Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Allt fler anklagas för illojalitet

Hur många tvister som rör lojalitetsplikt, företagshemligheter och konkurrensklausuler vet ingen. Många förlikas – bara ett fåtal hamnar i Arbetsdomstolen.
Niklas Hallstedt Publicerad
Lars Pehrson / SvD / TT
Se till att ha koll på reglerna om du ska säga upp dig. Lars Pehrson / SvD / TT

Att antalet tvister ökar är fack, arbetsgivare och forskare eniga om. För fem sex år sedan var Unionen bara inblandat i några enstaka mål av det här slaget. 2015 hade man sju mål. Lika många kom det in under 2016 års första nio månader, vilket pekar på att vi kanske landar på runt tio mål vid årets slut.

Medlemmarnas frågor till Unionens rådgivning ger också en antydan om utvecklingen. Mellan februari och december 2015 fick rådgivningen 199 frågor om lojalitetsplikt. Under 2016 fick man 226 frågor under årets första åtta månader. Frågorna kring konkurrensklausuler var ännu fler. (Företagshemligheter finns inte som en egen rubrik hos rådgivningen utan ingår ofta i lojalitetsplikten eller annat.)

Ytterst få mål av det här slaget når Arbetsdomstolen. Därför är det svårt att dra några slutsatser utifrån AD:s statistik. Möjligtvis går det att se en svagt uppåtgående kurva även här de senaste åren. 2010 hade domstolen inget sådant här mål. Åren därefter två, ett och tre. 2014 och 2015 hade man fem mål vardera, och fram till mitten av september 2016 tre mål. 

Företagshemligheter

Information om affärs- eller driftförhållande som företaget håller hemlig och vars röjande är ägnat att medföra skada i konkurrenshänseende.

Lojalitetsplikt

Under anställningstiden får man inte agera på ett sätt som skadar företaget. Att röja företagshemligheter är ett exempel på illojalt beteende. Men när en anställning är slut är du fri – arbetsgivaren kan inte kräva att du ska vara lojal för evigt.

Konkurrensklausul

Lojalitetsplikten kan utsträckas efter anställningen via en skriftlig överenskommelse med den anställde.

Många får böta

  • En säljare på ett företag som köpte fakturor tog jobb på ett nystartat företag i samma bransch. Den tidigare arbetsgivaren hävdade bland annat att säljaren röjt och utnyttjat kundinformation, och krävde 30 miljoner kronor i skadestånd. Det slutade med ett skadestånd på 3,5 miljoner kronor.
  • En kvinna på en revisionsbyrå bestämde sig för att starta eget. Hon registrerade dock firman innan uppsägningstiden hade löpt ut. När hon startade firman tackade hon ja till gamla kunder som hörde av sig. Den tidigare arbetsgivaren krävde skadestånd på närmare fyra miljoner kronor. Det slutade med att kvinnan fick betala 100 000 kronor.
  • En anställd på ett bemanningsföretag startade konkurrerande verksamhet. Den tidigare arbetsgivaren ansåg att personen hade röjt företagshemligheter och uppträtt illojalt. Skadeståndskravet var 750 000 kronor men skadeståndet landade på 150 000 kronor.
  • Ett IT-företag ansåg att en tidigare anställd hade brutit mot konkurrensklausuler genom att starta konkurrerande verksamhet och ha utnyttjat bolagets kundregister och offerter. Företaget krävde skadestånd på drygt 2,4 miljoner kronor. Den tidigare anställde dömdes att betala 285 000 kronor i skadestånd.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Kim drabbas när AD ställer in: ”Jag är besviken”

Arbetsdomstolen har ställt in alla kommande mål tre månader framåt. En av dem som drabbas är Unionenmedlemmen Kim Beligantol som länge sett fram emot förhandlingen som nu ställts in.
– Jag är besviken och hade sett fram emot ett avslut, säger han.
Ola Rennstam Publicerad 12 november 2025, kl 08:20
Arbetsdomstolens fasad och en man står med ryggen mot kameran.
Kim Beligantol är en av dem som kommit i kläm när Arbetsdomstolen valt att ställa in alla mål. Nu skjuts Kims ärende på framtiden, vilket påverkar både hans ekonomi och hans mående. Foto: Ola Rennstam/Privat

I augusti förra året stämde Unionen den restaurang i Värmland där Kim Beligantol varit anställd och krävde ett stort skadestånd. Enligt facket hade arbetsgivaren provocerat Kim Beligantol till att säga upp sig själv efter en tids turbulens under hösten 2023.

Har väntat på avgörande sedan 2023

På tisdag – två år efter uppsägningen – var tanken att saken skulle avgöras i Arbetsdomstolen. Men så blir det inte. Som Kollega tidigare kunnat berätta har regeringen valt att skära ner på anslagen till AD och domstolen har tvingats ställa in alla huvudförhandlingar under de kommande tre månaderna. För Kim Beligantol innebär det att han nu måste vänta ytterligare på att få sin sak prövad i domstol.

– Jag är besviken och hade sett fram emot att få ett avslut. Det här hände 2023 och snart är det 2026, det har gått jättelång tid, säger han.

”Det handlar om mitt mående”

Kim Beligantol berättar att den utdragna rättsprocessen har påverkat hans mående.

– Det handlar mycket om mitt mående. Jag har en inneboende oro i mig som handlar om mitt case. Och ju längre tid det tar desto mer tänker jag på vad som kan hända och hur företaget kan bete sig. 

En konkret konsekvens av den inställda förhandlingen är att planerna på att studera nu får skjutas på framtiden.

– Det här påverkar både mitt privatliv och min ekonomi. Nu måste jag ställa om min planering för nästa år. Jag tycker att regeringen bör prioritera AD så domstolen får medel för att kunna bedriva sin verksamhet, säger Kim Beligantol.

Konsekvenserna oroar Unionen

Unionens chefsjurist, Malin Wulkan, har tidigare sagt till Kollega att hon är oroad över konsekvenserna av de uppskjutna förhandlingarna.

Malin Wulkan
Malin Wulkan.

– Det kan få väldigt negativa konsekvenser för förbundet och våra medlemmar som kan få vänta ännu längre på att få sin sak avgjord, med den oro och osäkerhet som följer med det.

Bevisning och vittnen kan påverkas

Enligt Unionens chefsjurist finns det risk att den som har rätt i sak kommer att få vänta längre på ekonomisk kompensation. Att juridiska mål skjuts på framtiden riskerar också påverka bevisningen eftersom vittnesuppgifter blir mer osäkra ju längre tid som går, menar Malin Wulkan.

– Det ligger både i arbetstagares och arbetsgivares intresse att arbetsrättsliga tvister kan prövas så snabbt som omständigheterna medger och att mål blir inställda är därför mycket olyckligt, sade hon nyligen till Kollega.