• Arbetsmiljön är arbetsgivarens ansvar, konstaterar Cecilia Beskow, samhällspolitisk chef på Unionen. Men psykisk ohälsa ger ofta en komplex sjukdomsbild och i det gränslösa arbetslivet går yrkesliv och privatliv inte så lätt att skilja åt. Därför behövs mer samverkan i det förebyggande arbetet. Foto: Kollega

"Använd företagshälsan rätt"

Publicerad 5 oktober 2015, kl 15:29

Arbetsplatser där det finns tillgång till företagshälsovård har en betydligt bättre arbetsmiljö, både fysiskt och socialt. Det visar en ny rapport från Unionen, som också visar att den tillgången minskar.

350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag över att gå till jobbet, visar Företagshälsorna i sin Jobbhälsobarometer. I de allra flesta fallen är det psykisk ohälsa som ligger bakom.

Samtidigt visar Unionens nya rapport Företagshälsovården – hur den fungerar och hur den kan bli bättre att tillgången till företagshälsovård minskar – trots att företag där man har sådan tillgång har en betydligt bättre arbetsmiljö, både fysiskt och socialt.

På arbetsplatser med tillgång till företagshälsovård svarar cirka 70 procent av de tillfrågade att det arbetas aktivt med arbetsanpassning och rehabilitering. Motsvarande siffra för de utan företagshälsovård var knappt 40 procent.

Hur företagshälsovården används spelar också roll – när den används kontinuerligt i förebyggande syfte är effekten på de anställdas hälsa påtagligare, visar Unionen. Ändå har företagshälsornas syfte som förebyggande resurs minskat på senare år – färre än hälften av de tillfrågade uppger att företagshälsovården används förebyggande på arbetsplatsen.*

Nu vill Unionen att regelverket kring arbetsgivarnas ansvar för rehabilitering och arbetsanpassning förtydligas samt att arbetsmarknadens parter tillsammans med staten diskuterar ett system för en ansvarsfull och bred finansiering av företagshälsovården, där stat, arbetsgivare och arbetstagarorganisationer bidrar med olika delar.

- Arbetsmiljön är arbetsgivarens ansvar, konstaterar Cecilia Beskow, samhällspolitisk chef på Unionen.

- Men i det gränslösa arbetslivet är det mycket svårare att dra en gräns mellan privatliv och yrkesliv. Det är komplext och därför ska man arbeta brett och förebyggande med företagshälsovård, så att man inte hamnar i situationer där man behöver rehabilitera. Det är ju mycket mer kostsamt för arbetsgivaren.

Cecilia Beskow skulle också gärna se att Arbetsmiljöverket, som nyligen skärpt föreskrifterna kring psykosocial arbetsmiljö, skulle införa någon form av sanktioner mot de arbetsgivare som bryter mot reglerna. Enligt Arbetsmiljöverket är den sociala arbetsmiljön för svår att mäta för att brott mot den skulle kunna straffbeläggas, men det håller inte Cecilia Beskow med om.

- Att ha eller inte ha tillgång till företagshälsovården är lätt att mäta. Liksom om den är kvalitetssäkrad. Hur många sjukskrivningar på grund av psykosocial ohälsa ett företag har går också att mäta. Jag tycker att det borde räcka för att kunna utfärda sanktioner mot den som bryter mot lagen.

Läs mer: Vem bär ansvaret för den psykiska ohälsan? 

Unionen vill också att det förs in krav på samverkan kring företagshälsovården i Unionens alla kollektivavtal. I dag finns det sådana krav i 39 av 100 avtal.

- Det är något vi driver starkt nu i kommande avtalsrörelsen. Vi ska ha en sådan skrivning med i 100 procent av avtalen. Och det här borde vara en win-win för både arbetsgivare och arbetstagare. Det borde vara en grundläggande princip i alla kollektivavtal.

Hur ser förutsättningarna ut för att lyckas?
- Jag tror att vi har goda utsikter. Det finns en förståelse hos många arbetsgivare om den ökande problematiken kring sjukskrivningar med en komplex sjukdomsbild som med psykisk ohälsa. Det handlar ofta om svåra och långvariga sjukskrivningar, så det är väldigt lönsamt för företagen att driva ett förebyggande arbete.

Samverkan lokalt är viktigt för att företagshälsan ska ses som en oberoende expertresurs, vilket också ger effekt på hur den används, det visar undersökningen. När fackliga representanter medverkat i upphandling av företagshälsovård anger cirka 65 procent av de tillfrågade att den också används i det förebyggande arbetsmiljöarbetet, mot cirka 35 procent där ingen facklig representant varit involverad.

- Man ska också komma ihåg att undersökningen bygger på vår arbetsmiljöbarometer där vi frågar våra arbetsmiljöombud, och de finns på företag där man redan har ett förhållandevis välordnat arbetsmiljöarbete. Att det ändå innebär en sådan stor skillnad som undersökningen visar, att ha tillgång till företagshälsovård som samverkats med facket, är glädjande. Det visar att företagshälsovården verkligen gör nytta och att våra krav i avtalsrörelsen är viktiga för våra medlemmar.
 

*2013 styrde alliansregeringen om företagshälsovårdens inriktning från förebyggande till mer rehabiliterande. Samtidigt drogs 130 miljoner kronor in i det statliga stödet till hälsorna.

Om undersökningen

I samband med Unionens arbetsmiljöbarometer 2014 ställdes frågor till förbundets samtliga 6 196 arbetsmiljöombud om företagshälsovården. 2 355 svarade på frågorna.

Läs rapporten här: Företagshälsovården, hur den fungerar och hur den kan bli bättre

Unionen
Gabriella Westberg
Gabriella Westberg
[email protected]
@Tidn_Kollega
Lediga jobb
  • Läs även...

    ”Unionen lever i det förflutna”

    Det var inte bara arbetsgivaransvaret som var en stötesten när Frilans Finans ville teckna kollektivavtal med Unionen. Enligt företagets vd Stephen Schad har förbundet ett ideologiskt arv som inte hör nutiden till. Han efterlyser också ett kollektivavtal anpassat till dagens arbetsmarknad.

  • Läs även...

    Så vill Unionen gå vidare med #MeToo

    I kölvattnet av #MeToo vittnar kvinnor över hela arbetsmarknaden om en arbetsmiljö med sexism, kränkningar och övergrepp. Så här vill Unionen gå vidare.

  • Läs även...

    Brister i arbetsmiljön för inhyrd personal

    Det finns brister i arbetsmiljöarbetet för bemanningsanställda. Tre av fyra arbetsställen måste åtgärda problem efter Arbetsmiljöverkets riktade inspektioner.

  • Läs även...

    Nya regler har lett till bättre arbetsmiljö

    Arbetsmiljöverkets föreskrift mot psykosocial ohälsa på jobbet, OSA, har främst haft effekt för offentliganställda kvinnor. Men i tre fall som rör Unionenmedlemmars arbetsplatser har arbetsgivare tvingats ta itu med kränkande särbehandling.

  • Läs även...

    Många fördelar med arbete i det fria

    Varför sitta inne och uggla på ett dystert kontor när solen skiner och luften doftar av sommarens alla blommor. Jobbet? Inga problem. Det går att förlägga kontorsarbetet utomhus och vinsterna är många, menar forskare.

  • Läs även...

    Kollegas mest lästa 2018

    Har du inte hängt med ordentligt under det senaste året? Kollega har samlat sina mest lästa nyheter, reportage och tips om arbetslivet från 2018.

Nyhetsbrev

Prenumerera

Håll dig uppdaterad med färska nyheter från Kollega.