Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Aktivitetsbaserat = ökad aktivitet?

I Örnsköldsvik ska man i ett unikt forskningsprojekt jämföra hur tjänstemän påverkas i en aktivitetsbaserad kontorsmiljö jämfört med vanliga arbetsrum. Forskarna tror att aktivitetsbaserade kontor kan motverka stillasittandet och få upp oss från skrivbordet oftare.
Linnea Andersson Publicerad 24 februari 2015, kl 13:54
Personer går inne på ett kontor.
I framtiden kan stillasittande möten vara ett minne blott. Forskare tror att aktivitetsbaserade kontor kan bidra till såväl stående som gående möten. Foto: Colourbox

Örnsköldsviks kommun är i behov av nya lokaler för omkring 400 tjänstemän. Hälften kommer att placeras i en aktivitetsbaserad kontorsmiljö medan resterande ska sitta i en traditionell kontorsmiljö med egna arbetsrum.

– Det här är en unik möjlighet att forska. Inom medicinsk forskning tycker man att det är väldigt bra med experiment, där deltagare slumpas till en eller annan behandling, men det är svårt att få till i arbetslivet utan vidare, säger Lisbeth Slunga Järvholm, docent i yrkes- och miljömedicin.

Hon är en av de forskare som Örnsköldviks kommun kontaktade i samband med att beslutet om de nya kontoren togs. Kommunen var mån om att flytten och den nya arbetsmiljön skulle bli så bra som möjligt och ville därför ha hjälp att utvärdera.

Eftersom det är svårt att utföra experiment bygger den mesta forskningen på observationer på arbetsplatser med olika kontorstyper och förutsättningar. Men i Örnsköldsvik är alla som ingår i studien tjänstemän med liknande arbetsuppgifter och liknande arbetsmiljö. På så sätt kan forskarna mäta vad som sker över tid och jämföra de två olika grupperna.

Särskilt intresserade är forskarna av hur en aktivitetsbaserad kontorsmiljö påverkar hur mycket vi rör på oss. I dag är det ett stort hälsoproblem att vi är fysiskt inaktiva under större delen av arbetsdagen och studier visar att stillasittandet till och med ökar risken att drabbas av cancer. I en undersökning som Kollega gjorde förra året svarade sju av tio att de sitter stilla under större delen av dagen. 

– Vi vill se om det är lättare att få till ökad fysisk aktivitet och om det ger positiva hälsoeffekter när man jobbar i aktivitetsbaserad kontorsmiljö, säger Lisbeth Slunga Järvholm, som tror att det kan vara så eftersom man är mer mobil.

Dessutom är det lättare att designa och anpassa kontorsmiljön i ett aktivitetsbaserade kontorslandskap så att man kan ha både gående och stående möten. Till exempel genom att ha gåband i ett område i lokalen.

Farhågorna med aktivitetsbaserade kontor är att man lätt blir störd. Både av visuella intryck, som att människor går förbi där man sitter och jobbar, och av ljud. Framför allt av mänskligt tal som hjärnan har svårast att sålla bort.

Lisbeth Slunga Järvholm flaggar för att det kan uppstå problem om man inte har planerat och analyserat kontorsmiljön ordentligt innan man inför aktivitetsbaserade kontor. Det är viktigt att dels titta på hur verksamheten ser ut och vilka behov som finns och dels hur olika individers behov ser ut. Människor som har varit utsatta för stressproblematik eller utmattningssyndrom kan till exempel vara särskilt känsliga för intryck som hjärnan egentligen ska ignorera.

– Det är svårt att förutse allt i ett så här stort arbete. Det är ett helt nytt sätt att arbeta där man är helt beroende av trådlös teknik. Det kan också vara en generationsfråga, vad som är naturligt för en och hur man vill jobba.

Manual för aktivitetsbaserade kontor

Studien ska leda fram till en manual som man i framtiden kan använda på andra arbetsplatser när man inför aktivitetsbaserad kontorsmiljö.

Forskarna kommer att mäta hur tjänstemännen upplever sin hälsa, sin arbetsmiljö, sin egen produktivitet och om man blir störd. Det kommer man att mäta genom enkäter och fokusgruppsintervjuer.

Dessutom ska man mäta hur mycket några individer rör på sig med hjälp av rörelsemätare, både under arbetstid och fritid.

Lisbeth Slunga Järvholm, vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin på Umeå universitet, har fått 3 500 000 kronor i forskningsanslag från AFA

Arbetsmiljö

Civilsamhället: En av tre förväntas jobba helg och kväll

Fattigdom, svält och krig tar inga pauser. Men det måste anställda inom ideella organisationer och föreningar göra ibland. En utmaning för de fackklubbar som försöker styra upp engagemanget.
Lina Björk Publicerad 27 mars 2024, kl 06:03
När engagemang blir övertid. Anställda inom civilsamhället ser sitt jobb som meningsfullt och har ett stort engagemang. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen är slut.
Foto: Shutterstock

De jobbar med katastrofer, olyckor och kriser. Unionen har 22 000 anställda inom civilsamhället. Många hittar sina drömjobb i organisationer som jobbar för demokrati och gemenskap. Men engagemanget har en baksida. Anställda som förväntas jobba kvällar och helger, många gånger gratis. Och en fritid som flyter ihop med arbetstiden. 

Shade Jalali
Foto: Camilla Svensk

– Det som utmärker anställda inom civilsamhället är engagemanget, de ser sitt jobb som meningsfullt. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen tar slut. Man brinner för sina frågor, säger Shadé Jalali, utredare på Unionen, som skrivit en rapport om civilsamhället som arbetsplats. 

I den svarar hälften av de tillfrågade att de arbetar mer än sin avtalade arbetstid varje månad. En av tre förväntades dessutom jobba kväller och helger. Lika många har svårt att få tid för återhämtning. 

– Det skiljer sig lite beroende på organisationens storlek, ju större desto proffsigare. På mindre föreningar blir gråzonerna tydligare kring förväntningar att ställa upp utanför arbetstid. 

 

Ledarskap en utmaning 

Lönerna inom civilsamhället är generellt lägre än för andra tjänstemän inom privat sektor. En utmaning här är förväntningarna från allmänheten – tjänstemän med höga löner sticker i ögonen på bidragsgivare som vill se sina gåvor gå till andra saker än organisationens anställda. Samtidigt kan föreningar inte fungera utan anställda tjänstemän som arbetar med föreningens frågor. 

– Här handlar det om transparens, att visa hur pengar används och till vilka saker. Jobbet kanske är ett kall, men det måste också vara ett konkurrensmässigt jobb, som lockar de mest kompetenta medarbetarna, säger Shadé Jalali.

Efter stress och arbetsbelastning uppges chef och ledarskapsfrågor vara den största arbetsmiljöutmaningen i Unionens rapport. Det har flera orsaker. Var femte person i rapporten uppgav att deras närmaste chef var en förtroendevald. Alltså en person som många gånger väljs in i organisationen på grund av sitt engagemang i föreningens frågor, snarare än viljan att arbetsleda kanslipersonalen. Det skapar chefer som inte har koll på arbetsmiljölagstiftning eller arbetsrätt. 

– Ofta brinner cheferna lika mycket för jobbet som de anställda och då är det svårare att dra gränser. 

 

Oro för framtiden bland anställda

Unionen efterfrågar en professionalisering av sektorn, där det alltid finns anställningsavtal, att man följer arbetsrätten och arbetstidslagen. Att det finns en tydlig skiljelinje mellan betalt och ideellt arbete på alla arbetsplatser samt att de arbetsgivare som tar emot statliga medel för anställningar, som exempelvis lönebidrag, ska ha kollektivavtal. 

I årets rapport ställde Unionen en fråga om ekonomi och möjligheten att utföra de projekt man vill. I en politisk tid där mindre offentliga medel ges till civilsamhället blir fler organisationer beroende av enskilda bidragsgivare. Det har skapat en oro bland anställda. 

– Det har skett stora förändringar på kort tid och många anställda är oroliga över framtiden. Många organisationer vet inte om de kommer att finnas kvar om några år.