Hoppa till huvudinnehåll
Arbetslöshet

Almega: ”Kan få arbetslöshet på 25 procent”

Insatserna för att dämpa följderna av coronakrisen är långt ifrån tillräckliga och läget för svenska företag är nattsvart. Det anser Stefan Koskinen på Almega, som tror att Sverige riskerar en arbetslöshet på mellan 20 och 25 procent om inte regeringen tar till kraftfulla åtgärder.
David Österberg Publicerad
Anders Wiklund/TT
Enligt både Almega och LO har omfattningen varit för liten på regeringens åtgärder för att dämpa följderna av coronakrisen. Anders Wiklund/TT

Coronakrisen har slagit hårt mot svensk ekonomi. Insatserna för att stoppa smittspridningen har bland annat lett till att människor inte längre reser, går på restaurang eller konserter. Arbetsförmedlingens statistik för mars visar rekordhöga varselsiffror.

Under fredagen anordnade organisationen SNS ett webbsänt seminarium där forskare och företrädare för Arbetsförmedlingen, fack och arbetsgivare diskuterade hur coronakrisen påverkar arbetsmarknaden.

En av deltagarna var Stefan Koskinen, förbundsdirektör för Almega Tjänsteföretagen. Han ansåg att politikerna inte förstått allvaret i situationen.

– Läget är nattsvart. Vi har en företagarpanel med 8 000 företag. Av dem svarar 54 procent att de har likviditetsproblem. 40 procent anger att de antingen har varslat eller kommer att varsla. De varsel vi har sett i mars är bara en västanfläkt mot vad som kommer, sa han.

Stefan Koskinen befarar en arbetslöshet på mellan 20 och 25 procent till hösten om situationen skulle fortsätta som i dag. Han anser därför att regeringen behöver utöka åtgärderna för att dämpa följderna av krisen.

– De krispaket vi sett hittills har varit för krångliga, kommit för sent och innehållit för lite. Hittills har inte en enda krona betalats ut till företagen. Tillväxtverket öppnar för möjligheten att söka stöd för korttidsarbete den 7 april. De räknar med 90 000 ansökningar och att deras datorer kommer att krascha. Varje dag som företagen får vänta på pengar kommer innebära konkurser.

Han sa också att det var för tidskrävande för företagen att teckna korttidsavtal och att staten borde ersätta hela lönekostnaden för permitterade – inte bara upp till 60 procent.

Stefan Koskinen fick delvis medhåll från Torbjörn Hållö, ekonom på LO.

– Inriktningen på regeringens åtgärder har varit bra, men omfattningen för liten. Regeringen behöver utöka möjligheten till korttidspermittering och subventionera lönen hela vägen upp. Det tycker jag är en extremt lågt hängande frukt.

Han ansåg också att stödet till kommuner och regioner var för litet.

– Vi behöver inte en kris i välfärdssektorn också.

Torbjörn Hållö tyckte också att regeringen borde vara generösare i stödet till arbetslösa.

– Grundbeloppet (ersättning till arbetslösa som inte har a-kassa) höjdes till 510 kronor om dagen. Men det innebär en ersättning på 11 000 kronor i månaden före skatt. Många kommer att drabbas hårt ekonomiskt.

Annika Sundén, analyschef på Arbetsförmedlingen, deltog också i seminariet. Hon såg inte lika pessimistiskt på situationen på arbetsmarknaden, men betonade att det var svårt att göra prognoser.

– Vi räknar med en arbetslöshet på mellan 10 och 11 procent i juli. Hur stor effekten på arbetsmarknaden blir beror på hur länge krisen pågår. Regeringen har också aviserat att den kan ta till ytterligare åtgärder. Det som driver krisen är att hushållen har slutat konsumera. Vi har inget strukturellt problem på den svenska arbetsmarknaden.

Stefan Koskinen kunde också se vissa ljus i tunneln. Att Sverige inte stängt ner på samma sätt som många andra länder kan innebära att ekonomin snabbare kan komma igång igen. Han trodde också att masstester – kanske utförda av arbetsgivarna – snart kan visa vilka som har blivit immuna mot coronaviruset och därmed kan gå tillbaka till ett vanligt liv.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetslöshet

Hur hög arbetslöshet har vi egentligen – så skiljer sig siffrorna

Det är valår och arbetslösheten är en het fråga. Men är den låg eller hög? Olika myndigheter använder olika sätt för att mäta. Kollega hjälper dig att hålla koll.
Sandra Lund Publicerad 9 februari 2026, kl 06:01
Riksbankschef Erik Thedéen, en av många institutioner som använder SCB:s statistik om arbetslösheten när man ska ta fram styrräntan. Foto: Lars Schröder/TT

Lögn, förbannad lögn och statistik. Bevingade ord som vi väljare kan ha i bakhuvudet när vi är inne i ett valår. 

Statistiken ljuger inte nödvändigtvis, men metoder och definitioner skiljer sig åt. Och då blir ju slutresultaten olika. Vilket gör att siffror kan användas på sätt som ger fördel eller nackdel, i till exempel en ideologiskt laddad fråga.

När det kommer till arbetslöshet finns två tunga myndigheter som har koll Arbetsförmedlingen och SCB. 

Så mycket skiljer sig arbetslösheten

Statistiken varierar ofta mellan de två, de har just olika metoder och definitioner av arbetslöshet. SCB:s statistik för arbetslösa landar därför oftare på en högre nivå, särskilt under sommaren.

Vi tar november 2025 som exempel.

Enligt SCB:s ena statistik låg arbetslösheten då på 8,2 procent.

Enligt SCB:s andra statistik låg den på 5,6 procent.

Enligt Arbetsförmedlingen låg den på 6,7 procent.

Arbetslösheten i Sverige - så skiljer sig siffrorna

I november 2025 såg arbetslösheten ut så här enligt olika källor:

  • 8,2 procent, enligt SCB:s AKU.
  • 5,6 procent, enligt SCB:s BAS.
  • 6,7 procent, enligt Arbetsförmedlingen.

Används när din lön sätts

Det är inte bara politiker som kan välja den ena eller andra. 

Även institutioner som Riksbanken, arbetsgivarorganisationer och fackförbund behöver förhålla sig och välja en nivå. 

Nyligen meddelade till exempel Nordea, att man föredrar BAS snarare än AKU för att använda sig av statistik om arbetslösa.

För arbetslösheten är en parameter som vägs in när styrräntan sätts, vilket ju kan påverka ditt bostadslån. 

Eller för arbetsmarknadens parter, som ska fnula på nästa avtalsrörelse. Det vill säga din blivande lön.

SCB räknar elever som letar extrajobb

Därför är det bra att ha koll på de här tre:

AKU


SCB:s arbetskraftsundersökningar förkortas AKU. Den används flitigt, är Sveriges officiella statistik och redovisas varje månad.

Undersökningen bygger på telefonintervjuer med 17 000 slumpvis utvalda människor mellan 15 och 74 år. Personen ska sakna arbete och aktivt söka ett sådant (det kan räcka med att ha läst en jobbannons), och kunna ta det inom 14 dagar för att räknas som arbetslös.

Det här innebär att till exempel personer som studerar på heltid och söker extrajobb kan komma med i statistiken, till exempel den som går på gymnasiet. 

Men även till exempel den som saknar men vill ha arbete och får försörjningsstöd från kommunen, som inte syns i Arbetsförmedlingens statistik. Eller den som är utförsäkrad.

När SCB pratar om ungdomsarbetslöshet handlar det om åldersgruppen 15-24 år.

BAS

För att krångla till det ytterligare har SCB en till statistikrapport om bland annat arbetslöshet. Den heter BAS, vilket står för befolkningens arbetsmarknadsstatus.

Till skillnad från AKU:n, baseras den här på data från andra myndigheter, inte intervjuer. 

Men även om den här baseras på bland annat inskrivna på Arbetsförmedlingen, finns skillnader mellan de två. 

Den största är att en person som är sysselsatt inte kan räknas som arbetslös i BAS, medan Arbetsförmedlingen räknar den som var inskriven som arbetslös den sista dagen. I BAS räknas alla som var inskrivna på Arbetsförmedlingen, någon gång under varje månad.

Arbetsförmedlingen

Arbetsförmedlingens statistik baseras på de som är registrerade som just arbetslösa i myndighetens databas mellan 16 och 65 år. Antingen som jobbsökande eller deltagare i ett program. För att finnas med ska man vara inskriven den sista i månaden som räknas.

När Arbetsförmedlingen pratar om ungdomsarbetslöshet handlar det om åldersgruppen 18-24 år.

 

Arbetslösheten har ökat

Statistiken ljuger alltså inte, men mäter lite olika saker. 

Men som vi kan se i diagrammet har arbetslösheten ökat de senaste åren, oavsett hur man mäter. Även om just Arbetsförmedlingens siffror om inskrivna där, har en marginell ökning.