Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Alla har en åsikt om chefen

Nu inleder Kollega artikelserien #enbrachef där vi tar ett grepp om den moderna chefen och ledarskapet. Hur bör en bra chef vara? Har vem som helst förmågan att leda? Hur är chefen i Sverige? Och mycket, mycket mer.
Petra Rendik Publicerad 24 februari 2017, kl 10:16
Malin Tappert
Malin Tappert menar att många företag fokuserar på fel egenskaper när de rekryterar chefer.

De flesta av oss har haft att göra med chefer i arbetslivet. Eller mött ledargestalter i andra sammanhang, kanske i skolan, i fotbollslaget eller på första sommarjobbet. Den där personen som betytt så mycket, som fått dig att växa. Eller tvärtom, att tvivla.

Kanske är det du som är chefen. Eller drömmer om att bli.

Oavsett vad så är ledarskap något som engagerar, väcker känslor och åsikter. Det kan handla om din chef, någon annans chef eller chefer i allmänhet. Om psykopatchefen. Drömchefen. Robotchefen.

Det finns nämligen tillfällen då människor skulle föredra att arbetsledas av en maskin framför en chef av kött och blod. Men än så längre behöver vi fortfarande mänskliga chefer.

Goda ledare ger nöjda medarbetare som leder företaget eller organisationen till framgång. En chefsrekrytering är ett viktigt beslut som kan komma att påverka ett företag under lång tid framöver. Trots det misslyckas 82 procent av företagen att tillsätta rätt person.

Malin Tappert, konsult inom ledarskap och organisationsutveckling, tror sig veta varför.

– Vi är vana att rekrytera personer som har rätt sakkompetens inom området de ska leda. Men för att bli en bra chef krävs så mycket mer. En ledare ska få andra att växa, få gruppen att kommunicera med varandra och ha en förmåga att ta hand om en rad mellanmänskliga relationer. Det är egenskaper som sällan syns i ditt cv, säger Malin Tappert.

Trots att dessa ”mjuka” egenskaper är så avgörande för medarbetarnas välmående och effektivitet så är Malin Tapperts erfarenhet att de alltför ofta hamnar i skymundan i rekryteringsprocessen. Och där någonstans blir det fel, för i slutändan handlar gott ledarskap mer om sociala relationer än olika modeller och teorier.

Men kan vem som helst lära sig att leda?

En av alla föreställningar som lever vidare är att vissa är födda till att leda. Men forskarna är rätt eniga, ledarskap sitter inte i generna. Många av oss kan bli rätt hyfsade chefer. Med rätt verktyg, stöd och intresse för sina medmänniskor kan man komma långt i sina chefsambitioner. Malin Tappert delar den uppfattningen men med en reservation. För en chefstitel kan man få. En ledare väljer man att följa utifrån tillit och förtroende.

– Jag har en positiv människosyn i grunden och det går att utvecklas i sitt ledarskap men det är just det där ”vem som helst” som får mig att tveka. Saknar du självinsikt och viljan att se och bekräfta andra kan det blir svårt. Det är ett destruktivt ledarskap som kan leda till mycket negativa konsekvenser, säger hon.

I Kollegas artikelserie #enbrachef tar vi ett grepp om chef och ledarskap. Du kommer att kunna läsa om de vanligaste chefsmyterna, de hetaste ledarstilarna, varför (och om) chefen ska gå på kurs, hur ”svenskt” ledarskap ser ut och hur man får till en bra dialog mellan chef och medarbetare. Och mycket mer.

#enbrachef

Oavsett om du är chef eller medarbetare vill vi veta vad en bra chef är för dig. Du kanske har exempel på när en chef utmärkt sig eller lyft dig? Och du som själv är chef - vilken typ av ledare eftersträvar du att vara? Dela med dig i sociala medier under #enbrachef.

Ledarskap

Sofie Allert: ”Alger är framtidens råvara”

Hon är algnörden och ingenjören som byggt en unik havsfabrik på västkusten. Vd:n Sofie Allert vill revolutionera hudvården, öka lagringskapaciteten hos batterier och boosta omställningen med kiselalger.
Elisabeth Brising Publicerad 26 april 2024, kl 06:02
Sofie Allert, vd, Swedish Algae Factory.
Bara kör, tänk inte så mycket, säger Sofie Allert, entreprenör och vd för Swedish Algae Factory. Hon märker när hon rekryterar att kvinnor ofta har en tendens att säga: "Det här klarar nog inte jag, medan män säger: det här kan inte jag än - men snart."

Hur kom du på att sälja algskal?

– Jag gjorde ett arbete om alger på bioteknikprogrammet och blev algnörd på kuppen. Alger är framtidens råvara. Vart femte andetag är skapat av kiselalgers syreproduktion. Arten har ett unikt skal som vi utvinner. Om ingen annan gör det får väl jag sälja materialet, tänkte jag. På Chalmers entreprenörskola träffade jag professor Angela Wulff och vi startade ett forskningsprojekt som sedan blev Swedish Algae Factory.

Algfabriken Swedish Algae Factory.
Algodling på land. Foto: Swedish Algae Factory

Vad gör ni i algfabriken?

– Vi odlar kiselalger, som är en sorts mikroalger, i ett växthus i Kungshamn. Vårt varumärkes produkter säljs framför allt till hudvårdsindustrin som alternativ till mikroplaster och kemiska UV-filter, det finns till exempel i solskydd och fuktgivande ansiktsprodukter. Globalt har vi över 50 hudvårdsföretag som kunder.

Berätta om ert hållbarhetstänk.

– Vi har i nuläget en produktionskapacitet på 250 kilo per år. Materialet har låg densitet och det krävs bara 0,1 gram i en deciliter hudvårdsmedel till exempel. Vi strävar mot en så cirkulär produktion som möjligt. Näringen till fabrikens odling kan förhoppningsvis snart tas från avfallsvatten från den landbaserade fiskodlingen Smögenlax. Koldioxid från Absolut Vodkas produktion ger i dag näring till algerna.

Sofie Allert.
Sofie Allert. Foto: Nicke Messo

Hur är du som chef?

– En nästan irriterande stor optimist. Dyker det upp ett problem ser jag bara möjligheter att bli bättre. Vi har haft många utmaningar – vår anläggning höll på att rasa, algerna slutade växa, men vi löste alla problem på ett bra sätt i slutändan. Jag är passionerad för det vi gör och gillar att inspirera andra att göra sitt bästa på jobbet.

Vad har du för tips till andra unga ledare?

– Bara kör, tänk inte så mycket. Våga tro och satsa. Jag märker ofta när jag rekryterar att kvinnor har tendens att tänka ”det här klarar jag nog inte”, medan män i stället säger: ”Det här kan inte jag än – men snart.” Vill man ha barn får man se till att välja en partner som tycker att det är viktigt att dela på föräldraledighet och sådant. Det har jag.

Hur ser framtiden ut?

– Vår råvara testas av kommersiella aktörer inom flera olika branscher. Kiselalgsskal har visat sig kunna öka kapaciteten i litiumjonbatterier och solpaneler, de prövas som ingrediens i sårvård och biofiltrering. Men det kräver en större algproduktion. Än så länge drivs vi av bidrag, lån och riskkapital, men vi ser att det finns potential att bli vinstgivande inom två år.

Vad har du personligen för relation till havsmiljön?

– Jag är gammal simmare som gillar dykning och brinner för miljöfrågor. Jag känner frustration över att man i onödan släpper ut föroreningar som skadar hav, djur och växter och påverkar vår hälsa negativt. Det känns extra roligt att fokusera på hållbarhet nu när jag har barn som jag vill ska ha det bra efter mig.

SOFIE ALLERT

GÖR: Vd för Swedish Algae Factory med 17 anställda.

ÅLDER: 34 år.

BOR: Torslanda.

KARRIÄR: Bioteknisk ingenjör vid Chalmers, masterexamen i affärsutveckling och entreprenörskap, Chalmers entreprenörskola. Grundade Swedish Algae Factory 2016. Talare vid FN:s konferens för havsmiljö 2017, och The Nobel Week Dialogue 2018. Vinnare av Postcode Lotteries Green Challenge 2019. 

Förebild: Våra alger framförallt. Jag har även mycket släktingar som drivit eget, bland annat åkeri, snickeri och kalkningsverksamhet. 

Fritid: Hitta på saker med min tvååriga dotter och sambo. Dyka, simma, allt med havet.

Algfabriken Swedish_Algae_Factory.
Algfabriken Swedish Algae Factory. Foto: Swedish Algae Factory