Hoppa till huvudinnehåll
A-kassa

Allt lägre ersättning vid arbetslöshet

A-kassan ger inte tillräcklig ekonomisk trygghet vid arbetslöshet. Därför har fackförbundens inkomstförsäkringar blivit allt viktigare. Men försäkringarna kan också leda till att politikerna struntar i a-kassan.
David Österberg Publicerad 17 maj 2019, kl 13:49
Fredrik Sandberg/TT
Taket i a-kassan har inte höjts i takt med löneutvecklingen. Fredrik Sandberg/TT

Ansvaret för den ekonomiska tryggheten för arbetslösa har gradvis flyttat från staten till fackföreningar, försäkringsbolag och andra aktörer. Det visar Jayeon Lindellee, forskare vid Lunds universitet, i sin avhandling.

Tanken med a-kassan var länge att den skulle motsvara ungefär 80 procent av den inkomst man hade när man jobbade, men för de flesta är det inte så. Anledningen är att taket i a-kassan inte har höjts i takt med löneutvecklingen.

– Indexeringen av a-kassan togs bort i början av 90-talet och sedan dess har taket bara höjts några enstaka gånger. Det innebär att inkomstbortfallsprincipen har blivit urholkad, säger Jayeon Lindellee.

I slutet av 90-talet började inkomstförsäkringarna dyka upp. De är utformade på olika sätt, men innebär ofta att en arbetslös får en högre andel av sin tidigare lön under längre tid. Dessutom finns omställningsavtal som ger arbetslösa hjälp att hitta ett nytt jobb och ibland också ekonomisk ersättning.

Ofta ingår en inkomstförsäkring i medlemskapet i en fackförening. Det innebär i sin tur att det kan vara stor skillnad i vilken ersättning man får beroende på om man är medlem i ett fackförbund eller inte och vilket fackförbund man är medlem i.  

– Oftast är det de personer som är minst etablerade på arbetsmarknaden som har minst tillgång till kompletterande ersättningar. Vilken ersättning man får beror i dag på vilken arbetsplats man är på, vilken anställningsform man har och vilket fackförbund man är med i, säger Jayeon Lindellee.

Hon tror dessutom att omställningsavtalen och inkomstförsäkringarna har minskat pressen på politikerna att höja taket i a-kassan.

Även TCO har undersökt varifrån ersättningen vid arbetslöshet, sjukdom och föräldraledighet kommer. I rapporten ”Tryggheten, staten och partsmodellen” konstaterar organisationen att den ekonomiska tryggheten i hög grad är beroende av de kompletterande ersättningar som kollektivavtalen ger.

TCO:s förklaring till det är att ersättningen i de allmänna försäkringarna har sänkts och minskat i förhållande till löneutvecklingen.

I förordet till rapporten skriver Eva Nordmark, ordförande i TCO, att staten måste ta ett större ansvar: ”Kollektivavtalade försäkringar eller försäkringar som erbjuds medlemmar i fackliga organisationer ska aldrig och kan aldrig ersätta offentliga försäkringar. (…) Staten måste ta ett större ansvar för sin del och rusta upp de offentliga trygghetssystemen. Taken måste höjas och räknas upp i takt med lönerna.”

A-kassa

Unionens a-kassa ska synas för långa väntetider

Unionens a-kassa är återigen under lupp. Orsaken är de långa handläggningstiderna.
Lina Björk Publicerad 25 mars 2024, kl 15:39
Till vänster fasadskylt till Unionens a-kassa, till höger en hand som håller i ett stoppur.
Unionens a-kassa granskas av IAF med anledning av de långa väntetiderna. Foto: Ola Rennstam/Colourbox.

Enligt Inspektionen för arbetslöshetsersättning (IAF), som är den tillsynsmyndighet som ska granska Sveriges alla a-kassor, har Unionens a-kassa den längsta väntetiden av alla. Just nu får den som väntar på besked från a-kassan ha tålamod i genomsnitt sju veckor. Men många har väntat betydligt längre än så. 

I september förra året startade IAF ett tillsynsärende mot Unionens a-kassa, med anledning av de långa väntetiderna. Då var den som längst tio veckor. Ultimatumet från myndigheten löd: få ner handläggningstiderna till fem veckor innan årsskiftet annars kan statsbidraget helt eller delvis dras in.

IAF startar tillsynsärende – igen

I december hade man klarat kravet, men nu har väntetiden ökat igen och IAF har återigen beslutat att inleda ett tillsynsärende mot Unionens a-kassa. Syftet är enligt myndigheten själva att ”följa upp arbetslöshetskassans prioriteringar och arbetssätt”