer skeptiska än lågutbildade.  Bland dem som hade gjort ett drog- och alkoholtest i Kollegas undersökning upplevde över hälften att det inte fanns möjlighet att säga nej och enligt 70 procent skulle en vägran också fått konsekvenser.

- Vi har ingen data över tid, men en kvalificerad gissning är att viljan att acceptera hårdare åtgärder följer konjunkturen till viss del. Är det dåliga tider, ökar oron och man är rädd att förlora jobbet, så man ställer upp på kontrollen, säger Ann-Marie Ekengren.

Det är svårt att säga om övervakningen i samhället har ökat i stort. Efter andra världskriget var man till exempel rädd för nya konflikter och registrerade en hel del av vad svenska folket tyckte och tänkte i olika frågor. Ny teknik har dock tagit övervakningen till en helt ny nivå, där lagstiftningen inte hunnit i kapp.

- Jag blir fascinerad av den grad omedvetenhet folk har när de berättar om sig själva på sociala medier, var de befinner sig, hur de klär sig, vad de tycker i olika frågor. Saker som, med en enkel sökning, kan googlas fram av till exempel en potentiell arbetsgivare. Det blir ett slags egenkontroll.

Går vi mot ett hårdare kontrollerat arbetsliv?

- Det är de små stegens tyranni. Varje liten åtgärd uppfattas inte som integritetskränkande eller farlig. I dag är förespråkarna för individens fri- och rättigheter färre än de som känner sig trygga med övervakningen. I och med att de tekniska faciliteterna finns, och kommer att utvecklas, kommer vi i framtiden att kunna kontrollera ännu mer. Men då måste vi också ställa oss frågan: Vill vi verkligen det?

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.