Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Anställda tappas på blod under arbetstid

Inför den långa julen med flera arbetsfria dagar i kalendern behöver bloddepåerna fyllas på och företag uppvaktas därför extra av blodcentralerna runt om i landet. Flera arbetsgivare är redan frikostiga med de anställdas blod.
Johanna Rovira Publicerad 12 december 2019, kl 13:38
Marcus Ericsson/TT
I Stockholmsregionen har blodcentralen runt 120 olika företag som blodbussen besöker med jämna mellanrum för att tappa anställda på blod. Marcus Ericsson/TT

Rädda liv på arbetstid, är blodcentralernas nya kampanj för att få in nytt fräscht blod inför jul och nyår. Tre stora företag, Ikea, Microsoft och Nasdaq ska tömmas på blod och inspirera fler företag att fatta policybeslut om att de anställda ska få ge blod på arbetstid.

– Många arbetsgivare har sedan länge hjälpt till, bland annat genom att låta blodbussen stanna utanför och ge personalen möjlighet att lämna blod på arbetstid. Nu hoppas vi att fler arbetsgivare börjar uppmuntra till blodgivning på arbetstid berättar Karolina Blom Wiberg, talesperson på Ge Blod, en samlingsorganisation för alla landstings och regioners blodgivningsverksamheter.

I Stockholmsregionen har blodcentralen runt 120 olika företag som blodbussen besöker med jämna mellanrum för att tappa anställda på blod. Alla av dessa har dock inte tagit steget att införa bloddonationer på arbetstid, enligt Karolina Blom Wiberg.

– De privata företagen är föregångare när det gäller att få rädda liv på arbetstid. Många kommuner och landsting tycks ha svårare att fatta ett sådant policybeslut.

O-negativt blod, så kallat akutblod, är extra eftertraktat eftersom det kan ges till alla oavsett blodgrupp. Den vanligaste blodgruppen i Sverige är dock A-positiv. Blodbristen är störst i storstadsregionerna, eftersom universitetssjukhusen, som utför fler behandlingar och mer avancerade operationer, ligger där. Blod kan bara lagras i sex veckor, så inför långhelger då folk är bortresta behöver blodlagret vara välfyllt, eftersom åtgången ändå kan vara lika stor som annars

– Eftersom blod är en färskvara behövs många blodgivare nu inför jul. Vi besöker flera företag i veckan just nu för att prata blodgivning, och värva nya blodgivare, säger Karolina Blom Wiberg.

Blodiga fakta

  • Bara i Stockholmsområdet behövs 100 liter blod om dagen
  • Den största åtgången på blod står cancervård för
  • 3 procent av Sveriges befolkning är blodgivare
  • När man lämnar blod ger man knappt en halvliter blod
  • Kvinnor får lämna blod tre gånger om året, män fyra
  • Åldersgränsen för att registrera sig som blodgivare är 18-60 år, men undantag kan göras för 60-plussare
Hälsa

Därför blir du sjuk av möten

Sex minuter. Så kort tid har du på dig att kasta dig ut från mötesrummet efter att kollegan nyst. Åtminstone om det handlar om coronavirus, visar svenska studier.
Johanna Rovira Publicerad 6 mars 2024, kl 06:04
En kvinna nyser i ett mötesrum.
Kontorsbakterierna och hur de smittar. Fräscha upp dina smittskyddskunskaper och slipp jobbsjukdomarna. Foto: Colourbox.

Coronapandemin gjorde oss alla till mer eller mindre experter på smittskydd – vi tvättade bananer i handsprit, tryckte på hissknappar med armbågen och hade alltid ett munskydd redo. Framför allt höll vi oss hemma vid minsta lilla symptom. 

Men det kollektiva minnet tycks vara kort. Nu snörvlas det åter på kontor och i kollektivtrafiken och handspriten har ofta passerat bäst före datum. Det finns all anledning att fräscha upp smittskyddskunskaperna. Nyligen kunde forskare vid Lunds universitet konstatera att det tar i genomsnitt mellan 6 och 37 minuter för smitta att överföras från en person till en annan i ett 16 kvadratmeter stort mötesrum med normal ventilation. Studien gjordes dock i början av coronapandemin när motståndskraften var sämre, enligt sajten Extrakt.se. 

Forskarna menar att god ventilation och luftrenare kan tygla smittan något. Däremot har de inga svar på varför vi är mer sjuka på vintern än annars, det finns bara teorier. 

Inte heller vet man exakt hur många bakterier som ryms i ett tangentbord. En rapport med åtskilliga år på nacken konstaterade att tangenterna rymde 33 000 bakterier och dessutom 3 100 svampar per kvadratcentimeter, medan andra källor uppger blygsamma 3000 bakterier per kvadratcentimeter. Största baketeriehärd återfanns på mellanslagstangenterna samt returtangenten. 

Tangentbord vs toasits

Enligt en populär kontorsmyt som har sitt ursprung i en amerikansk undersökning, finns det 400 gånger fler bakterier på tangentbordet än på den gemensamma kontorstoaletten.  En brittisk undersökning stack dock hål på den myten genom att räkna ut att det bara florerade fem gånger så många bakterier på tangentbordet som på toasitsen. 

Sannolikt beror bakterieskillnaderna i de olika studierna på hur ofta man rengör klosettsits respektive tangentbord.  Sedan får man ha i åtanke att de bakterier som återfinns på en toalett är betydligt mer hälsovådliga än de som gömmer sig i ett tangentbord. 

Dessutom finns det andra gemensamma ytor på ett kontor som man bör se upp med. Ett harmlöst virus, som i mångt och mycket påminner om det notoriska noroviruset (som ger upphov till vinterkräksjuka) placerades för några år sedan på ett dörrhandtag i en kontorsbyggnad. Inom två till fyra timmar hade viruset spridit sig till 40-60 procent av de gemensamma ytorna – hissknappar, kaffemaskiner, kranar, skrivare, strömbrytare. 

Liten smittskyddsrepetition:

  • Stanna hemma om du är sjuk. 
  • God handhygien är A&O.
  • Nys och hosta i armvecket eller i näsduken. 
  • Undvik peta i ögon och näsa.
  • Rengör ditt tangentbord och musen, i synnerhet om du jobbar på aktivitetsbaserat kontor och alltså delar tangentbord med kollegor. Obs använd ej handsprit till detta.