• Syftet med appen är att sänka stressnivån genom förändringar i beteendet. Foto: ponsulak/Colourbox

Appen som peppar dig att ta det lugnt

Publicerad 14 januari 2019, kl 14:13

En app som efter att du har besvarat en rad frågor ger personliga råd och peppar dig så att du blir mindre stressad. Det har Caroline Eklund tagit fram i sin doktorsavhandling.

De flesta av oss vet vad vi borde göra och inte göra för att må bättre. Trots att vi har goda förutsättningar att se till att vi gör det lever vi inte som vi lär.

Mer exakt vad och hur vi ska göra för att varaktigt förändra vårt beteende så att vi stressar mindre har Caroline Eklund forskat i. Hon är doktor i fysioterapi vid Akademin för hälsa, vård och välfärd på Mälardalens högskola.

Som en del av sin doktorsavhandling utvecklade hon tillsammans med några forskare i informationsdesign, fysioterapi och psykologi en interaktiv webbapp som skräddarsydde övningar för användaren individuellt utifrån den stress som hen upplevde. Syftet med appen var att varaktigt sänka stressnivån genom förändringar i beteendet.

– De flesta av oss vet vad vi behöver göra för att må bra men tycker att det är svårt att ändra oss eller att få in ett träningsbeteende, säger Caroline Eklund, som möter upp i människomyllret på Stockholms Centralstation.

Hon har rest hit från Västerås, där hon bor, för att hålla föredrag om stress för ambulanshelikopter- och ambulansflygpersonal. En yrkesgrupp som i sitt dagliga arbete behöver hantera stressiga situationer och som även kan drabbas av den mer långvariga stressens konsekvenser.

– Men stress upplevs olika av olika individer. Man kan ha en inre stress som gör att man är känsligare för stressiga situationer än andra och vi reagerar olika på olika typer av stressorer, alltså sådant som stressar oss.

I sitt forskningsprojekt riktade hon in sig på friska människor som i sitt arbetsliv kände sig stressade men som inte var sjukskrivna på grund av stress. Genom appen fick de medverkande individuella råd för hur de skulle förändra sitt beteende för att bli mindre stressade. De fick även stöd för hur de skulle tillgodogöra sig råden och övningarna.

Genom appen fick de medverkande först information om stress, sen skulle de individuellt besvara frågor som skulle göra det möjligt att skräddarsy övningarna, som var uppbyggda i sju moduler:

  1. Fysisk aktivitet
     
  2. Sömn
     
  3. Avspänning
     
  4. Hantera negativa tankar
     
  5. Hantera negativa känslor med givande aktiviteter, baserade på beteendeaktiviering hos personer med depression.
     
  6. Vara sunt självhävdande – lära sig att respektera sina egna och andras gränser. Det handlar även om kommunikation och att kunna säga nej respektfullt. I stressade situationer kan man ha problem med kommunikationen, humörsvängningar, irritation. Aggression, ilska eller att man tar på sig allt. Men även att acceptera att man kan få ändra sig. Man måste inte vara konsekvent.
     
  7. Planering, lära sig hantera aktiviteter och identifiera mål och faktiskt tid.

Caroline Eklund har en bakgrund som fysioterapeut och i sitt arbete funderade hon mycket på varför de som kom till henne för att få hjälp att bli friska inte följde hennes råd.

– Till exempel var det många av dem som sökte hjälp på grund av urininkontinens. Men några av dem blev inte bättre, eftersom de inte hade gjort de knipövningar som jag hade rekommenderat dem.

En paradox uppstod när de som skulle använda antistressappen blev stressade och hoppade av, eftersom det tog tid att svara på frågorna som behövdes som underlag och att göra övningarna.

– Det jag också kunde se var att de som hade en psykosocialt mer utsatt situation hoppade av tidigt.

Bland dem som ingick i studien fanns lärare, sjukvårdspersonal, socionomer och industritjänstemän. Ca 250 personer tackade ja till att medverka men bara hälften loggade in på appen. Några sållades bort, bland annat på grund av depression och ångest. 92 personer återstod. Hälften av dem skulle arbeta med appen och de andra personerna skulle utgöra kontrollgrupp och inte använda appen.

De som höll sig kvar och gjorde appens övningar kände sig mindre stressade än dem i kontrollgruppen. Hennes forskning har visat att man kan gå från små förändringar till en beteendeförändring genom att:

  1. Föra dagbok, eftersom det hjälper att vara självmonitorerande. Det ger självtillfredsställelse.

  2. Sätta upp tydliga mål.

  3. Se till att få feedback.

Nu vill hon fortsätta studera hur vi ska bli bättre på att leva som vi lär - välja hälsosamma vanor och få dessa att bli av, särskilt när det gäller stress. ”Att hantera stress på egen hand är komplext och hur följsamhet kan uppmuntras till ett helt automatiserat program behöver studeras vidare” skriver hon i sin avhandling.

Hon kommer nu att fortsätta sitt forskningsprojekt genom att arbeta med en studie om digital stress i vårdmiljö.

I avhandlingen poängterar hon att huvudansvaret för stress i arbetslivet ligger på arbetsgivaren men att det finns ett behov av och ett intresse för att lära sig hantera stress individuellt.

– Appen är vetenskapligt testad och säker och jag skulle vilja att den var gratis. Det är en fördel framför andra stressappar att jag inte har något kommersiellt syfte med den.

Ännu är appen inte tillgänglig för allmänheten men det är hennes målsättning att den ska bli det.

– Kanske skulle den kunna ingå i arbetsgivarens friskvårdspaket eller om den skulle finnas tillgänglig på webbsidor där man ladda ner appar.

Sofia Broomé
[email protected]

Skriv din kommentar

Du kan lämna kommentarer på denna sidan till 2019-02-01.

Namn och kontaktuppgifter är endast synligt för redaktionen.
Våra regler för kommentarer

Lediga jobb
  • Läs även...

    Hövlighet kan minska sjukfrånvaron

    Ett otrevligt och respektlöst beteende tycks ha blivit vanligare i arbetslivet. För att ta reda på hur stort problemet är, och försöka hitta metoder som kan stävja det, inleds en stor studie.

  • Läs även...

    Miljoner lider av tinnitus

    I våras drabbades Anna Säll av svår tinnitus. De ljud hon har haft i huvudet sedan dess är så höga att hon länge var tvungen att läsa på läppar för att förstå. Efter en depression är hon nu på väg tillbaka.

  • Läs även...

    Kollegas mest lästa 2018

    Har du inte hängt med ordentligt under det senaste året? Kollega har samlat sina mest lästa nyheter, reportage och tips om arbetslivet från 2018.

Nyhetsbrev

Prenumerera

Håll dig uppdaterad med färska nyheter från Kollega.